Citat:
Ursprungligen postat av Duracell Bunny
Bjäbb bjäbb. Varför ska man behöva leva med nånting som man faktiskt kan göra nåt åt? Jag kan leva med att jag är skitkort eftersom det inte finns nåt sätt att sträcka ut mig så att jag bli längre. Däremot ser jag inte varför jag ska acceptera skavanker som går att rätta till. Jag menar inte att man ska bygga om sig själv till ett plastmonster från insidan och ut, men nog borde det vara okej att göra några smärre korrigeringar så att man slipper lida av en massa komplex helt i onödan.
Jag har själv blekt tänderna, vilket har gett mitt självförtroende och självkänsla en jävla kick. Man vågar le och skratta på ett helt annat sätt än på den tiden tänderna var missfärgade. Inte så att jag inte log och skrattade tidigare, men man blev lätt lite extra spänd när man exempelvis ville göra ett gott första intryck på en kille.
Det här låter kanske ytligt i dina ögon, men det är inte så jag uppfattar det själv. Känner man sig lite vackrare på utsidan mår man bättre på insidan. Jag tror minsann att det är vetenskapligt bevisat.

Saken är den att du mår inte bättre på insidan, du får ett falskt självförtroende. Ett riktigt självförtroende får man aldrig av att ändra sitt yttre, det kommer alltid inifrån. Sen kommer all tvivel när du skaffat denna utsida, vad folk hade tyckt om jag fortfarande såg ut som innan, fick jag det där jobbet enbart för att jag ändrat de och de. Gillar den killen mig för min nya kropp eller hade han sett mig innan med, en massa saker som man får slåss med. Sen får du absolut inget bättre självförtroende, det tål att sägas igen. För alla självförtroende som kan raseras med åldern och kroppens yta är inga självförtroende att ha.
Sen att man ska ändra en massa bara för att man kan, du har fötts med dina egenskaper för att lära dig en massa saker. Du utvecklas som människa genom att vara annorlunda andra. Nästa gång föds du med andra egenskaper och så håller det på så. Det kan till och med hindra din utveckling att inte gå igenom dessa saker som du ska möta. Men det är ingen som vill ha minsta bekymmer man ska surfa fram på en räkmacka och man ska vara perfekt från början till slut och dö med slät hy.
Det är därför jag anser man ska ta det lugnt med sina yttre krav, när man faktiskt har det väldigt bra om man jämför med många andra. Sen jobba med sin inre skönhet och få upp självförtroendet där, om du får upp det i ditt inre så kommer du skratta åt det yttre.
Var går sen gränsen för din fåfänga, jag antar att du är rätt ung och har noll självförtroende. Komplex både för längd och bröst förmodligen eftersom du försvarar detta med ditt liv. Jag tycker du ska släppa det och låta din inre skönhet lysa istället så kommer ingen se varken din längd eller dina bröst.
Jag vet att de flesta stör sig på mig, men det är väldigt ömsesidigt, jag stör mig på er också och era ytliga sjuka sätt att se på saker.