Jag vill amortera.. Banken vill att jag sparar !

Innan man har sin buffert kan det vara klokt att skaffa en försäkring. Kostnaden för tex en inkomstförsäkring är i det korta perspektivet högst försvarbar, sett till möjligt utfall vid arbetslöshet. Så gäller även andra försäkringar, därmed inte sagt att man ska vara överförsäkrad.

Behovet av buffert är stort, men idag är det faktiskt nästan möjligt att både amortera och ha ett buffersparande. Säg att du har en bolåneränta på snitträntan kring 1,4%. Samtidigt har du också ett sparkonto hos nån nischbank där du får uppåt 1% sparränta. Istället för att amortera som ger inlåsning av pengarna samt utebliven buffert, kan du buffertspara på sparkontot. Det blir förstås en kostnad på 1,4-1,0 = 0,4%, men 0,4% är en väldigt billig kostnad att få fördelarna med ett buffertsparande.

Mitt råd till TS är därför att öppna ett konto på nån nischbank med insättningsgaranti, därefter skyffla in hela den tänkta amorteringen på detta konto varje månad istället för att amortera direkt. När sparkontot växt till en större storlek än vad som rimligen behövs för buffertsparande, då kan man med fördel amortera en klumpsumma.

Kan tillägga att jag förutsätter att topplånets ränta ligger nära den vanliga tremånaders bolåneräntan. Är skillnaden i ränta milsvid mellan topplånet och bästa sparkontot, är det förstås mer ekonomiskt att amortera.

Ett väldigt sent svar till er alla som engagerat er...
Kontantinsatsen på bostadsrätten betalades kontant, sen dividerade vi om topplånet och där var bankkillen och jag inte överens riktigt. Vi kom fram till en amortering på 1000kr i månaden och jag sa att jag kunde betala mer för att snabbare bli av med lånet, men då kom sparandet på tapeten.
Hur/var jag sparar kom aldrig upp - bara att jag hade en buffert. O det förstår jag, men om jag ändå kan betala ca 2000kr mer, så borde inte det vara ett problem..Eller? Fick liksom inget gehör för det.

Så just nu lägger jag in 2000kr på ett sparkonto med 0 ränta, bara för att kunna betala in när jag vill. Men efter att ha läst alla kommentarer, så vet jag inte om det är det bästa. Jag kan inget om fonder, så det är uteslutet. Har en liten buffert som sakta växer och jag vet att det är nödvändigt när man har en bostadsrätt. Är helt ny på detta med lån (och lite blond), så be gentle..

Köp boken (eller prenumerera på spiltans sparklubb så får du den gratis) "Så kan alla svenskar bli miljonärer". Den är tillräckligt omfattande och stämmer med mångas rekommendationer för att fungera som en bra utgångspunkt. Beroende på hur säker inkomst/anställning du har så bör du ha mellan två och sex månaders utgifter i en buffert.

När du har en buffert så använder du utrymmet i din ekonomi till att amortera av de lån och krediter du har. En vanlig rekommendation är att se till de som har högst ränta först.

Beroende på ålder (och därmed tid kvar till pension) så bör du "pensionsspara". Gör det i en ISK (det lönar sig för se flesta över tid). En bra fördelning kan vara 60-80% till en eller två billiga global indexfonder, t.ex. DNB global index, LF Global index. 20-30% Sverigeindex. Jag gillar SPP Sverige, Spiltan Investmentbolag, Nordnet Superfonden Sverige, mfl. Vill du ha lite mer spänning så kan du lägga 5-10% i tillväxtmarknader och 5-10% i Asien. Undvik fonder med omotiverat höga avgifter. För pengar du behöver använda inom kort (dvs mindre än fem år) skulle jag nog sätta på ett högräntekonto hos nischbank. Finns en lista på compricer. Se till att det finns insättningsgaranti.

Lycka till!

Tror ingen här inne tror att bankerna inte existerar för att tjäna pengar. Det är väldigt uppenbart.

Sedan att du jämför en storbank med ett "företag" som en klädaffär eller en korvkiosk. Njae inte riktigt va. Jo om klädaffär hade rätt till kartellbildning, statlig insats vid likviditetskris, obegränsat med lån, involveras i politiska beslut etc ja då är det en vettig jämförelse.... Nu vet vi ju att så drivs inte företag för alla andra. Storbanker har ju en riggad marknad i mångt och mycket.