Hallå där Ingensson...
Det är mer än en fråga du har men jag skall försöka svara på dem så gott jag kan.
Generellt så vill jag vara tydlig med att markera att livet för en seriöst troende kristen absolut inte är ett kravlöst liv utan regler och ordning. Snarare tvärtemot så ställer det stora krav på individen genom förväntningar på att ta sitt ansvar, växa i sin tro, ta sitt kors och i sitt liv vittna för omvärlden om frälsningens väg.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ingensson
Jag har alltid en sak om kristendomen, vad är utmaningen?
[. . .]
Det är här frågan för kristna dyker upp? Vad är utmaningarna ni har?
Den största utmaningen som jag ser det är att följa Jesus, även benämnt som att vara en "Jesu lärjunge", och stå upp för hans rättfärdighet.
Sedan finns det ett par uppmaningar som vi fått varav en av de viktigare är att vi skall sprida det glada budskapet om frälsning vidare så att fler människor själva kan välja att ta del av det eviga liv som han gett till oss genom sin död på korset för våra synder.
Gud är också tydlig med att vi inte har ansvar för att t.ex. överbevisa någon om synd för det är den Helige Andes uppgift. Det vi däremot skall göra är att vittna om Honom genom vad vi säger och hur vi lever och tala de ord han ålägger oss att göra.
En intressant detalj är att det finns ett löfte som säger att om vi till fullo lever ut detta så kommer vi att bli hatade av världen och sannolikt även mördade.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ingensson
Ibland känns det lite som "jag gör vad jag vill, det är ju bara att gå in i den boothen? med prästen och rabblar upp alla mina synder och simsalabim, first class ticket to heaven"
Tar det inte lite bort aspekten att bli straffad eller bli en ond människa om man bara kan bli förlåten för allt?
Det där är absolut inte seriös biblisk kristendom. Enligt Bibeln så blir människan av Gud själv övertygad om sin synd och hamnar då i en konflikt med hur hon lever. Beroende på hur hon sedan agerar avgör om man får syndernas förlåtelse eller inte.
Man kan avfärda alltsammans som oväsentligt, eller acceptera att man lever i synd utan någon förändring eller på allvar ångra det man gjort och ta steg mot att förändra situationen så att man slutar att synda.
Det enda sättet att få förlåtelse för sina synder är den senare slutsatsen. Då är det också viktigt att förstå att det inte fanns någon sann försoning för vår synd innan Jesus dog på korset. Men nu är det så att vi kan nå försoning genom tron på Jesus Kristus, Guds son, så att vi kan leva i gemenskap med Gud.
Det är också viktigt att inse att innan man blir frälst så finns det inget sätt att undgå helvetet.
En annan central punkt är att det inte finns någon handling vi kan göra för att få försoning. T.ex. böja knä x ggr per dag och be, läsa Bibeln enligt någon plan, omskärelse etc etc.
Det enda vi kan göra för att bli rättfärdiga i Guds ögon är att tro på att Jesus är Guds son, att han korsfästes som det enda dugliga syndaoffret (vilket krävdes för att nå försoning för våra synder), att tro att han dog och uppstod från de döda och nu regerar i himlen, att omvända oss (göra bättring) och be Gud om syndernas förlåtelse när han uppenbarar dem för oss.
Mose lag är viktig eftersom den ger insikt i vad synd är men den kan inte frälsa oss utan bara göra oss medvetna om vår syndfulla natur.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ingensson
Gud förlåter allt och alla enligt många religioner, speciellt i Islam sätts det tyngd på hur förlåtande Gud är (vill inte höra diskussioner av Islamofober som försöker bevisa tvärtemot, inte det jag är ute efter) men är det inte lite i kristendomen att vi är redan förlåtna för allt? Så varför ens försöka liksom?
När sann omvändelse kommer då synd uppenbaras så förlåter Han vad det än är man har gjort. Men det duger inte med att rabbla några ramsor och så är man klar utan det kräver en vändpunkt i livet där man själv gör en ansats att förändra den livsstil man lever i. Det är den livslånga vandringen vi har här i livet.
När man blir frälst, eller född på nytt, så får man också den Helige Ande som gåva som flyttar in i våra liv och blir en ständig följeslagare så länge man själv vill. Den Helige Ande är en hjälpare som i mitt liv gör mig medveten om rätt och fel där jag sedan själv genom mitt sätt att agera gör rätt eller fel.
När jag sedan levt mitt liv så kommer jag att ställas inför en himmelsk domstol där jag gör räkenskap med mitt liv och där varje detalj kommer att gås igenom och jag ställs till svars för samtliga handlingar jag gjort eller vad jag med min mun sagt eller tigit om. Om jag inte har accepterat Jesus som min frälsare så kommer jag tyvärr inte kunna bo i himlen utan hamnar utanför. "Där skall man gråta och skära tänder" för att citera Jesus själv. Jag kommer som sagt ställas till svars för allt sagt, osagt eller vad jag gjort eller inte gjort, givet de förutsättningar som gavs mig i detta liv. Om vi antar att jag är kristen och har accepterat och öppet bekänt Jesus som min räddare och Herre i mitt liv och inte ohämmat lever i medveten synd så är min himmelska hemvist säkrad. Därutöver kommer mitt livs bedömning avgöra huruvida jag får eller blir av med olika typer av himmelska belöningar.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ingensson
Jag vill inte att det här låter respektlöst men kan någon förklara för mig hur det INTE är "Jag gör det jag vill och gör inget för att göra upp för det, Gud kommer förlåta mig ändå" i kristendomen?
Man blir inte förlåten om man medvetet lever i synd utan att bry sig att bryta med det. Man behöver alltså ha en tydlig vändpunkt där man tar upp problemet med Herren själv där det är bra att göra upp en plan för hur man skall göra bättring. Det viktigaste är att man ber om hjälp och ledning från Gud själv med hur man skall ta sig ur problemet.
Det viktiga här är inställningen till synden. Synden är ond och skall bort men sedan kan köttet göra sig gällande på olika sätt som i vissa fall gör att förändringen inte sker med omedelbar verkan. Då gäller det alltså att inte ge upp utan att be Gud om vidare hjälp och vägledning för hur man skall ta sig vidare.
Hoppas detta ger dig något svar på dina frågor.