Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
DougLee
			 
			Jag klarar inte av att resa heller. Mitt sociala liv består av att träffa nån någon gång var tredje månad.
		
	 
 
Du säger att det inte ger något att träffa andra eller resa. Men uppenbarligen känner du behov av att träffa folk, göra saker och bryta isoleringen. Det är där konflikten ligger och det är bara du som kan lösa den.
Problemet är alltså att du inte känner för något. Ett första steg är att bryta mönstret. Att träffa andra i det här skedet handlar inte om att det ska ge något, utan för att komma ur isoleringen. Det är således inget misslyckande från din sida att då vara uttråkad. Vidare är utevistelse viktigt. Inte heller behöver du tycka att det är meningsfullt. Behandlingen av personer med psykisk sjukdom är just dagliga rutiner och strukturerat liv kombinerat med samtal. Bara för att man inte arbetar betyder det inte att man har mindre behov av en massa måsten. Ett måste för dig kanske är att gå till affären varje dag. 
Poängen är att livssituation ska ändras. Som det är nu verkar du leva i ett kaos utan plan. Så kan det inte fortsätta.