Hur blir man av med svartsjuka?

Jag är extremt svartsjuk. Jag och min kille har varit i tillsammans i ungefär 1 år, och jag har varit extremt svartsjuk. Jag blir svartsjuk när han pratar med andra tjejer eller om han kollar på andra tjejer. Jag har extremt dåligt självförtroende då jag ser mig som tjock och ful och att alla är bättre än mig. Jag tror han kommer vara otrogen eller bli kär i någon annan. Har pratat med honom om detta, har även gått till en psykolog och pratat om bla detta. Men HUR blir jag av med den? Jag litar inte på honom då har har ljugit för mig innan och han är väldigt attraktiv enligt mina tjej kompisar och mig själv då Han säger att jag inte behöver oroa mig, men jag kan inte sluta!

Beror förmodligen på ditt dåliga självförtroende, ja.

Du inser att din svartsjuka orsakar mer problem för dig, förmodar jag? Det minimerar inte risken att han skulle föredra någon annan, utan tvärtom ökar den risken eftersom du helt enkelt är förmodligen är ganska jobbig, krävande och begränsande.

Sluta inbilla dig att du kan styra vem han gillar eller ej. Även om du lyckades få honom att ALDRIG mer prata med en annan tjej eller ens se en annan tjej så kommer han fortfarande att veta att det finns andra. Så sådana begränsningar gynnar knappast er relation, det kommer bara att tynga den.

Du kan bara göra så att han föredrar att vara med dig genom att vara den tjejen han vill vara med. Och tro mig, han valde knappast dig för din förmåga att begränsa hans liv... Han har nog valt dig för att han tycker om andra saker hos dig.

Och om han nu inte skulle vilja vara med dig, vilket alternativ är bäst?
1. Du lever ihop med någon som egentligen inte vill leva med dig. Resten av era liv kommer att bestå av att övervaka varandra, vara misstänksamma, begränsa och stänga inne varandra. Och om ni har "tur" så lyckas ni upprätthålla denna misär resten av era liv. Men den chansen är minimal. Risken är betydligt högre att ni börjar vantrivas med varandra och en vacker dag kommer i underfund med att ni slösat bort X år på den teatern.

2. Samma process som ovan, fast förhållandet kommer inte att bestå av i närheten så mycket lidande och misär (förrän kanske den dagen det tar slut). Och du kommer bara att ha slösat bort en bråkdel av den ovan nämnda tiden

Det finns alltså totalt 3 alternativ som jag ser på det:
A. Dra ut på det och lid
B. Avsluta snabbt
C. Lev lyckliga tillsammans

B och C kräver att du slutar upp med din sjukliga svartsjuka (huruvida det slutar i B eller C kan du omöjligt veta). Vill du köra på A så fortsätt med samma metod du kör idag.

Du måste lära dig att inte vara rädd att förlora honom. Att du är så fäst vid honom gör att du hamnar i underläge. Jobba på din självkänsla. Kommunicera med honom om vad han vill få ut av er relation och vad du vill få ut av det. Sedan är det upp till dig att leva upp till dessa värderingar. Om han inte lever upp till dina så ska du inte vara rädd att gå vidare.

Att vara svartsjuk lönar sig inte i längden och tar på dina krafter.

Jag har nu under en tid hållt inne min svartsjuka för mig själv för att inte skada våran relation. Då som du säger är jag vådligt jobbig. Han har sagt att jag är gullig för jag är så svartsjuk men jag tror inte han fattar hur dåligt jag mår av det. Men jag säger till mig själv hela tiden 'Du kan inte styra hans känslor'. Jag håller med dig i allt du säger för allt stämmer in. Jag har så dåligt självförtroende även fast jag får höra av folk att jag är smal tex en tjej och kille som ogillar mig har sagt att jag är smal. Och min kille får jag hoppas att han inte är ute efter utseende. Men ska fortsätta hålla sakerna inom mig

Man kan inte äga en annan människa, om du kan ta till dig det så blir allt mycket enklare.
Du kan ändå inte hindra honom om han vill göra nåt, men att bli misstänkliggjord utan anledning är nog inte roligt i längden.

Jag är sjukt rädd att förlora honom för jag är så kär, och eftersom jag är så kär känns det inte som han är lika kär i mig. Jag har ganska många kill kompisar som också är hans, men han har inga tjej kompisar alls. Då när han börjar vara med tjejer så blir jag misstänksam. Och jag vet själv om att jag inte kan begränsa honom, jag vill inte det heller. Tack så mycket

Nej det håller jag med dig om. Det är känslan jag vill bli av med, men antar att jag måste öva på självkänslan mycket

Jag förstår. Det är svårt att tänka logiskt när man är så kär. Men fråga dig själv vad det värsta som kan hända med att förlora honom. Du kommer inte dö. Du lever fortfarande. Snacka med honom om vad jag skrev innan.

Så länge du inte lär dig att det är okej att släppa andra människor så kommer du lida.

Det är bara gulligt till en viss gräns. Efter den gränsen blir det mentalt pissjobbigt för er båda, vare sig du håller det hemligt eller ej.

Skaffa ett bättre självförtroende. Gör som du gjorde när du startade tråden. Prata med andra, ta till dig råd (som låter vettiga). Kanske även en psykolog/terapeut eller hur fasen det nu stavas

Tycker du att det är trevligt och vill fortsätta såhär så visst. Men den dagen du tröttnar på det så borde du göra något åt ditt självförtroende, självkänsla och självbild istället.

Tråden började med rätt inställning. Du identifierade problemet och frågade om råd. Jag kanske inte gav dig jättebra råd, jag vet inte. Men nu försöker du ju avsluta tråden igen genom att bara skita i att åtgärda vad du först ville ha hjälp med. Det är nog fel väg att gå.

Gör något åt det istället. Vet din kille om att du har så dåligt självförtroende (och varför)?

Du litar inte på honom eftersom han ljugit för dig?

Vad ljög han om?

Ja han är medveten om mitt dåliga självförtroende, och han tycker jag verkligen inte behöver ha det. Jag har ingen speciell anledning till det, det har blivit så på senaste tiden vilket har nästan gett mig en ätstörning bla, så det ä väldigt jobbigt

Han ljög om en sak som jag hade frågat honom om tidigare, och han förnekade det i 6 månader och har inte visat på dåligt samvete eller att han ångrar att han ljög. Vilket gör mig tveksam om han talar sanning för mig nu, om du förstår