Jag är djupt asocial. Snackar aldrig med någon förutom en snygg kille i kassan, mamma och kollegor.
Nu på senare tid ju mer vuxen man blir så förväntar sig fler att man är social... Och sånt har jag svårt med.
Iallafall: Jag är hos familjen nu över midsommar och självklart är min pappa här. Denna pappa är inte som andra pappor, utan han är 99% genomsnäll och 1% EXTREM-explosiv. Jag har haft en bra uppväxt, men vid illdåd så kan pappa bara explodera, slå sönder väggar eller skrika så högt så grannar två hus bort hör genom husväggarna.
En gång så retades jag med min storebror. Han var 16 och jag 8. Han sitter i soffan och tittar på tv, och jag kastar en kudde på han. Kudden stryker istället längs med bordet och knuffar ner ett glas så det går sönder - glassplitter över hela golvet. Vi har en hund som genast kommer och nosar. Pappa ropar från källaren och SPRINGER upp. Här får jag panik och börjar gråta. Jag kramar min bror och ber honom rädda mig.
Pappa kommer in i vardagsrummet och sliter tag i mig. Vi går in på mitt rum och han sliter av mig kläderna. Han slänger mig i sängs och drar över täcket, sedan skriker han att jag ska hålla käften. Sedan säger han att jag kommer uppleva något mycket hemskt om jag inte slutat gråta när han kommer tillbaka.
Han går ut och skickar ut Johannes och kommer tillbaka på seriöst 15 sekunder. Han säger att det nu är kört och han tar fram sin penis och säger åt mig att stoppa in den i munnen och slicka på den. Jag gör det och slickar på den så gott jag kan.
Jag visste knappt då vad jag höll på med men nu förstår jag ju vad som pågick. Han kom (orgasm) inte vid det tillfället men han slutade vara på mig hela den kvällen.
Det var den enda gången han tvingade mig göra något sexuellt. Det hände flera gånger dock att han slog och skrek.
Nu blev det här för långt och jag är ledsen, både för min och pappas skull. Iallafall så låtsas pappa som ingenting, och inte jag heller... Men det är sjukt jobbigt.
Hur ska man hantera denna situation?
Målet är väl att man ska kunna träffa familjen utan att bli påmind om detta.
Nu på senare tid ju mer vuxen man blir så förväntar sig fler att man är social... Och sånt har jag svårt med.
Iallafall: Jag är hos familjen nu över midsommar och självklart är min pappa här. Denna pappa är inte som andra pappor, utan han är 99% genomsnäll och 1% EXTREM-explosiv. Jag har haft en bra uppväxt, men vid illdåd så kan pappa bara explodera, slå sönder väggar eller skrika så högt så grannar två hus bort hör genom husväggarna.
En gång så retades jag med min storebror. Han var 16 och jag 8. Han sitter i soffan och tittar på tv, och jag kastar en kudde på han. Kudden stryker istället längs med bordet och knuffar ner ett glas så det går sönder - glassplitter över hela golvet. Vi har en hund som genast kommer och nosar. Pappa ropar från källaren och SPRINGER upp. Här får jag panik och börjar gråta. Jag kramar min bror och ber honom rädda mig.
Pappa kommer in i vardagsrummet och sliter tag i mig. Vi går in på mitt rum och han sliter av mig kläderna. Han slänger mig i sängs och drar över täcket, sedan skriker han att jag ska hålla käften. Sedan säger han att jag kommer uppleva något mycket hemskt om jag inte slutat gråta när han kommer tillbaka.
Han går ut och skickar ut Johannes och kommer tillbaka på seriöst 15 sekunder. Han säger att det nu är kört och han tar fram sin penis och säger åt mig att stoppa in den i munnen och slicka på den. Jag gör det och slickar på den så gott jag kan.
Jag visste knappt då vad jag höll på med men nu förstår jag ju vad som pågick. Han kom (orgasm) inte vid det tillfället men han slutade vara på mig hela den kvällen.
Det var den enda gången han tvingade mig göra något sexuellt. Det hände flera gånger dock att han slog och skrek.
Nu blev det här för långt och jag är ledsen, både för min och pappas skull. Iallafall så låtsas pappa som ingenting, och inte jag heller... Men det är sjukt jobbigt.
Hur ska man hantera denna situation?
Målet är väl att man ska kunna träffa familjen utan att bli påmind om detta.
