Kvinnor talar i gåtor

Nu vill jag prova en trådstart där vi skall avkoda det kvinnor menar när de säger något. Som en uppslagsbok till hjälp för de ogifta/nygifta männen där ute, och för alla som förundras över den mystiska språkoceanen som kvinnor simmar omkring i.

Jag börjar med en gammal och klassisk dialog:
Hon sitter i vardagsrumssoffan bredvid sin man, utbrister; Gud så dammigt det är här.
Han, lägger ifrån sig tidningen (som den hänsynsfulle, lyssnande man han är) tittar sig omkring och säger(uppmuntrande), javisst, och titta där i hörnet där är en bamsedammtuss.

Hon sade ju egentligen, gubbe - städa.

Detta sårar henne såpass så att hon rusar dramatiskt in i sovrummet, smäller igen dörren och lägger sig på sängen.
Förstående, och litet undrande make följer efter in och frågar försiktigt; hur är det?

Hon- Låt mig vara ifred.
Han tänker att det är ju skönt att vara ifred ibland så han traskar tillbaka till soffan och läser vidare i sin tidning.

Hon sade egentligen; *smälld dörr* = kom genast hit
Låt mig vara ifred=kom och krama mig.

----

Vid frukost, vid diskbänken. Han har skurit en brödskiva åt sig och grejsar med pålägget. Hon smyger upp bredvid och mumlar; ska du ha den här? *pekar på skärbrädan*

Han står länge och funderar på när han nästa gång kan tänkas behöva skärbrädan och till vad.
Efter en stunds eftertanke svarar han; -Ja.
För han skall kanske skära en macka till strax, annars skall han ju ha den även nästa dag.

Hon menar egentligen *typ*, kan jag använda denna en stund

- Skulle du kunna tvätta fönstren?
- Ja, det är något jag skulle kunna.
= jag beordrar dig att genast vaska dem

- Ser jag tjock ut i den här?
- Nej, du ser inte tjockare ut än vad du är.
=visst har jag slösat bort våra pengar på något fint och prisvärt

- Det var länge sedan vi hälsade på hos Mamma (svärmor)
- Ja, vad skönt att vi sluppit det.
=vi skall åka till svärmor på lördag, och du kör så att du inte kan stärka dig med en stänkare.

- Den där apan klär sig som ett fnask.
- Va, hon är ju helt ok, ju.
= jag är avundsjuk på den vackra kvinnans kropp och hennes snygga kläder

Vad som är felkopplat i kvinnors huvuden så att de aldrig kan uttala en fråga så att den speglar det de vill veta, det har jag ingen aning om.
Men vi behöver lära oss att förstå vad de menar, eller lära oss ignorera dem.

Låt oss gemensamt fylla på med egna erfarenheter till glädje och lärdom för de yngre läsarna.

Bra beskrivet!
Det verkar som att kvinnor talar i gåtor oavsett språket de talar på. Således finns det något i kvinnlig natur som tvingar dem att bete så.
Jag tror att det blev så genom evolutionen att kvinnor valde sig klokaste partner som kunde känna hennes inre sinnesstämning/humör utan att bara lyssna på vad hon säger. Då stämmer den bättre för att skapa en bra par/familj.
Kvinna kan ju inte säga rakt "låt oss gå och ligga med", annars det skulle bli så många onödiga pretendenter. Hon måste spela en lek istället, och den klokaste, duktigaste och snabbaste killen kommer att vara en vinnare.

"Water is wet, the sky is blue, women have secrets ... who gives a fuck?", som Bruce Willis sa.

Efter 27 års äktenskap har man lärt sig vad man bör göra, och inte göra, eller vad man vågar kläcka ur sig.

Mycket bra beskrivet.

Själv hamnade jag i en liknande situation för många år sedan.
_ Älskling, du har varit så tyst i ett par dagar, är något på tok, undrar jag
- Nej, ingenting, svarar hon tonlöst, och tittar ner i bordet.
-Jomen, någonting är det, seså.
-Vi hade bröllopsdag i Onsdags, du bara struntade i det, din knöl, och så springer hon in i sovrummet och bölar högljutt.

Då är frågan; vad gör man nu ?
Hur man än gör så blir det fel, igen.

Bröllopsdagar är fällor, man måste komma ihåg dom, hon sitter bara och väntar på att du ska missa den dagen.

Pa vissa punkter kan jag ge dig rätt, men en hel del av de situationeer du beskriver beror endast pa att den beskrivne mannen i fraga är helt opsykologisk eller lider av asperger. Speciellt situationen där hon fragar om han kan tvätta fönstren, och han svarar "ja, det är nagot jag skulle kunna" - den som inte begriper att det är en uppmaning har nog asperger.

Eller att han inte begriper att det är en uppmaning att städa, om hon papekar att det är dammigt. Eller att han inte förstar att om hon sedan smäller igen dörren, och säger "lat mig vara ifred" - att hon vill bli tröstad - den här karln saknar begrepp om sociala koder, helt enkelt.

Passar fantastiskt bra den här tråden under "Språk", eller hur?

Har ni förresten hört talas om kognitiv bias?

Det innebär att ni kommer att tro på saker ni hört upprepas ett antal gånger, dvs i det här fallet att kvinnor talar i gåtor, och sedan tro fullskaligt på det.

Och när ni börjat tro fullskaligt på det så kommer ni överallt leta efter bekräftelse för er "tro" då ni som alla andra människor älskar tydliga mönster. Vad ni inte märker är att alla de fall som avviker från er tro kommer ni att obemärkt ignorera och tränga bort helt.

Därför kommer er tro att stärkas och stärkas och stärkas, och då ni snart investerat mycket mental energi i stärkandet av den så kommer ni för ert liv inte vilja överge den.

Och på det sättet fortsätter det.

Så mycket för de gåtorna.

"Män är från mars kvinnor är från venus" kom ut 1992. Gammal skåpmat m a o, som redan avfärdats som psykologiskt trams till stora delar. Få män och kvinnor är så genuint korkade i sin kommunikation med varandra.

Hmm

Det verkar vara en "het potatis"

Kan vi försöka hålla oss till topic?

Vi undersöker kvinnors språk, då de säger en sak och menar en annan.
Om jag har "rätt" eller inte är ju ointressant, eller hur. Och om vatten är vått är inte heller det jag hoppades att tråden skulle undersöka.

Seså, rättning mittåt.

Men om tråden syftar till att göra någon form av "ordlista" om vad kvinnor menar när de säger en viss sak så kommer det nog inte lyckas så bra. Som om det skulle finnas en direkt "översättning" av vissa meningar som man kan räkna med alltid stämmer in. Det verkar väl inte speciellt troligt? De individuella skillnaderna kommer ju ta över ändå. Mycket därför jag inte tycker att det här är en språkfråga.

Det tycker inte jag.
Jag vill därför prova den här tråden och se om det kanske samlas fler och kanske modernare exempel vilka senare kunde användas för att förstå bättre, och kanske till och med öka möjligheten att kommunicera.

Du har helt missuppfattat mina intentioner och "känner in" för mycket.

Seså, försök nu tänka litet positivt och ge några exempel där du säger något men menar ett annat.

Ett område är orden "aldrig" och "alltid".

Ex. Du diskar aldrig. Då undrar man ju försynt hur ofta skall det inträffa en händelse innan den räknas som oändlig?

Just proportioner verkar vara svåra för kvinnor, känner jag.

Trådens ämne har inte alls med språk, utan helt med relationer, enkannerligen parrelationer, att göra.

Språk --> Relationer och samlevnad: allmänt
/Moderator

Var tacksam att det bara är bröllopsdagar... Min mor firar dessutom förlovningsdag och "träffedag".
För att citera min käre far som råkade missa en av dessa dagar: "Det kan väl inte fan hålla reda på alla man träffade för 47 år sedan!"