Kan det här vara mallen för lösandet av alla frågor?

Tänk dig att man stänger in två människor med totalt olika åsikter i en viktig fråga i ett rum och bakbinder dem. Därefter är deras uppgift att debattera för sina åsikter tills de båda har kommit överens om en enda lösning. Då de båda debattörerna är bakbundna kan de nu inte gå ifrån debatten och därefter utan att verkligen ha gjort det säga att de vann eller döda sin motståndare. Ifall att rena fusk i utnötnigsstrategin skulle börja uppstå ska vi även säga att den som börjar skrika sin poäng eller bara upprepa den om och om igen utan att komma med någon annan argumentation blir bestraffad på ett föremjukande men inte onödigt hårt (alltså inget livshotande) sätt. Så vad tror ni andra forummedelmar, skulle denna metod kunna användas för att nå fram till absolut sanning, eller skulle det kunna finnas något kryphål för debattörerna att vinna utan att komma fram till sanningen.

De skulle bluffa att säga de kommit överens för att slippa ditt pskykotiska spel.

Ja. Någon "absolut sanning" skulle inte heller uppstå för att två personer möts halvvägs.

personerna A och B. Antingen ger sig A eller B, d.v.s. antingen A eller B:s övertygelse skulle segra, eller så kommer de överens om någonting annat. Inget av fallen implicerar eller garanterar absolut sanning.

Faktum är att det alltid finns en diskrepens mellan det vi anser är sant och vad som faktiskt är sant. Givetvis kan de stämma, problemet är att vi inte har någon garant för det (med undantag för vissa propositioner a priori)

Det enda jag vet om mallen för lösande av alla frågor är att läkare inte har någon delaktighet i lösningen.

Vad menar du för sorters frågor? Faktafrågor går ju direkt i soptunnan. Man kan inte debattera fram vem som dödade Palme om ingendera vet. Åsiktsfrågor är just åsikter.. både rött och grönt kan vara den vackraste färgen.

Nej jag förstår inte vad man ska få ut genom dessa tvångsdebatter alls..

I bästa fall blir det ord mot ord för att sedan låta den envisaste/starkaste "vinna".
Den personen behöver verkligen inte ha mer rätt för det.

Väldigt skum frågeställning måste jag säga. Kan du ge ett exempel på en fråga och hur händelseförloppet därefter skulle kunna se ut?

Och när de möts halvvägs får man fram en bättre produkt. Läs på om dialektik gott folk. De gamla grekerna använde sig mycket av denna lära.

Ont: Alla politiker borde anamma detta.

Herregud vad korkat. Här är mina invändningar:

1) Vem bestämmer vad som är rätt
2) Hur ska bestraffning kunna leda fram till en sanning
3) Och slutligen: vad i helvete?

Den mest avgörande faktorn är om individerna är lika ärliga i sin strävan efter sanning. För mig är det klart att de flesta individer inte är ärliga. Oftast förväxlas åsikter med kunskap. Det är sant att en åsikt kan göra anspråk på kunskap, men det är också sant att en åsikt kan helt sakna förankring.

Experimentet bör utvecklas. Om vad diskuterar de om? Vad är kunskap? Hur ärliga är de? Hur mycket kan de om det som diskuteras?

Tänk dig att du sätter in två människor med helt olika kosmogoniner. Hur vet vi att de har relevant kunskap för att komma fram till en absolut sanning? Hur vet vi att båda är lika ärliga att komma fram till en absolut sanning? Och så vidare. Nej, experimentet leder till en konvention, förmodligen genom att en (den som är mer ödmjuk och ärlig att komma fram till en absolut sanning) ger vika.

Håller med dig. Kan man inte säga att tillsättandet av en medlare är en konsekvens av dialektiskt tänkande.

På vilket sätt får man en bättre produkt om man möts halvvägs? Visst kan det mycket möjligt vara så men inget säger att det alltid är det. Om person A vill bygga en motorväg mellan punkt c och d och person B inte vill bygga en motorväg är då det bästa att bygga en motorväg halvvägs mellan punkt c och d.

Sedan är frågan vad som är halvvägs?

Tack för invändningen

Halvvägs var fel uttryckt. Det jag menar är att slutresultatet blir bättre med input. Hegels logik ---> A mot b = Ny tes

Tar tillbaka det jag sa om politik. Kom på att de som bildar en bättre idé är kraften dvs viljan till mothugg i debatt, men folk måste ändå lära sig att svälja sin stolthet om vi ska komma någonstans. Fjanterier är vad det är.