Evigt liv som glad luffare

En kompis i finansbranschen hade "allt, bra lön, fru med två barn och hade karriären utstakad i lyx. Han sjappade och senast jag hörde av honom så var han i mellanöstern.

Få se... Evigt liv som glad luffare eller evigt liv som luffare med 100 millar? Ganska enkelt att välja glädjen direkt då enda anledningen någon vill ha pengar är för att de tror de kommer bli glada av dem. (Ja, jag missförstod med vilje)

Man kan inte inte ha evigt liv och sen få det. Antingen har man alltid haft det eller så kommer man aldrig få det. Ett evigt liv med startdatum har alltid en ålder och en tid då det inte fanns och är därför inte evigt. Även forntiden hör till evigheten.

"Den som tror på mig ska få evigt liv" är en felöversättning. Det korrekta citatet lär vara "Tro mig! Du har evigt liv".

Jag önskar er alla ett underbart evigt liv!

http://www.liveleak.com/view?i=1b9_1458974429

Bara frågan själv är värd mer än hela ditt liv.

Det är tragiskt att du inte ens förstår vad för sorts frågor filosofi som förekomst uppkom för att försöka ge svar på. Du är en insekt om du tror att din barnsliga frågeställning har något som helst filosofiskt värde - den är lika bidragande, eller relevant, för den delen, som frågan föredrar du röd eller blå isglass?

Man vet ju inte riktigt vad du menar med de olika alternativen.

Dvs menar du med luffaren en utfattig hemlös person?
Isf finns det inte så stora anledningar för denne att vara lycklig.

Enkelt uttryckt måste lyckan vila på fast grund, så att säga.
Ingen Oro alltså, som tex oron över att inte veta om man kan äta sig mätt, oron över att inte veta var man ska sova,.
Etc

För lycka krävs Trygghet helt enkelt.

Och de pengar du jämför med, kan ju tveklöst, erbjuda en sådan trygghet.
I synnerhet den summa du talar om.
Den är tillräckligt stor för att fungera som en magnet för lycka.
Dvs du kommer pga den att få så hög status att de mest intressanta personer kommer att vilja vara nära dig. Personer du med glädje hade varit vän med. De snyggaste och trevligaste tjejer hade ställt sig i kö. Du hade fått erbjudanden om alla möjliga intressanta projekt etc.
Dvs du hade inte fortsatt att leva som du gör nu, utan allt hade förändrats.
Precis som för tex gorillahanen som lyckats besegra den förre flockledaren. Den nya får plötsligt all den status och börjar själv förändras, rent fysiskt. Växa och bli en sk Silver-rygg.

Men pengar är en trygghet i ett samhälle som baseras på pengar.

I andra former av samhälle/liv baseras trygghet på andra saker.

Dvs även nomadiserande jägar-samlarfolk kan ju känna både trygghet och lycka.
Pengar hade för dem bara skapat oro, och alltså otrygghet.



Och dessutom - du kan inte "lura dig själv".
Genom att tex dra ut på luffen genom Europa några sommarmånader.
För du vet att du har din gamla trygghet att återkomma till. Din luffarperiod blir alltså bara en frivilligt vald semester - en form av Lyxliv egentligen...

Den riktiga luffaren däremot - han har inget alternativ. Han har ingen trygghet att återgå till.

Filmen "Ombytta roller" med Eddie Murphy bör du titta på ...

Du verkar dock ha fastnat frågan.

Jo, jag förstår frågan, men antingen eller-frågor är sällan filosofiska - särskilt sällan när de ställer materialism mot x. Filosofi som sådan handlar oftare om att ställa x mot x, så att säga. Förstår du vad jag menar?