"Stranger Things" - Netflix Sci-Fi - Juli 15 (2016)

Resten av säsong fyra ute nu:

https://www.netflix.com/strangerthings

Då alla avsnitt i den senaste säsongen känns som en långfilm så tappar man intresset efter bara 2 avsnitt. På tok för mycket filler. Långdraget, för mycket som händer samtidigt.. Dom hade kunnat skippa hela Ryssland-grejen och bara fokuserat på ungarna. Fan, man orkar ju inte följa en serie vars avsnitt är 85-100 min.. Suck!

Jag kan tycka att alla klagar lite väl mycket på filler. Jag anser inte att det finns särskilt många segment som inte fördjupar antingen karaktärerna eller tittarens förståelse för hela bakgrundshistorien. Elevens tid i labbet hjälper oss inte bara att förstå hennes Stockholmssyndrom och dess påverkan på hennes psyke och agerande redan från start, utan också Dr. Brenners imperium och hans splittrade känslor kring det hela, samt Henry Creel som är högst central. Det fördjupar tittarens känslomässiga och intellektuella komplexitet inför det hela, och nyanserar väldigt mycket.

Visst; Rysslandspåret kanske är ett lite väl forcerat sätt att konkretisera tidsperioden handlingen utspelar sig i, men jag anser ändå att det bidrar till helheten. Detta eftersom ryssarna realistiskt sett absolut hade lagt sig i ifall amerikanerna upptäckt ett topphemligt organiskt massförstörelsevapen, och dessutom förstärks känslan av att det inte bara är Hawkins, Indiana som är i fara utan potentiellt sett alla världens stater.

Säsong fyra levererade en av de mest episka och actionspäckade episoderna jag någonsin sett, i och med det sista avsnittet. Och lyckas på ett magnifikt sätt diskutera svåra ämnen såsom Wills homosexualitet och känslor för Michael, utan att nämna ett enda ord om det. Mycket skickligt hantverk av Dufferbröderna. Säsong fyra utklassar tidigare säsonger samt mycket annat som producerats i vår samtid och i modern historia. Ett imperium, inte alls olikt det George Lucas lyckats bygga upp.

Apropå Rysslandspåret är Dimitri en ny favorit. Tom Wlaschiha är en karismatisk skådespelare. Gillar honom även som Jaqen H'ghar i Game Of Thrones.

Håller med. Däremot tycker jag nog att man faktiskt hade kunnat dela upp de två sista avsnitten fyra eller fem stycken istället för som nu, två långfilmer.

Det jag tycker är lite tråkigt är att den mysnostalgiska Spielberg/Stephen King-känslan som rådde i första säsongen gått förlorad till förmån för mer CGI-spektakel. Insatserna måste såklart höjas och Stranger Thongs* säsong 4 ser i stort sett ut som vilken nutida, utfyllnadstyngd streaming-service-produktion som helst. Mycket klichéer och jag tävlade framgångsrikt med mig själv i att förutse vilka repliker som skulle komma.

Med det sagt då har Hawkinsgängets kamp mot hudsjukdoms-Skeletor har ändå underhållit mig ganska väl under de senaste bakfyllorna. Man får ta det för vad det är.

P.S:




*Ett skrivfel jag väljer att behålla.

Att manuset ofta är klichéartat och förutsägbart håller jag definitivt med om. Mycket ”I’m not the monster… you are” och likande lättgissade repliker, som till slut framstår som löjliga. Det finns en viss charm i det arketypiska ”hero vs villain”-språkbruket, men kan vid överanvändning också ses som ett tecken på lathet. Oavsett vad så räddas det av en nyskapande storyline som sällan känns varesig klichéartad eller förutsägbar. De har knappast legat på latsidan när de kommit på hur hela detta universum fungerar och hänger ihop, invävd i dramaturgisk logistik, så de har gjort sig förtjänta av att låta karaktärerna snacka som klassiskt coola actionfigurer då och då. Samma språkbruk används trots allt i princip alla berömda aktionproduktioner någonsin.

Så pojken har fått bröst ser fortfarande ut som en pojke men väldigt konstigt