Framtiden har aldrig sett bistrare ut

Är arbete ett självändamål? Med mer fritid kanske vår art återigen kan fokusera på mellanmänskliga kontakter.


Skönt. Facket är det största hindret för individuell lönesättning.

De får medborgarlön och ges fria tyglar att förverkliga sig själva.

Sannolikheten att bli något är större om de får göra vad de vill än om de tvingas ta ett hjärndött skitjobb som görs bättre av en robot.

Jag vet inte om det du räknar upp hade varit tillräckligt för den allmänne domedagsprofeten ...

Dvs jämför med hur folk uppfattade domedagshotet under 50-60-talet, där de alla hade regelbundna kärnvapen-skyddsövningar.
Skoleleverna såg på tecknade filmer med atombombskrig och sköldpaddor som gömde sig i sitt skal (Duck and Cover) ...

I USA hade man "domedags-turism" vid Las Vegas där man samlades inte för att spela på enarmade banditer, utan för att stå och glo på kärnvapentesternas svampmoln som steg upp över öknen.

Ända in på början av 80-talet kunde de göra poplåtar som blev stora Hits, som handlade om hotet från kärnvapenkrig (Forever Young/Alphaville - "Are they gonna drop the Bomb or not.")

---

Och vad oroar Du dig för ...
- "Utländsk arbetskraft" ...

Läste om någon som skrev om dekadens, något nytt ord, men det efterliknar vad du känner.

Folk beklagar sig över flyktingar som kommer från Mellanöstern, men det som de flesta glömmer är att naturkatastrofer kommer med större sannolikhet vara "boven" till flest liv i misär.

Om man lever bekvämt i generationer så kommer man tappa bort det som man kanske tar för givet, det är de äldres uppgift samt de med kapital att ge gott exempel.
Straffa de som skapar obalans, prisa de som skapar balans. Låter hårt, men att sätta in pundare i fängelset och att låta någon mupp som lagstiftar en lag som skapar misär gå fri är bara helt vrickat.

Om folk börjar ta itu med sin rädsla över döden så kommer man börja våga stå upp.
Vi är bara människor, kött och blod.

Om det ska ske en förändring måste folk ha förståelse över historiken, ta lärdom av böcker där just filosofi har en tendens att förändra attityder samt ger insikt. Dagens filosofi är lite som copycats och jag tänker mig bara att man blir bombad av olika sinnesintryck från media etc som inte fanns i större utsträckning förr i tiden.
Philosopher-kings, väldigt intressant att läsa om detta om man tycker om filosofi, kan inte hitta en mer optimal ledare med dessa attributer. Men en sådan individ kan också vara hänsynslös mot just giriga, ignoranta, måttlösa, blodtörstiga individer och det är som ny luft om fler sådana individer kommer in i makten då slipper man allt jävla daltande med "vilda tigrar".
Om Sverige vill ha ett nepotism styre så kan de ha det med sin elitism, men skärgårdarna kommer inte gå "fria" om det fortsätter i samma banor då Sverige är litet samt väldigt centralt för att ta sig in på olika sätt och väldigt beroende av storstäderna, men man ändrar sig när skitet hamnar i ens hem, men då kanske det redan är försent...

Men ärligt, varför vara rädd egentligen, jorden kommer fortfarande att överleva allt som människor gör mot den, men den kan göra en rebot och utrota liv för att sedan ge nytt liv. Vattnet kommer inte avdunsta precis, men ja människor är ju av kött och blod så sannolikheten är att mänskligheten kanske försvinner med tiden. Men har fortfarande hopp kvar så det så

Intressant tråd.

Innan vi pratar om det dåliga, låt oss först prata om det goda vi åstadkommit i Sverige, Europa och Nordamerika:

-diversifierat tänkande som vi definierat som en universell rättighet. (rätten att hålla vilken åsikt du vill, eller omvänt, du får ha vilken åsikt som helst utom åsikten att vissa åsikter är förbjudna)
-med det har vi erkänt samhället och dess lagar som en kollektiv produkt och ett individuellt ansvar. (samhället är en produkt av demokratiska förhandlingar där DIN åsikt räknas och du måste vara delaktig)
-Individen äger sig själv och genom direkt eller representativ demokrati blir staten en kollektiv representation av innevånarna. Innevånarna äger staten, inte tvärt om.

Det här är bra saker men kan leda till dåliga saker. Den mest uppenbara är skev fördelning av rikedom. En annan är att den kräver klart definierade nationsgränser som när de saknas leder till misstro till de fundamentala mekanismerna. En mer subtil effekt är tendens till tyranni. Den bästa beskrivning jag kan tänka är att om någon eller något får tillräcklig makt så den kan kidnappa informationssignalen till den demokratiska massan, och få massan att tro saker som inte är sant.

Alternativet är värre: ta makten ur händerna på de som har staten i händerna och tolkningsföreträde genom ickedemokratisk konstitution. Med andra ord resten av världen.

Det vi måste bevara är den demokratiska tanken och hoppas att den ledande eliten, i den mån den finns, styrs av principen om "nobless oblique". Enda sättet vi kan göra det är genom att försvara tanken om en nation eller region.

Vi är inte ur skogen med dessa principer för sig självt. Det finns en annan storm på horisonten som är svårare att hantera: tanken om rätten eller skyldigheten att öka befolkningen. Oavsett hur vi löser alla tidigare problem är vår förmåga -- och vad människor kallar "rätt" -- att bli fler det som avgör om vi kommer att lyckas. Vi kan inte ha en planet befolkad enbart med människor utan fåglar, fiskar, insekter och andra däggdjur.

Det ser dystert ut just nu.

Ops råka posta fel, kan nån ta bort detta svar.

Var har du gömt dig de sista tjugo åren?

Numera är både åsiktsfriheten och informationsfriheten avskaffade. Säger du något provocerande riskerar du bli åtalad. Likaså om du har kvar några skivomslag från sjuttiotalet som inte faller feministerna i smaken. Det är därför vi behöver komma ut anonymt på flashback.

Riktigt så illa är det inte, men vi ser en erodering.


Nja, jämför med stater som Kina och Saudiarabien. Vi är inte där och kommer inte hamna där heller. Saudiarabien deklarerade nyss ateister som terrorister, det kommer aldrig hända här. Vet du vilken anledning de gav för detta beslut var: att det skulle utmana essensen av det Saudiarabien är. De (kungen) deklarerar tydligt att avvikande tänkande är fientligt. Ett hot mot Saudiarabiens interna koherens.

Och han har rätt. Men varför har han rätt. Om alla fritänkare i landet får öppna kanaler kommer landet att kollapsa. Detsamma är sant om Kina om du släpper ut alla dissidenter. De här länderna mår i någon mening bättre med stark kontroll än öppen demokrati.

Hur kommer sig det att det kan bli kaos i dessa länder men inte i Europa och Sverige.

I Sverige och Europa har vi en tradition om diskussion, vi är inte i kaos. Vi har accepterat läget och att individer ska uttrycka sin vilja genom val. Vi har arbetat inkrementellt till den här punkten under tusen år. Vi har haft krig men tendensen har alltid varit att ge individer med olika åsikter ansvar i samhället.

Ett annat samhälle, som Kina eller Afghanistan, kommer inte fungera om den centrala makten försvinner. Det finns inga traditioner om demokrati och delegerat beslutsfattande. De gör rätt när de försvarar status quo. (jämför med Libyen och Irak).

Det finns kontraexempel dock som Syd Korea (det är ett bra exempel, jämför Nord Korea med Syd Korea. Hur kommer det sig att de villigt adopterar sina respektive ideologier.)

Nu undrar du vad det här har att göra med Sverige. Vi är en av de äldsta mest homogena länderna på jorden. Vi har gjort den här processen, den tog lång tid. Endast danskarna har en äldre flagga än vår. Jämfört med andra länder befinner vi oss i ytterkanten vad gäller yttrandefrihet och individuellt deltagande i samhället. Varje begränsning av den mark vi vunnit är för mig en förolämpning. En personlig förolämpning. Jag kommer aldrig acceptera det.

Men jag är en demokrat. Jag vet var vi, du och jag står. Om någon vill höja eller sänka ribban till vad det än är, köper jag det eftersom jag litar på mina medmänniskor. Högre eller lägre skatt, bostadsbidrag, försvarsbudget och så vidare. Men jag kommer aldrig acceptera att min rätt att ha en åsikt om saken är förbjuden eller ha ett val om saken.

Just där finns skillnaden mellan västerländska demokratier som Sverige mot Kina och Saudiarabien.

De kommer att göra allt de kan för att asfaltera vägen platt till "ett beslut", medan vi som demokrater vill sätta upp vägspärrar. De beslutar neråt, vi beslutar uppåt.

Vi klamrar fast vid demokrati eftersom det är allt vi vet och logiskt korrekt, annars får vi kaos. Kina och Saudiarabien måste klamra fast vid totalitarism annars får de kaos. Det är omöjligt att som amerikanerna gör att frigöra ett land som Irak från en diktator och tro att det blir demokratiskt.

Det som kommer ske närmaste årtionden är en begränsning eller annullering av många av våra västerländska framsteg. Det är oundvikligt. Anledningen är att vi har en utblandning av våra djupa värderingar med nya värderingar. Men det som aldrig kommer försvinna är vår övertygelse om de generella principernas giltighet.

De är:

åsiktsfrihet
likhet inför lagen
demokrati

Vi kommer att vinna eftersom vi tror på människan.

Men samtidigt så ser vi ju också att fler och fler lämnar landsbygden för att istället bosätta sig i de ständigt växande städerna.
Världen över alltså.
Det innebär ju mycket i sig bara det - men framför allt innebär det att det blir så mycket enklare att kunna utöva kontroll över populationen också.

Det är i det närmaste en omöjlighet att ha någon vidare kontroll över de "ociviliserade" populationerna på landsbygden och vildmarken, men i städerna har vi alla på ett och samma ställe.