Jag är en katastrof. Besitter ett väldigt brett och fint CV med mängder av välberyktade företag över listan på anställningar senaste åren. Problemet? Har blivit uppsagd eller inte fått förlängt på 9 av 10 ställen. Ungefär.
Är väldigt utåtriktad, kan prata för mig och vet vad jag går för. Brukar få de jobb jag söker och har som ovannämnt landat bra jobb i jämförelse med vad många andra jobbar med i dagsläget. Men, som jag också nämner så blir jag ofta uppsagd.
Nu sist berodde det på att jag hade för hög frånvaro. Något som är väldigt återkommande på mina jobb. Kan vara vissa dagar jag vaknar och känner "nej, idag ids jag verkligen inte jobba". Så känner väl folk förvisso väldigt ofta, men för mig blir det lätt att jag drar till med "jag har blivit sjuk" eller "kan inte jobba pga personliga skäl". Sånt snack som funkar 1-2 ggr. Sen blir det misstänksamt. Och tröttsamt. Senaste anställningen hade jag två dagar mitt i en vecka då jag bara var hemma. Veckan därpå likadant, men på andra dagar. Mådde bra i övrigt och har trivs galant på arbetsplatsen, men har bara inte orken. Ingen energi. Ingen motivation.
Problemet var att jag sen faktiskt blev sjuk. Och det rejält. Hamnade hemma i först magsjuka och veckan därpå feber. Pojken som ropade varg? Ja, ungefär. Slutade med att chefen ringde mig i fredags, sa att så pass hög frånvaro inte accepteras samt att de hört av sig till min tidigare arbetsplats och fått bekräftat att jag hade samma mönster även där. Dessa företag är noterbart inom samma bransch. Vilket sabbar mina chanser rejält. Inte insett hur mycket mitt rykte förstörs pga detta. Kan knappt ange arbetsplatser på mitt cv längre. Mina referenser skulle såga mig vid fotknölarna.
Behöver någon som sparkar mig i rätt riktning nu. Vet att mitt beteende är oacceptabelt och ett hån mot folk som faktiskt söker jobb och vill jobba. Det vet jag. Dock är det som ovannämnt att jag saknar energi. Det är inte som för vissa som vaknar måndag och känner "åh nej, måndag".. utan, jag har ingen ork. Samtidigt som man behöver pengarna. Får dock ångest över tanken på 9-17 varje dag, men jag blir bara så förbannat less på mig själv. Vad håller jag på med?
Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid? Ja, allt borde väl räknas in. Men det är rätt tragiskt. Senaste tre anställningarna så har jag blivit uppsagd av samma anledning, dvs för hög frånvaro. Låter som att man strejkar från skolan.
Vet inte syftet med inlägget egentligen och det är antagligen felplacerat. Ni får se det som något rop på hjälp. För det behövs. Gärna nu. Idag.
Är väldigt utåtriktad, kan prata för mig och vet vad jag går för. Brukar få de jobb jag söker och har som ovannämnt landat bra jobb i jämförelse med vad många andra jobbar med i dagsläget. Men, som jag också nämner så blir jag ofta uppsagd.
Nu sist berodde det på att jag hade för hög frånvaro. Något som är väldigt återkommande på mina jobb. Kan vara vissa dagar jag vaknar och känner "nej, idag ids jag verkligen inte jobba". Så känner väl folk förvisso väldigt ofta, men för mig blir det lätt att jag drar till med "jag har blivit sjuk" eller "kan inte jobba pga personliga skäl". Sånt snack som funkar 1-2 ggr. Sen blir det misstänksamt. Och tröttsamt. Senaste anställningen hade jag två dagar mitt i en vecka då jag bara var hemma. Veckan därpå likadant, men på andra dagar. Mådde bra i övrigt och har trivs galant på arbetsplatsen, men har bara inte orken. Ingen energi. Ingen motivation.
Problemet var att jag sen faktiskt blev sjuk. Och det rejält. Hamnade hemma i först magsjuka och veckan därpå feber. Pojken som ropade varg? Ja, ungefär. Slutade med att chefen ringde mig i fredags, sa att så pass hög frånvaro inte accepteras samt att de hört av sig till min tidigare arbetsplats och fått bekräftat att jag hade samma mönster även där. Dessa företag är noterbart inom samma bransch. Vilket sabbar mina chanser rejält. Inte insett hur mycket mitt rykte förstörs pga detta. Kan knappt ange arbetsplatser på mitt cv längre. Mina referenser skulle såga mig vid fotknölarna.
Behöver någon som sparkar mig i rätt riktning nu. Vet att mitt beteende är oacceptabelt och ett hån mot folk som faktiskt söker jobb och vill jobba. Det vet jag. Dock är det som ovannämnt att jag saknar energi. Det är inte som för vissa som vaknar måndag och känner "åh nej, måndag".. utan, jag har ingen ork. Samtidigt som man behöver pengarna. Får dock ångest över tanken på 9-17 varje dag, men jag blir bara så förbannat less på mig själv. Vad håller jag på med?
Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid? Ja, allt borde väl räknas in. Men det är rätt tragiskt. Senaste tre anställningarna så har jag blivit uppsagd av samma anledning, dvs för hög frånvaro. Låter som att man strejkar från skolan.
Vet inte syftet med inlägget egentligen och det är antagligen felplacerat. Ni får se det som något rop på hjälp. För det behövs. Gärna nu. Idag.