Allt om Calcio! 2016/2017

Nu överdriver du ju helt galet mycket. Visst kan jag hålla med om att fotbollen drar mera åt "liv & död-hållet" än andra sporter, men ändå, en match är ju en tillställning man besöker. Lite annorlunda än många andra evenemang, men det är ju knappast rent krig.

Du som faktiskt varit med, vet rimligen att det är en slags proxy-krig via lagen som strider på planen.

Och inte minst i Italien där krigen ständigt böljat mellan städer finns det en historia som går långt bak. Man hyllar sin Kampanilism och sina färger.

Calcio handlar om att försvara sina färger och sin tröja. Det är det som fansen ställer upp bakom.

Glöm skitsnack om den vackra sporten utan sanningen är att man vill se laget stå upp för tröjan.

Fyra raka 1-0 segrar har gett Süd Tirol en stabil mittenplats i tabellen. Fint som snus. Jag gilar detta med att Italien har fullständigt olika kulturer. Relativt stora skillnader mellan Bolzano och Olbia.

”Mitt” lag i Lega Pro (Olbia) måste fullborda sitt mirakel för att slippa nedflyttningskval. Oavgjort följt av två raka 1-0 segrar gör att de kan klara det men det krävs en seger borta mot Arezzo på lördag samt att andra resultat blir rätt.

Finns ju många olika sorters supportrar. Blir knepigt att framställa "snitt-matchbesökaren" på ett särskilt sätt. Jag har gått på fotboll i Italien & både hamnat mitt i kravaller & suttit på sittplatsläktare där folk mest snackat om annat än matchen.

I grunden är det ju två föreningar som möts i en serie. Man köper biljett till matchen. Vissa tolkar evenemanget på ett sätt, andra tolkar det på ett annat sätt. Finns säkert tusen olika sorters typer som följer fotboll. Tycker det är överdrivet att tolka det som ett hån ifall Bonucci besöker en match där Torino spelar.

Jag förstår vad du säger, och du har såklart en poäng. Jag sitter ofta på familjeläktaren i Malmö, och har såklart varit i Helsingborg med vänner. Och även om jag då befinner mig på bortaplan sitter jag med vänner som håller på Helsingborg IF. Vi snickesnackar och jag dansar då Malmö FF vinner. Och sedan går vi ut och dricker goda öl tillsammans och njuter av varandras sällskap…

Men då är det inte jag som står i kurvan och bidrar till stämningen. Och jag respekterar de som står där, skapar tifo och sjunger hela matchen. De förtjänar respekt, eftersom de till stor del skapar den atmosfär som gör detta till en magisk tilställning. Självklart är spelet i fokus men allt runt omkring gör att spelet har en betydelse.

fotboll är som bäst är när det betyder något. Och inte sällan är det stadens stolthet som står på spel.

Ja så är det. Jag gillar också det galna & passionerade. Men det är en balansgång där det finns nyanser & där det finns extremer som är helt uppenbart fel. Att gå ut till match i motståndarnas tröja är en märklig extrem åt ena hållet. Sedan finns det extremer åt andra hållet också. Extremerna åt andra hållet har tyvärr förstört fotbollen så mycket att det påskyndat processen mot den extrem med tex tröjorna som du nämnde.

Serbiska ligan är ju ett skämt. Där verkar det mest kretsa kring huliganism & knappt finnas någon "vanlig" publik. Röda Stjärnan har pga sina galna fans blivit världsberömda. Kolla på det som hände i Genua hösten 2010 när dom trängde sig in i landslagets spelarbuss för att misshandla målvakten Vladimir Stojkovic som gått till Partizan. Det där var allvar. Jag tror de var ute efter att klippa till honom på riktigt. Han låg väl & gömde sig under ett säte.

Sedan ser man publiksiffrorna i ligan (det brukar stå på soccerway). I senaste hemmamatchen hade Röda Stjärnan 17 000 mot Vojvodina. Då är alltså ligan inne i ett avgörande skede där Röda Stjärnan ligger på samma poäng som Partizan i toppen. Vojvodina ligger 3a så det var toppmatch dessutom. Stadion tar över 50 000. I hemmamatchen dessförinnan, förutom derbyt, så mötte de Borac Cakac. 2 500 i publiken....

Serbiska fotbollen hade kanske mått bra av lite mindre av det där med att försöka döda målvakten i spelarbussen & lite mer av att folk faktiskt går på fotboll.

BonhommedeNeige är ofta en briljant retoriker här på FB. Den där löjliga tråden om att hålla på utländska lag tog han effektivt död på med en störtskön kommentar.

(FB) Att hålla på ett utländskt lag

Fullständigt lysande! Tråden dog totalt & det tog tre månader innan den väcktes till liv. Här finns ju som bekant en del krystade skitnödiga typer med en viss Blåvitt-anhängare i spetsen, som ständigt ska hacka ner på oss som följer utländsk fotboll. Enligt den här torsktrålaren är det tydligen helt fel att sitta & titta på en fotbollsmatch med två lag man saknar anknytning till. Hela snacket blev bara så skitnödigt att man storknar. Därför tyckte jag kommentaren av BonhommedeNeige var skön.

Men självklart är det viktigt med passion, stämning, klubbens historia & allt det där också. Elfsborg-Napoli var en märklig känsla då jag satt på sittplats med min farsa. Det var knäpptyst. Kurvorna höll igång bra. På vår läktare var det helt dött trots mycket folk. Man kände nästan att man fick tala tyst till varandra för man vill ju inte att alla runtomkring ska höra hur okunniga vi är om Elfsborg. Hade vi pratat med hög eller normal röst så hade folk hört att man inte har koll på Elfsborgs spelare, så tyst var det.

Japp.

Personligen så älskar jag den delen av Italien. Vill man ha mellanmjölk, oengagerat, samma gnetande och kämpande, enformigt tragglande och lite döda. Då kan man vända sig åt annat håll. Jag har alltid efterlyst nåt som känns, nåt som är på riktigt, som är som livet i sig. Är det skit så ska det synas. Är man missnöjd, då ska det höras. Heaven or hell. Inte oavsett resultat samma XXXXX (gärna utländska turister) på läktaren. Nåt som engagerar, irriterar, exalterar. Kan därför älska i romanistis strejk. Kan smärta mig Tottis (då förmodade) sista Serie A-match förra året. Att strejken inte stoppades fullt ut. Men älskar det egentligen villkorslöst.

Samma känslor har jag nog fan för Totti. Antar jag är den där julgranen och anti-solo la maglia-supporten som de självutnämnda Supportrarna (framförallt här inne) föraktar. Men jag är inte själv i Rom. Två och ett halvt decennium av magi går mot sitt slut. Som jag har bävat. Jag antar hälften av forumets anhängare gjorde i blöjan vid tiden då Totti debuterade.
Själv kommer jag ihåg straffen han orsakade som Giannini sen missade i derbyt 1832. Orsaken till Sensis vredesutbrott mot Giannini. Den direkta orsaken till att min prins drog.

Och nu är det kungens tur.

Men hans sorti är ovärdigare. Det enda värdiga i detta är sättet Totti hanterar det på. Men Spalletti... Vilken jävla ärkenöt. Kvalmatchen mot Porto i höstas. Tottis sista chans att få spela i CL, matchen är avgjord, men han byts aldrig in. Samma sak upprepas gång på gång, trots att spelet är krampaktigt. Alla nyktra ser att Tottis ben må va långsamma, men hjärnan fortfarande är den snabbaste i världsfotbollen. Men inte Spalletti. Han ser en maktkamp att vinna. Medan vi andra ser en Totti som inte ens slåss.

Totti gav sitt liv. Han gav upp drömmar om framgång, men vad får han tillbaka? Några klickvänliga artiklar och videos på hemsidan - men är de för hans eller jänkarnas skull?

Totti har vunnit flest romderbyn i historien. Senaste derbyt innebar att han har förlorat ännu fler. Lite av en microsammanfattning av förbannelsen som vilar över en kille som värdersätter ett bandiera-skap i Roma högre än pengar, titlar och berömmelse. Tror i laziali känt igen sig om Nesta och alla andra ens valt att stanna och få Tottis status.

Blir Genoa-matchen för mig. Sen avskedsmatchen. Sen skiter jag i det här. Nån match med ungarna men hjärtat är inte kvar längre, själen är borta. Hitta gärna nåt som ändrar det, men känns hopplöst just nu. Jag trodde år 1 började 1993. Men jag tror fan det blir ett nytt år 1 i augusti 2017.

Min sista dröm nu är jag och ungarna får en biljett till Genoa-matchen, att Curva Sud hyllar på ett sätt som är motiverat, att Totti ens får spela och snälla, snälla, låt Totti få sätta punkt med ett mål.

Intressant diskussion Stivali och Brille.


Jag läser om mitt inlägg och känner att jag inte riktigt fick fram nyanserna av vad jag ville säga. För mig handlar det inte om att Bonucci inte ska kunna gå på en Torino-match utan att bli dekapiterad. Det ska han såklart kunna göra.

Det jag reagerade på var mer den allmänna reaktionen, att det enkom betraktades som något lite putslustigt. För mig sa det någonting om den gigantiska klyfta som råder mellan klubbarna för tillfället.

Jämför med när Gagliardini gick på Juventus-Barcelona i nöjessyfte, t ex. Det tog hus i helvete och interisti såg det som närmast högförräderi.

Slutligen, tack för dina vänliga ord. Rakt tillbaka till dig och Brille, Anteri, Snillet, PG med många fler som gör FB:s fotbollsforum till Sveriges bästa.

Den kommentaren länkade jag till vänner. Är alltid värd att ha i bakhuvudet.

Skönt snickesnack i tråden. Och diskussionen om Juventus och Torino uppstår inte bara för att Juventus imponerade i CL, eller att Bonuccis son gillar il Gallo, eller att det igår var årsdagen av Superga eller… utan för att imorgon kväll är det Derby della Mole.

En rivalitet som jag hoppas kan bli bra, på och vid sidan av plan.

På tal om rivalitet så ordnade Lazio en begravning för Roma vid Trigoria:

http://cdn.corrieredellosport.it/images/2017/05/02/124552311-1eedd6fa-a2c6-4f33-b80a-13c7fa5a4925.jpg

Vilket jag tycker är ok, eftersom det är en del i en lång tradition av låtsasbegravningar i Calcio.

Däremot följde man sedan upp det med hängda skyltdockor som hade Roma-tröjor (Nainggolan, De Rossi och Salah) samt ett hot om att man borde sova med ljuset tänt.

http://cdn.calciomercato.com/images/2017-05/Manichini.Roma.750x450.jpg

Dumt och onödigt. Hade kunnat ha gjorts snyggare… Men det hänger samman med diskussionen tidigare om gränsdragningar.

Ja, du har rätt. Det är faktiskt lite löjligt att det blir en putslustig grej av att en fotbollsspelare går & tittar på fotboll. Det borde egentligen inte ha uppmärksammats alls då det inte ens har nyhetsvärde.

Jag gick en del på basket i Norrköping & lade märke till att publiken hade avsevärt lång medellängd. Kan tänka mig att många själva var basketspelare. Precis som publiken i andra sporter säkert ofta är eller har varit utövare.

Kul upplevelse att gå på basket. Helt annorlunda mot fotboll. Det var en välklädd publik som verkade betrakta matchen lite som nöjestillställning. Väldigt fin restaurang där man kunde sitta vid ett bord & kolla matchen medan man dricker vin & äter gott. Perfekt för en utekväll med grabbarna. Speakern körde hårt, liksom hejarklackstjejerna. Det var äkta underhållning av hög kvalitet.

Med det sagt så tycker jag ju verkligen inte att det ska vara fotbollens stil. Fotbollen ska vara det skitiga, nergångna, galna, fanatiska. Det ska vrålas & skrikas & finnas buttra gubbajävlar på sittplats & riktiga tifosi på ståplats. När man lämnar fotbollsstadion ska man inte som i basketen tycka att man haft en trevlig kväll. Nej, man ska muttra att det här fanimig var sista gången jag betalade för att se den här dyngan! Ändå är man där två veckor senare för ännu en miserabel 0-0 match.

Basket har sin bakgrund & kultur. Fotbollen har en annan. Så tycker jag det ska få vara.

Utom i Serbien. Där är det säkert samma dårar oavsett sport.