2016-02-20, 01:44
  #1
Medlem
Hallå.
Ej säker att det är rätt kategori jag lagt tråden i och sen kanske det blir något fel då jag skriver från telefonen.

När vätska är 150°C (exempel) i övertryck för att förhindra att det kokar. Sedan släpps ut i atmosfäriskt tryck i en cistern/tank och kokar.
Hur snabbt börjar det koka/flasha när det når atmosfäriskt tryck?
Hur länge kokar/flashar det? Är det till att temperaturen gått under kokpunkt som det slutar?
Finns det någon kurva t.ex på från 150C° och ner till under kokpunkt, hur mycket ånga (tryck) det avger?
Påverkar vätskenivåer i behållarna något?


Har ni något annat intressant kring detta område får ni gärna dela med.
Citera
2016-02-20, 02:48
  #2
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alelalen
Hallå.
Ej säker att det är rätt kategori jag lagt tråden i och sen kanske det blir något fel då jag skriver från telefonen.

När vätska är 150°C (exempel) i övertryck för att förhindra att det kokar. Sedan släpps ut i atmosfäriskt tryck i en cistern/tank och kokar.
Hur snabbt börjar det koka/flasha när det når atmosfäriskt tryck?
Hur länge kokar/flashar det? Är det till att temperaturen gått under kokpunkt som det slutar?
Finns det någon kurva t.ex på från 150C° och ner till under kokpunkt, hur mycket ånga (tryck) det avger?
Påverkar vätskenivåer i behållarna något?

Har ni något annat intressant kring detta område får ni gärna dela med.

I rubriken skriver du vatten och i texten skriver du vätska.
Det finns vätskor med kokpunkt långt över 150°C, t.ex. en bra bromsvätska.

Jag antar att vi talar om vatten.

Här är en bild som illustrerar sambandet mellan tryck och kokpunkt.

http://docs.engineeringtoolbox.com/documents/926/water-pressure-boiling-temperature.png

Om du har 1 liter 150°C vatten under ett tryck på ca 5 bar, så att det
fortfarande är vätska och sedan plötsligt "lättar på trycket" till atmosfärs-
tryck så kokar vattnet och förångas. Ångbildningsvärmen tas från
vätskan som kyls ner.
Det går åt 4 190 Joule/(kg*K) för att värma vatten.
Det går åt 2 260 000 Joule/(kg*K) för att förånga vatten.
Ångbildningsvärmen är 539 gånger specifika värmekapaciteten.
Värmemängden som avges när 1 kg 150°C vatten kyls ner till
100°C är 209,5 kJ. Det räcker till att förånga 0,05 liter vatten.
Kvar har du 0,95 liter 100°C vatten.

Citera
2016-02-20, 03:41
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
I rubriken skriver du vatten och i texten skriver du vätska.
Det finns vätskor med kokpunkt långt över 150°C, t.ex. en bra bromsvätska.

Jag antar att vi talar om vatten.

Här är en bild som illustrerar sambandet mellan tryck och kokpunkt.

http://docs.engineeringtoolbox.com/documents/926/water-pressure-boiling-temperature.png

Om du har 1 liter 150°C vatten under ett tryck på ca 5 bar, så att det
fortfarande är vätska och sedan plötsligt "lättar på trycket" till atmosfärs-
tryck så kokar vattnet och förångas. Ångbildningsvärmen tas från
vätskan som kyls ner.
Det går åt 4 190 Joule/(kg*K) för att värma vatten.
Det går åt 2 260 000 Joule/(kg*K) för att förånga vatten.
Ångbildningsvärmen är 539 gånger specifika värmekapaciteten.
Värmemängden som avges när 1 kg 150°C vatten kyls ner till
100°C är 209,5 kJ. Det räcker till att förånga 0,05 liter vatten.
Kvar har du 0,95 liter 100°C vatten.


Vatten menade jag ja.
Mycket utförligt svar, ger mer att fundera över.

Hur fort går det för den mängden, 0.05L vatten att förångas som i ditt exempel?
Är det så tiden som det kyls ner till under kokpunkt?
Har nivå i kärlen någon påverkan? Eller förändrar det bara tiden för nedkylningen utav vätskan till under kokpunkten?
Citera
2016-02-20, 04:31
  #4
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alelalen
Vatten menade jag ja.
Mycket utförligt svar, ger mer att fundera över.

Hur fort går det för den mängden, 0.05L vatten att förångas som i ditt exempel?
Är det så tiden som det kyls ner till under kokpunkt?
Har nivå i kärlen någon påverkan? Eller förändrar det bara tiden för nedkylningen utav vätskan till under kokpunkten?

Det som kan göra att det tar en liten stund är två faktorer:
1. Nedkylningen sker först vid ytan.
2. Det blir en visst lokalt tryckökning vid ytan p.g.a. förångningen.

Jag gissar att båda dessa faktorer är försumbara och att förångningen
och nedkylningen är närmast momentan.

Så snart trycket sänks till atmosfärstryck och det finns vatten som är
varmare än 100°C, så kommer det att förångas.

Citera
2016-02-20, 07:56
  #5
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Det som kan göra att det tar en liten stund är två faktorer:
1. Nedkylningen sker först vid ytan.
2. Det blir en visst lokalt tryckökning vid ytan p.g.a. förångningen.

Jag gissar att båda dessa faktorer är försumbara och att förångningen
och nedkylningen är närmast momentan.

Så snart trycket sänks till atmosfärstryck och det finns vatten som är
varmare än 100°C, så kommer det att förångas.


Gissar på en rätt så explosiv utveckling. 0.05 liter vatten tar mycket mer plats som ånga. Det som från början gör att det 150-gradiga vattnet i mitten inte kokar är det höga trycket men så fort övertrycket är borta så kan det bildas ångbubblor där (precis som vid vanlig hundragradig kokning), utan att det är nära ytan. Snabb ångbildning lite överallt kommer ge en ångexplosion.

Finns erfarenheter av såna från bl a kärnkraftindustrin..

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Steam_explosion
Citera
2016-02-20, 11:31
  #6
Medlem
En gejser kan också illustrera vad som händer. Eller vad som händer om man häller vatten i en fritös.
https://www.youtube.com/watch?v=PLNd3DWEoAU titta mot slutet av klippet.
__________________
Senast redigerad av Oscar111 2016-02-20 kl. 11:35.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in