Citat:
Ursprungligen postat av
Anvilcrack
Eller snarare, finns det någon på FL som har klarat av att vara med en borderline-sjuk person under en längre tid? Och där partnerns BL har kunnat hanterats? Jag är nyfiken eftersom jag själv varit det men helt enkelt inte orkat med. Mitt psyke var inte tillräckligt starkt. Jag höll själv på att drabbas av depression.
Den korta period ( sex månader) vi var tillsammans kantades av underbara och kärleksfulla stunder med en hel del nattsvarta inslag. Hot om självmord, misstänksamhet mot allt och oförmåga att hantera förändringar. Det blev snart en mental kamp varje dag när man inte visste vad för person man skulle komma hem till. Skulle jag få en utskällning för att jag hade sagt eller glömt något kvällen innan? Eller skulle hon kasta sig i mina armar och vi skulle sexa hett och passionerat i timmar? Eller skulle hon ligga kvar i sängen, totalt nedbruten och önska att hon var död?
Trots de underbara stunderna (som jag minns med värme än idag) funkade det inte. Som jag ser det berodde det enbart på hennes BL-personlighet, eftersom hon var en fantastisk människa när hon mådde bra. Att tänka tillbaka på förhållandet är lite som att tänka på lumpen. Man minns bara de roliga bitarna, ser det som en nyttig erfarenhet men skulle aldrig vilja göra om det.
Är det någon här som känner igen sig men som ändå klarat av ett sådant förhållande?
Haha, jag har klarat av 3 år. Blev starkare i psyket än en elitsoldat av det skulle jag vilja påstå. Var ju inte direkt värt det, men lärt mig väldigt mycket till följd av dessa 3 åren, blev mer socialt intelligent av att leva nära inpå en sån kvinna varje dag. Hon var jääääävligt het och kvinnlig med, så det var ju inte bara negativt. Men det negativa vägde till sist upp det positiva så jag gjorde slut.
För övrigt ångrar jag inte direkt åren, lärde känna mig själv och mina egna begränsningar på köpet man fick vara psykolog och stark man för henne.
