Citat:
Ursprungligen postat av
Rinnt
Jag har varit sjukskriven i ca 4 månader p.g.a djup depression och panikångestattacker. Försäkringskassan anser att jag kan börja jobba 100% igen nästa månad eftersom min medicinering har börjat visa goda resultat, samtidigt som min läkare och psykolog anser att en återgång i arbete på 100% skulle göra att jag hamnar på ruta ett igen med panikångestattacker och risk för psykos.
Då jag aldrig litat på staten och dess myndigheter så har jag alltid sett till att jag har en ekonomisk buffert på minst 3 år av utgifter. Min fråga är då helt enkelt om jag kan skita i att ansöka om sjukpenning och fortsätta vara sjukskriven tills min läkare anser att jag kan återgå i arbete? Jag sitter hellre med 0kr ersättning i en månad eller två än att hamna i samma (hälso)situation som jag var i för fyra månader sen.
Tack på förhand!
Om du har läkarintyg för en perioden efter det att FK bedömt dig som arbetsför kan du överklaga till FK beslut . Då gör FK en omprövning av ditt ärende och du har laglig rätt att vara hemma fram tills dess att ärendet avgjorts.
Om nu FK fastställer tidigare beslut att neka dig sjukpenning kan du även överklaga detta beslut hos förvaltningsrätten och vara hemma till ärendet är avgjort. Det är din lagliga rätt.
Om förvaltningsrätten ger dig rätt är det samma procedur igen, men nu överklagar du förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten och du har fortfarande rätt att vara hemma om du har läkarintyg som styrker att dina sjukdomsbesvär förhindrar dig från att arbeta.
OBS sjukskrivningen måste vara sammanhängande från dag tills vidare, dvs att du fortfarande är sjukskriven i samma ärende sedan startens början, sedan förlänger du bara sjukintygen tills du i värsta fall hamnar i Högsta förvaltningsdomstolen.
Får du ett nej hos kammarrätten kan överklaga det till Högsta förvaltningsdomstolen och som tidigare har du laglig rätt att vara hemma tills ärendet vunnit laga kraft dvs avgjort som i detta fall i högsta instans.
Du skall absolut inte anmäla dig hos arbetsförmedlingen om du har för avsikt att återgå till nuvarande anställning, gör du det ställer du dig till arbetsmarknadens förfogande och du är inte längre att betrakta som sjuk.
Får du rätt i någon av dina överklaganden kan FK överklaga beslutet, men väljer dom att inte göra det står beslutet fast och FK tvingas ge dig ersättning för din sjukskrivning samt retroaktivt betala den sjukpenning som hållits inne under perioden för ditt överklagande tills domen vunnit laga kraft.
FK har som rutin att krångla med papper och brukar begära in kompletteringar av tidigare intyg eller begära nya utlåtande, ganska tröttsamt speciellt när man är sjuk och kanske inte psykisk ork att ta tag i saken. Glömt inte att begära ut underlaget som varit skäl för beslutet.
Du kan vända dig till en jurist du tycker är lämplig att hjälpa dig med detta, det brukar kosta några kronor men kan vara värt besväret?
Om du får rätt i någon instans, kan du, vilket jag rekomenderar dig att göra, nämligen stämma FK för sveda och värk, psykiskt lidande och kräkning. Har du fått rätt är det enkelt för Tingsrätten att avgöra, då beslutar TR om skadeståndet du sannolikt kommer att få. Begäran om vilket skadestånd du vill ha anger du i samband med en stämningsansökan.
Hittade följande som ev kan vara någon att kontakta för rådgivning eller hjälp dig i ditt ärende:
Vi på Myndighetsjuridik AB hjälper dig gärna att överklaga det beslut om avslag eller indragning som du har fått. Eftersom vi själva har lång erfarenhet från att arbeta på t.ex. domstol och Försäkringskassan har vi de rätta verktygen som krävs för att hjälpa dig.(se länk)
https://myndighetsjuridik.se/nyheter/behover-jag-jurist-for-att-overklaga.html
Hittade ett avgjort ärende från 2018:
MAN MED SVÅRA BESVÄR I FORM AV DEPRESSION OCH UTMATTNINGSSYNDROM FICK RÄTT TILL SJUKPENNING
Kammarrätten i Sundsvall mål nr 1382-1384 -- 18
Kammarrätten har funnit att de besvär som en man hade till följd av depression och utmattningssyndrom varit så svåra att de helt satt ned hans förmåga att arbeta.
Kammarrätten fann att man hade svårt att föreställa sig något arbete som mannen, med ringa eller ingen anpassning, skulle klara med normal arbetstakt ens i mindre omfattning. (se länk)
http://www.afrad.se/
Lycka till med detta!