Hur komma i kontakt med psykiatriker?

Brottsregister och betalningsanmärkningar är en sak, men fri tillgång till medicinska journaler tvekar jag hårt på att någon får. Dem kanske failade på någon slags personlighetstest?
Men nu gick vi väl lite off topic här?

TS, gå till VC, be om en remiss till psyk och fråga om du kan få antidepp medicin. Du har ju redan erfarenhet om att den medicinen kan ge biverkningar, så prova en annan sort än den du hade tidigare?

Nja bara halvt offtopic eftersom TS ställde frågan själv. Jag vill förstås inte outa mig men företaget i fråga sysslar inte med något militärt men är klassad som skyddsobjekt och är rätt säker på att saker och ting sköts inofficiellt vid bakgrundskontroll av sökande.

Jag tror TS har somnat för länge sen medan vi suttit här och tjafsat

TS läser tjafset när han vaknar och får något att tänka på så han glömmer sin depression.

Öppen vården kräver ingen remiss nuförtiden den affektiva annars ring 1177. Du måste prata om symtomen skriv ner dom.
Dom är ganska duktiga nuförtiden men ha tålamod med köerna.
Jag sa bara trötthet utan att nämna det övriga symtomen då jag var så borta och som i en vit dimma frånvarande.
Var lite katatonisk ,säger man ingenting är det kört. ta någon med dig.
Tog 18 år för mig att få bra öppenvård i Stockholm i Helsingfors tog det 3 veckor lite skillnad.
Helsingfors-81 Stockholm fick jag -87 Innan dess katastrofal antipsykiatri i Stockholm.
Diagnos 2005, varför vissa benzo hjälpte, perceptuella svårigheter med katatona syndrom.
Låter som en Dr house digagnos men så sade Neuropsykiatrierna.
Om dom börjar fråga om att du ska berätta om din barndom i åtta år så fly och ta en annan läkare!

Vi omsorgsfulla människor hoppas ju på det Och att TS mår bättre i morgon och glömmer eller tar tag i sin depression. Over and out for me

Samma här

Dom har tystnadplikt!
Kan gå bra med läkare på VC men öppenvården är bättre.

Det har gått för lätt för dig. Du har klarat av allt utan problem så nu försöker du hitta bekymmer....Försök med att misslyckas med något så får du känna hur bra du har det idag!

Jag förstår inte... Ska jag medvetet försämra mitt liv så jag kan längta tillbaka till mitt nuvarande stadie?

Jag har redan provat det fattiga livet med trasiga skor och potatisdieter, arbetslöshet, inga framtidsutsikter m.m. Jag håller på att skapa mig ett liv, och har kommit en bra bit på vägen med de flesta åstadkommanden som är normalt under något års tid. Men även om den fysiska och materiella biten är okej nu, så ligger den mentala biten kvar på botten. Jag ser inte hur ett bakåtsträvande skulle ta mig framåt.

Ditt sätt att egala här, och dina inlägg häromdagen kring hur du ska planera dina studier vid universitetet, tyder på att du INTE har en depression. Har man det orkar man verkligen inte planera eller ta tag i något som helst. Du är nog vintertrött.

Är du en psykiatriker?