Jag ska skaffa silikonbröst..

Ojuste, det är vad det är. Här har man tyckt att man "duger" typ, och så springer alla och möblerar om sig, och så plötsligt är man en FULING, utan att ha gjort nånting fel.

Ungefär så. Och alla män proppar i sig testoseron för att bygga muskler som Conan Barbaren medan alla kvinnor sliter bort revben och lägger in fett i rumpan för att efterlikna det ultramanliga och ultrakvinnliga idealet. Men tänk när barnen kommer, och de är lika mesiga och okvinnliga/omanliga som föräldrarna var innan deras SJÄLVFÖRVERKLING. Och barnen som jag fick med den riktiga kvinnan visar sig både manligare och kvinnligare.

Men allt det där kommer fixas. När vi lärt oss manipulera dnat tillräckligt kommer alla vara snygga, smala och smarta och världen kommer vara perfekt. Vi kommer besegra naturen! VI HAR INTE HYBRIS!

Edit: Givetvis säger jag det här för att jag själv är smart, snygg och smal, och jag vill inte att alla andra ska bli det också. Haha! That's right bitches, I don't need that shit aight!

Oh shit vad gammal tråd!! Varför uppades den om man får fråga?

Anyway, jag har ännu inte förstorat brösten, men jag vill fortfarande! Och for the record: Jag vill _inte_ ha bautastora, jag vill ha snygga!
Jag skummade igenom bara vad som har sagts, och jag kan väl säga såhär: Varför tror alla att man har dåligt självförtroende för att man vill op:a sig? Jag trivs skitbra med mig själv! Och vad spelar det för roll att jag redan har man och barn? Jag tänkte inte gå runt och flasha dom för andra ändå.
Hinner inte skriva mer nu, måste dra!

Om du redan har barn och man... så tycker jag att du ska köra hårt! Då påverkas inte det naturliga urvalet, och Gud blir inte arg vilket medför att du förhoppningsvis slipper en betydande tid i skärselden. För i skärselden kommer du hamna, du är ju kvinna menar jag, och ni är syndiga (och smutsiga) av naturen.

Helt sjukt att börja snacka om naturligt urval och skit. Vi pratar fortfarande om små justeringar för att må lite bättre, inte om nån jävla extreme makeover.

Du är ung och det är förståeligt, logga in och läs det jag skrivit om 10 år igen allvarligt, för då kommer du förstå.

Jesus korsfästes pga att människorna inte klara av att han sa sanningen om livet, det var helt enkelt enklare att ta död på nån som sa något som verka så ouppnåeligt. Men hade han fel för det? Människorna fortsätter ignorera det som är bäst för dom, fortsätter att trycka ner och spotta på de få människor som verkligen vill dom väl. Varför är det så, är det lättare att vara hatad av dom i sin omgivning än att vara älskad? Hade jesus fel bara för han tala emot strömmen och vad dom flesta sa, nej det hade han inte, han kom med ett annat sätt att leva, ett hopp om kärlek och ett slut på dömmandet av varandra, men folk var ignoranta precis som du är nu. Han förlät det, och det gör jag med, för du vet helt enkelt inte vad du snackar om.

Men du vill försvara dig och det är en naturlig reaktion att alltid vilja tjafsa emot, även om personen ifråga har talat vettigt. Varför är det så? Du talar emot mig nu som om du hade någon insikt i ämnet, trots att du inte gett nåt sken av det. Du griper efter halmstrå att sänka mig, men kommer inte själv med några kärleksfulla eller smarta inlägg.

Det finns de som svarar utifrån erfarenheter och insikter om livet, sen finns de dom som gissar sig till allting. Du vet inte mycket om lidande och du sitter och gissar, för om du verkligen visste något om lidande så hade du varit på min sida nu.

Men om du är nöjd med dom, varför operera då? Men du stör dig på dom du kan inte må tillräckligt bra, därför blir ditt självförtroende lidande, så därför tror nog alla att du har dåligt självförtroende för om du mådde 100% bra så hade du inte tänkt tanken.

T.ex hade inte ett barn reflekterat över om det är nåt fel på det, barn har ännu inte påverkats av vuxnas brutala sätt att sänka allt och alla i sin omgivning. Barn är helt enkelt perfekta och tittar på världen som perfekt. Dessa barn har inga bröst och dom tänker inte på det, dom bryr sig inte, dom är lekfulla och accepterar allt som det är. Det är detta tillstånd vi borde hitta tillbaks till, inte operera oss.

Vi borde gräva fram barnet i oss igen och inte ta åt oss om vad andra säger. Det är bara inbillning och skit, finns ingen vuxen som dömmer ett barn. Det skulle ingen vuxen göra av ren känsla att det vore fel och att man aldrig tycker det är fel på ett oskyldigt barn. Men varför måste vi spy ut att det är så fel på alla vuxna i vår omgivning, jo det handlar om rädsla för konkurrans och en oro att inte vara bra nog som inte existera när du var liten. Så om jag kan säga till nån person jag är hotad av att den är ful, så mår den dåligt och jag kan komma lite längre än den personen i min karriär. Det är ett fult beräkneligt beteende som bara vuxna har för vuxna har fått inlärt att där inte finns så det räcker till alla.

När man är liten så delar man med sig och är lekfull, alla får vara med och man ser inte brister i folk utan ser bara kärleken. Men när du blir äldre tror du allting du har är hotat runtomkring dig av alla, du går runt och tänker på en massa saker med dig själv du vill ändra för att bli lite bättre. Trots att du var helt perfekt när du föddes, varför har det förändrats? Det är egentligen inget som har förändrats mer än ditt sätt att se på dig själv och alla människors sätt att projicera sin bittre verklighet på dig. Så det är där du bör börja förändra dig själv igen, inte genom att ändra din kropp. Gå tillbaka till den spontana kärleken du hade till dig själv och livet, släpp alla måsten och drömmar om att bli en perfekt individ som du aldrig blir ändå genom att ändra din kropp.

Jag önskar alla kunde se vilken illusion det är vi lever i, skapad av varandras rädslor projicerar vi ut osäkerhet och skit på varandra som skapar sår resten av livet. Det är därför jag anser att man ska vara försiktig med vad man säger, var man än är. Det kan såra enormt, och ibland vill folk bara säga nåt för talandets skull och den dåliga informationen blir tillgänglig för hur många människor som helst. Vill just du ha på ditt samvete att det du skrev gav 1000-tals ungdomar oro och depressioner, självmordstankar och uppgivet hopp om livet. Man bör tala kärleksfullt och stöttande, uppmuntrande så att personerna får en chans att utveckla sig själva till sin fulla potential. Nu får många inte nån chans till det för dom fastnar i oro över sin kropp, om den duger eller ej osv.

Sen sitter då några ytliga killar härinne och hurrar på tjejerna som ska lägga in silikon, är det dessa killar ni vill tro på? I slutändan, är det inte en pojkvän som mig, som vill älska er precis som ni är ni vill ha. Jag vet att det är så, men ibland verkar det lättare att välja den som tycker man är skit och lyda honom, än att verkligen bli mött i kärlek precis som man är. Så de flesta tjejer här verkar hålla med killarna som uppmuntrar till större bröst, men frågan är om ni verkligen vill ha denna bröstfixerade kille? Och då undrar jag varför ni blir så förbannat sur på mig som står på er sida?

Dit kom jag, sen orkade jag inte läsa längre. Jag är nöjd, men jag vill helt enkelt ha snyggare and that´s it!

Det ville tjejpolaren med..
För henne gick det inge bra den ena sprack och när dom plockade ut dom sprack den andra..
Så nu går non med två dränneringspåsar och har jävligt ont... I onödan....

Vi pratar initalt om små justeringar för att må bättre, det stämmer. But sister, can you not see further down that road? Yes, that's right. Look over that hill. There you have it.

mm.. det är ju just det. Att man joxar in grejer i kroppen. Hade ju varit bra mycket enklare om jag hade velat göra en fettsugning typ..

Det är det värsta risken att det blir fel.. Hört om flera som det gått åt skogen för.
Så att göra om dom för att piffa upp dom skulle jag iaf inte rekomendera då jag personligen tycker bättre om riktig vara men det är din kropp.