Citat:
Ursprungligen postat av
Mugsy
Varför verkade alla vara så glada på 60- och 70-talet? Det här är långt före min tid, och Studio 54 hade inte ens öppnat!
Den frågan är mycket relevant.
Man hade kommit ur 60-talets flum och 'love-love-love' via Altamont.
Månen avslöjade hur känsligt klot vi stod på och vi höll på med, you know - completely destroying it.
Onödigt elände i framför allt asien med 'tredje världens' ökade självförtroende, och bl.a OPEC.
Globaliseringen 'inleds' med västs industri på fallrepet, tänk Japan och 'Taiwan'.
'Allt' gick fullständigt åt pipan (för oss i väst) så kanske det blev först glitter och glamour och sedermera disco för att glömma vardagen tills folk som var i utanförskapet (PUNK) vägrade att spela med i spelet och revolterade.
Efter
returmatchen på 'det stora kriget för att aldrig kriga mer' så tror jag 70-talet var det jobbigaste decenniet, vilket föga ger sig till känna i tidstypiska rörligabilderdokument i musikfoldern.
Eye for an eye:
The adverts - Gary Gilmore's eyes (1977)
https://www.youtube.com/watch?v=XxxcJzma-Is
Sanningen är den att jag inte har någon koll på något och ovanstående 'spån' bara är mina fantasier.