Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2016-03-09, 10:31
  #1
Medlem
Fiskfjolls avatar
Känner att jag måste skriva av mig lite..

Jag bor i en relativt liten stad, finns en psykiatrisk öppenvård men inte akut.
Min läkare är bara på plats sporadiskt. Jag ringde i torsdags förra veckan och pratade med ssk och sa att buspironen inte hjälper längre trots höjning.Jag föreslog byte till venlafaxin då jag läst att den hjälpt många i min sits. Ssk berättade att läkaren inte kommer fören på måndag och att dom ska informera läkaren och ringa tillbaka.
Att dom ska ringa tillbaka har jag hört förut och dom håller inte ordet.
Efter tre dagar där jag har försökt få dom att fråga doktorn fick jag idag reda på att doktorn tycker det är svårt med min medicin och att jag får vänta tills dom har möte på fredag!?

Jag har tidigare haft:
Citalopram
Sertralin
Mediciner som han skrivit ut är:
Lyrica
Buspiron + voxra.

Ja herrejävlar vilken sits han är i läkaren! Räcker ju för fan att gå in i läkemdelshandboken och kolla. Den inkompetenta idioten kan skriva ut lyrica men inte ett SNRI!?
Citera
2016-03-09, 10:37
  #2
Medlem
Vilka psykiska besvär lider du utav som du vill ha medicin för?
Citera
2016-03-09, 10:45
  #3
Medlem
Fiskfjolls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PelleSaga
Vilka psykiska besvär lider du utav som du vill ha medicin för?


GAD/ångestsyndrom
Citera
2016-03-09, 11:20
  #4
Medlem
Du får väl ta dig till närmaste akutpsyk om du har bråttom.
Citera
2016-03-09, 11:27
  #5
Medlem
voxra/buspiron är hemskt om du lider av ångest. och ssri-skit ger bara en massa biverkningar utan uppenbara fördelar.

benso är vad du vill ha men du kommer förmodligen få ta en ordentlig fight med doktorn för att få det.
Citera
2016-03-09, 12:44
  #6
Medlem
Läkaryrket och i synnerhet specialiteten psykiatri ägnar största delen av tiden åt hålla symtomen på sjukdomen i schack. Dom botar alltså inte den sjuke utan dom ger livslång behandling för att hålla symtomen under kontroll. Dom som botar psykiska problem tituleras psykolog.

Låt mig göra en hypotetisk jämförelse med fysisk sjukdom. Anta att du typ 2 diabetes, då kan du ta läkarens behandling som är livslång, men du kan också välja att pröva att lägga om kost och motionsvanor för att på så sätt bota dig själv. Nu vet jag inte om det är sant för typ 2 diabetes, men för vissa sjukdomar är det sant. Antingen väljer man hårt arbeta att försöka bli frisk eller så accepterar man att man är en latmask som inte orkar försöka bli frisk och äter mediciner resten av livet.

Om du vill försöka att bli frisk och inte avfärdad som en latmask och hamna på samhällets sophög så kan jag rekommendera följande två böcker, FRI FRÅN ORO, ÅNGEST OCH FOBIER av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung samt, Befriad från ångest av Lucinda Basset. Antingen det eller så kan du begära att få terapi för dina problem av en psykolog.

Att börja behandla psykiska problem med medicin borde vara sista hands valet och inte första hands valet. När man tar mediciner är det som att erkänna att man aldrig kan bli frisk.
Citera
2016-03-09, 14:31
  #7
Medlem
Sweeper80s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PelleSaga
Läkaryrket och i synnerhet specialiteten psykiatri ägnar största delen av tiden åt hålla symtomen på sjukdomen i schack. Dom botar alltså inte den sjuke utan dom ger livslång behandling för att hålla symtomen under kontroll. Dom som botar psykiska problem tituleras psykolog.

Låt mig göra en hypotetisk jämförelse med fysisk sjukdom. Anta att du typ 2 diabetes, då kan du ta läkarens behandling som är livslång, men du kan också välja att pröva att lägga om kost och motionsvanor för att på så sätt bota dig själv. Nu vet jag inte om det är sant för typ 2 diabetes, men för vissa sjukdomar är det sant. Antingen väljer man hårt arbeta att försöka bli frisk eller så accepterar man att man är en latmask som inte orkar försöka bli frisk och äter mediciner resten av livet.

Om du vill försöka att bli frisk och inte avfärdad som en latmask och hamna på samhällets sophög så kan jag rekommendera följande två böcker, FRI FRÅN ORO, ÅNGEST OCH FOBIER av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung samt, Befriad från ångest av Lucinda Basset. Antingen det eller så kan du begära att få terapi för dina problem av en psykolog.

Att börja behandla psykiska problem med medicin borde vara sista hands valet och inte första hands valet. När man tar mediciner är det som att erkänna att man aldrig kan bli frisk.

Det är underbart när människor som själva inte har blivit hjälpta av en viss sak, förstorar upp det till att hävda att ingen kan bli hjälpt av den saken!

Det är tråkigt att du inte känner dig hjälpt, men det betyder inte att det inte fungerar. Det fungerar alldeles utmärkt, men man måste ta en stor del eget ansvar också och läsa på själv, föra dagbok och vara delaktig i sin egen behandling. Om du slutar med att ligga på latsidan och tar ansvar för din egen behandling, så kan även du bli hjälpt av psykofarmaka! Problemet är att nio av tio psykatripatienter förlitar sig till 100 procent på läkaren - det fungerar inte och då kommer man inte heller att bli hjälpt!

För man inte dagbok över sina mediciner, doser, sin sömn och sina känslor, så är det mycket svårt att bli hjälpt; DET är vad som krävs av en själv som patient om man ska kunna bli hjälpt av psykofarmaka!
Citera
2016-03-09, 14:38
  #8
Medlem
Pripps3.5s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sweeper80
Det är underbart när människor som själva inte har blivit hjälpta av en viss sak, förstorar upp det till att hävda att ingen kan bli hjälpt av den saken!

Det är tråkigt att du inte känner dig hjälpt, men det betyder inte att det inte fungerar. Det fungerar alldeles utmärkt, men man måste ta en stor del eget ansvar också och läsa på själv, föra dagbok och vara delaktig i sin egen behandling. Om du slutar med att ligga på latsidan och tar ansvar för din egen behandling, så kan även du bli hjälpt av psykofarmaka! Problemet är att nio av tio psykatripatienter förlitar sig till 100 procent på läkaren - det fungerar inte och då kommer man inte heller att bli hjälpt!

För man inte dagbok över sina mediciner, doser, sin sömn och sina känslor, så är det mycket svårt att bli hjälpt; DET är vad som krävs av en själv som patient om man ska kunna bli hjälpt av psykofarmaka!

Ja, men varför säger inte läkarna att det är så viktigt med dagbok dådå?
Går du KBT, så rekommenderas det att patienten för dagbok över sin vardag osv.
Men jag har aldrig hört talas om läkare som gör det i samband med att de skriver ut antidepp.
Då skickar de hem patienten och har sedan ofta liten kontakt med patienten, förutom om dosen behöver höjas, eller vill prata om eventuella biverkningar.
Citera
2016-03-09, 16:09
  #9
Medlem
Sweeper80s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pripps3.5
Ja, men varför säger inte läkarna att det är så viktigt med dagbok dådå?
Går du KBT, så rekommenderas det att patienten för dagbok över sin vardag osv.
Men jag har aldrig hört talas om läkare som gör det i samband med att de skriver ut antidepp.
Då skickar de hem patienten och har sedan ofta liten kontakt med patienten, förutom om dosen behöver höjas, eller vill prata om eventuella biverkningar.

Jag tror att det inte gör det, för att de helt enkelt tänker att patienten är lekman och att den är för dåligt insatt för att kunna förstå vad det handlar om - om den ens tänker på detta överhuvudtaget.
Citera
2016-03-09, 16:11
  #10
Medlem
Fiskfjolls avatar
Varken läkaren eller psykologen sa något om dagbok men jag skrev när jag hade Lyrica och första veckorna med buspiron.
Citera
2016-03-09, 16:46
  #11
Medlem
Pripps3.5s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sweeper80
Jag tror att det inte gör det, för att de helt enkelt tänker att patienten är lekman och att den är för dåligt insatt för att kunna förstå vad det handlar om - om den ens tänker på detta överhuvudtaget.
Om läkaren anser att patienten är så inkompetent, så ska läkaren inte heller skriva ut antidepp till denne, då det spökar med både hjärna och fysik.
Citera
2016-03-09, 17:08
  #12
Medlem
Sweeper80s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pripps3.5
Om läkaren anser att patienten är så inkompetent, så ska läkaren inte heller skriva ut antidepp till denne, då det spökar med både hjärna och fysik.

Jag har inte kraft att tjafsa med dig. Skriver bara mina erfarenheter. Vill du inte ta till dig av dem, så behöver du inte.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback