Vad har kristendomen tillfört oss?

Ja, de har ju haft runt 1000 år på sig, vad har de egentligen tillfört oss nordbor, av värde?

Jag har en smått romantisk syn av tiden som rådde då vi var hedningar, men det känns som om folk mådde bättre då.

Jag måste också påpeka att kristendomen tycks ha saboterat och förhalat utvecklingen över de folk den härskat över, tex häxbränning, som kunde bero på så banala saker som att de kunde läka folks sår, eller bota sjukdomar, de verkar också ha satt käppar i hjulen på framstående vetenskapsmän (ta tex inkvisitionen).

Hmm, jag tycks ha varit smått förvirrad, upptäcker jag nu, var vill jag egentligen komma? Se rubriken, skit i resten om det passar er.

Det är otaliga människor som sökt, och fått spirituell/psykisk hjälp av kristendomen.

Jag har aldrig sett en människa som utvecklats posititvt av religion.

Det är otaliga människor som sökt, och hamnat i spirituella kriser och psykisk sjukdom med hjälp av kristendomen.

Om vi säger så här, utan den protestantiska läran om att "salvation" kommer vid hårt arbete i gudfruktig leverne samt att rikedom är vad du gör och inte vad du har hade industrialismen och fram för allt kapitalismen aldrig slagit igenom i norra europa som den gjorde.

Vilket i det stora hela är ganska komiskt eftersom att jobba sedan blev ett självändamål. Dom kristna värderingarna tappar trovärdighet och ett bra tag var samhället rätt så normlöst innan kapitalismens egna värderingar i form av satanismens budskap om självförverkligande och självbefrielse tar över.

Så kort och gått, prostetantismen har öppnat dörren för satanismens ideal som i sin tur är en spegel bild av kapitalistiska ideal. Man skulle även kunna argumentera att kristendomen har direkt och indirekt lett till att världen ser ut som den gör idag med fattigdom, krig och svält. Och till råda på allt har dom mage att övergripa sig på barn, fördöma aborter- även om barnet kommit till genom en våldtäkt och fördöma kärlek mellan samkönade.



Visst är det hela ganska tragi-komiskt?

Jasså inte?

Självklart så finns mycket positivt att hämta ur en stark tro. Framför allt så upplever jag många "frälsta" människor som trygga och harmoniska. Gemenskap, en tro på något större än livet, att döden inte är slugiltig utan att själen finner paradiset i döden.

/kidd (ateist)

Det kristna samhället har varit lika hårt, intolerant, ojämlikt, ojämställt och fördömande som det islamistiska, fram till för cirka 40 år sedan. Då började kristna grupper inse att alla människors lika värde, Jesu kärleksbud och den gyllene regeln, förpliktigar.

Sedan dess har Svenska Kyrkan utvecklats på ett fantastiskt sätt och är nu på väg att bli en verkligt öppen folkkyrka.

Det är bara i svartrockarnas Göteborg som de gamla mörkrumsprästerna fortfarande gör motstånd, men snart faller även denna konservativa högborg för de goda krafterna.

Här har igen (hur mångte gången?) sammanblandats den "kristendom", som makthavarna och andra har använt för själviska syften, och det befriande budskapet i den kristna läran enligt Nya testamentet. Detta tycks vara helt främmande för många. Det centrala är det, som Gud gör i människans liv eller gudsgemenskapen. I våra liv tillsammans med andra borde vi sedan beakta t.ex. de uppmaningar, som är citerade i avsnitt 4.10 i länken nedan.

Det kristna budskapet vill återställa vår avbrutna kontakt med vår Skapare. Denna kontakt ger innehåll och mening åt livet även trots det virrvarr, som råder omkring oss.

Nja, anti-religiös som jag är - så måste jag erkänna att kristendomen har haft goda sidor också, såväl som de mörka och otäcka sidorna. Personligen anser jag nog inte att det goda kompenserar det onda, men ändå:

Kristendomen tog ju över efter Romarriket som en sammanhållande kraft i Europa. Tack vare kristendomen så överlevde civilisationen såsom den nu var och gjorde krig mellan europeer mindre vanliga än vad det annars förmodligen skulle varit.

Administration, sjukvård och kultur har utvecklats och spritts inom ramen för klosterväsendet. Den lutherska läran var en direkt bidragande orsak till alfabetiseringen av nordeuropa. Lite såna saker.

Does "kristen moral" ring a bell?

Låter väldigt sant. Men som du säger, det goda kompenserar inte det onda, även om krigen bland europas folk blev "mindre vanliga" så skapades ju iom kristendomens olika riktningar (vet inte riktigt vad som räknas som kristet men, katolicism, protestantism osv) ännu en anledning att kriga. Ta tex 30åriga kriget, som rättfärdigades via trosuppfattning, eller det katolska Irland som, trots förtryck aldrig gett upp för det protestantiska England osv.



Även om den utvecklades under kyrkans era, så förhalades den ju iom häxbränningar och liknande.

Angående alfabetiseringen av nordeuropa; hade vi inte kunnat klarat oss utan den?/anammat den utan kyrkan? Vi hade ju ett eget "alfabet" och kunde kanske utvecklat det, vid behov.


Även om religiösa människor verkar lugna harmoniska och besitter inre frid osv, så verkar de ofta (nu gör jag en bedömning på de få verkligen religiösa jag personligen har träffat) vara på gränsen till sinnessjuka människor. Allt dravel om jesus osv, eller Jehovas, som jag inte ens behöver förklara mitt förakt för.

Jag börjar mer och mer tro att vi hade mått bättre av en svag asatro än kristendomen. Det verkade även vara så att man fick tänka själv mer, inom asatron. Det fanns ju riktlinjer, men inget riktigt tvång att hålla sig efter dem. Och betänk att ord som inkvisition och bannbulla är saker som kristendomen bestraffat folket med under historiens gång.

Det verkar som om du drar slutsatser av dessa få personer på basen av dina fördomar. Men om du inte närmare tar reda på, vad kristen tro innebär, kan du inte heller bedöma kristna och dessa som eventuellt har gått vilse i sin tro.
Läs mera om kristen tro i mina länkar.