Den stora viktiga frågan för Sverige framöver sägs vara hur vi ska få invandrare i arbete. Men frågan är större än så!
Om för få invandrare får ett arbete som ger tillräckliga inkomster så att de kan betala skatt, så kommer det att bli en ekonomisk förlust för Sverige.
Kostnaderna för offentlig verksamhet, där socialt skydd är den största delen (40%), kommer att överstiga skatteintäkterna.
Ett budgetunderskott kan under en viss tid finansieras genom att staten lånar pengar, men till slut måste statens ekonomi komma i balans genom ökad skatt eller lägre statliga kostnader.
Höjer staten skatten kommer viljan att arbeta resp konsumera att minska, vilket minskar statens intäkter från inkomstskatter resp moms.
Sänker staten sina kostnader genom att ex vis sänka välfärd eller bidragsnivåer, kommer detta att slå hårdast på dem som har sämst ställt ekonomiskt.
En stor utmaning är att det just nu över hela världen pågår en snabb och helt oförutsägbar utveckling inom digitalisering och automation. Forskare bedömer att till år 2020 kan 50% av jobben försvunnit, antingen bara upphört eller ersatts av datorer eller robotar. Detta berör inte bara fabriker, ex vis ekonomiområdet kommer att bli hårt drabbat.
Ökad skatt på arbete (högre kostnader för ha en person anställd) kommer att skynda på denna utveckling.
Denna utveckling kommer att ställa höga krav på att individen ständigt utbildar sig för att vara anställningsbar. Kraven på kompetens och utbildning kommer att öka.
Att utbilda invandrare med mycket låga kunskaper till tillräcklig kompetensnivå kommer i praktiken inte lyckas med en skola som redan innan inte fungerade.
En minskning av jobben med 50% kan omöjligen kompenseras med mer jobb inom vården och det offentliga, eftersom det varken finns behov av så många jobb eller att staten har råd. Inte heller tjänstenäringen kan skapa så många jobb.
Uppgifter i debatten är att 50% av invandrarna kommer i sysselsättning inom 8 år och 65% inom 15 år. "Inom sysselsättning" kan innebära att man har så lite som en timmes bidragsfinansierat arbete i veckan.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, har nyligen konstaterat att det är värre än så. Enbart 25% av invandrarna kommer i heltidsarbete inom 8 år och 35% inom 15 år. I "heltidsarbete" ingår även bidragsfinansierat arbete.
Denna låga sysselsättningsnivå är inget tillfälligt läge utan har legat på i stort sett samma nivå i många år.
Detta innebär att mer än 75% av invandrarna kommer inte att ha tillräckligt mycket arbete att de kan betala skatt, dvs de blir en kostnad för staten.
En fortsatt invandring på 50 000 - 100 000 invandrare/år, tillsammans med minskning av jobb pga automatisering, kommer att skapa en allt större grupp arbetslösa med allt större konsekvenser för välfärdsssystemet. Allt fler kommer att hamna i ekonomisk utsatthet i utanförskapområden. Polariseringen mellan de som har arbete/pengar/hälsa och de som inte har det kommer att öka.
Är något fel i denna beskrivning? Vad talar emot den?
Vad finns det för alternativ förutom att låta detta ske eller helt enkelt stänga gränsen och utvisa alla invandrare?
Vilka politiskt möjliga lösningar finns det egentligen?
Om för få invandrare får ett arbete som ger tillräckliga inkomster så att de kan betala skatt, så kommer det att bli en ekonomisk förlust för Sverige.
Kostnaderna för offentlig verksamhet, där socialt skydd är den största delen (40%), kommer att överstiga skatteintäkterna.
Ett budgetunderskott kan under en viss tid finansieras genom att staten lånar pengar, men till slut måste statens ekonomi komma i balans genom ökad skatt eller lägre statliga kostnader.
Höjer staten skatten kommer viljan att arbeta resp konsumera att minska, vilket minskar statens intäkter från inkomstskatter resp moms.
Sänker staten sina kostnader genom att ex vis sänka välfärd eller bidragsnivåer, kommer detta att slå hårdast på dem som har sämst ställt ekonomiskt.
En stor utmaning är att det just nu över hela världen pågår en snabb och helt oförutsägbar utveckling inom digitalisering och automation. Forskare bedömer att till år 2020 kan 50% av jobben försvunnit, antingen bara upphört eller ersatts av datorer eller robotar. Detta berör inte bara fabriker, ex vis ekonomiområdet kommer att bli hårt drabbat.
Ökad skatt på arbete (högre kostnader för ha en person anställd) kommer att skynda på denna utveckling.
Denna utveckling kommer att ställa höga krav på att individen ständigt utbildar sig för att vara anställningsbar. Kraven på kompetens och utbildning kommer att öka.
Att utbilda invandrare med mycket låga kunskaper till tillräcklig kompetensnivå kommer i praktiken inte lyckas med en skola som redan innan inte fungerade.
En minskning av jobben med 50% kan omöjligen kompenseras med mer jobb inom vården och det offentliga, eftersom det varken finns behov av så många jobb eller att staten har råd. Inte heller tjänstenäringen kan skapa så många jobb.
Uppgifter i debatten är att 50% av invandrarna kommer i sysselsättning inom 8 år och 65% inom 15 år. "Inom sysselsättning" kan innebära att man har så lite som en timmes bidragsfinansierat arbete i veckan.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, har nyligen konstaterat att det är värre än så. Enbart 25% av invandrarna kommer i heltidsarbete inom 8 år och 35% inom 15 år. I "heltidsarbete" ingår även bidragsfinansierat arbete.
Denna låga sysselsättningsnivå är inget tillfälligt läge utan har legat på i stort sett samma nivå i många år.
Detta innebär att mer än 75% av invandrarna kommer inte att ha tillräckligt mycket arbete att de kan betala skatt, dvs de blir en kostnad för staten.
En fortsatt invandring på 50 000 - 100 000 invandrare/år, tillsammans med minskning av jobb pga automatisering, kommer att skapa en allt större grupp arbetslösa med allt större konsekvenser för välfärdsssystemet. Allt fler kommer att hamna i ekonomisk utsatthet i utanförskapområden. Polariseringen mellan de som har arbete/pengar/hälsa och de som inte har det kommer att öka.
Är något fel i denna beskrivning? Vad talar emot den?
Vad finns det för alternativ förutom att låta detta ske eller helt enkelt stänga gränsen och utvisa alla invandrare?
Vilka politiskt möjliga lösningar finns det egentligen?