Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2016-02-08, 19:14
  #1
Medlem
Lazeeboys avatar
Jag är en katastrof. Besitter ett väldigt brett och fint CV med mängder av välberyktade företag över listan på anställningar senaste åren. Problemet? Har blivit uppsagd eller inte fått förlängt på 9 av 10 ställen. Ungefär.

Är väldigt utåtriktad, kan prata för mig och vet vad jag går för. Brukar få de jobb jag söker och har som ovannämnt landat bra jobb i jämförelse med vad många andra jobbar med i dagsläget. Men, som jag också nämner så blir jag ofta uppsagd.

Nu sist berodde det på att jag hade för hög frånvaro. Något som är väldigt återkommande på mina jobb. Kan vara vissa dagar jag vaknar och känner "nej, idag ids jag verkligen inte jobba". Så känner väl folk förvisso väldigt ofta, men för mig blir det lätt att jag drar till med "jag har blivit sjuk" eller "kan inte jobba pga personliga skäl". Sånt snack som funkar 1-2 ggr. Sen blir det misstänksamt. Och tröttsamt. Senaste anställningen hade jag två dagar mitt i en vecka då jag bara var hemma. Veckan därpå likadant, men på andra dagar. Mådde bra i övrigt och har trivs galant på arbetsplatsen, men har bara inte orken. Ingen energi. Ingen motivation.

Problemet var att jag sen faktiskt blev sjuk. Och det rejält. Hamnade hemma i först magsjuka och veckan därpå feber. Pojken som ropade varg? Ja, ungefär. Slutade med att chefen ringde mig i fredags, sa att så pass hög frånvaro inte accepteras samt att de hört av sig till min tidigare arbetsplats och fått bekräftat att jag hade samma mönster även där. Dessa företag är noterbart inom samma bransch. Vilket sabbar mina chanser rejält. Inte insett hur mycket mitt rykte förstörs pga detta. Kan knappt ange arbetsplatser på mitt cv längre. Mina referenser skulle såga mig vid fotknölarna.

Behöver någon som sparkar mig i rätt riktning nu. Vet att mitt beteende är oacceptabelt och ett hån mot folk som faktiskt söker jobb och vill jobba. Det vet jag. Dock är det som ovannämnt att jag saknar energi. Det är inte som för vissa som vaknar måndag och känner "åh nej, måndag".. utan, jag har ingen ork. Samtidigt som man behöver pengarna. Får dock ångest över tanken på 9-17 varje dag, men jag blir bara så förbannat less på mig själv. Vad håller jag på med?

Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid? Ja, allt borde väl räknas in. Men det är rätt tragiskt. Senaste tre anställningarna så har jag blivit uppsagd av samma anledning, dvs för hög frånvaro. Låter som att man strejkar från skolan.

Vet inte syftet med inlägget egentligen och det är antagligen felplacerat. Ni får se det som något rop på hjälp. För det behövs. Gärna nu. Idag.
Citera
2016-02-08, 19:20
  #2
Medlem
Jackschnuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lazeeboy
Jag är en katastrof. Besitter ett väldigt brett och fint CV med mängder av välberyktade företag över listan på anställningar senaste åren. Problemet? Har blivit uppsagd eller inte fått förlängt på 9 av 10 ställen. Ungefär.

Är väldigt utåtriktad, kan prata för mig och vet vad jag går för. Brukar få de jobb jag söker och har som ovannämnt landat bra jobb i jämförelse med vad många andra jobbar med i dagsläget. Men, som jag också nämner så blir jag ofta uppsagd.

Nu sist berodde det på att jag hade för hög frånvaro. Något som är väldigt återkommande på mina jobb. Kan vara vissa dagar jag vaknar och känner "nej, idag ids jag verkligen inte jobba". Så känner väl folk förvisso väldigt ofta, men för mig blir det lätt att jag drar till med "jag har blivit sjuk" eller "kan inte jobba pga personliga skäl". Sånt snack som funkar 1-2 ggr. Sen blir det misstänksamt. Och tröttsamt. Senaste anställningen hade jag två dagar mitt i en vecka då jag bara var hemma. Veckan därpå likadant, men på andra dagar. Mådde bra i övrigt och har trivs galant på arbetsplatsen, men har bara inte orken. Ingen energi. Ingen motivation.

Problemet var att jag sen faktiskt blev sjuk. Och det rejält. Hamnade hemma i först magsjuka och veckan därpå feber. Pojken som ropade varg? Ja, ungefär. Slutade med att chefen ringde mig i fredags, sa att så pass hög frånvaro inte accepteras samt att de hört av sig till min tidigare arbetsplats och fått bekräftat att jag hade samma mönster även där. Dessa företag är noterbart inom samma bransch. Vilket sabbar mina chanser rejält. Inte insett hur mycket mitt rykte förstörs pga detta. Kan knappt ange arbetsplatser på mitt cv längre. Mina referenser skulle såga mig vid fotknölarna.

Behöver någon som sparkar mig i rätt riktning nu. Vet att mitt beteende är oacceptabelt och ett hån mot folk som faktiskt söker jobb och vill jobba. Det vet jag. Dock är det som ovannämnt att jag saknar energi. Det är inte som för vissa som vaknar måndag och känner "åh nej, måndag".. utan, jag har ingen ork. Samtidigt som man behöver pengarna. Får dock ångest över tanken på 9-17 varje dag, men jag blir bara så förbannat less på mig själv. Vad håller jag på med?

Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid? Ja, allt borde väl räknas in. Men det är rätt tragiskt. Senaste tre anställningarna så har jag blivit uppsagd av samma anledning, dvs för hög frånvaro. Låter som att man strejkar från skolan.

Vet inte syftet med inlägget egentligen och det är antagligen felplacerat. Ni får se det som något rop på hjälp. För det behövs. Gärna nu. Idag.

Sök jobb som ''timanställd'' eller deltidsanställd, så bör du kunna jobba mindre.
Citera
2016-02-08, 19:27
  #3
Medlem
Jag känner PRECIS som dig, många dagar i veckan men jag går ALLTID till jobbet om jag nu inte är sjuk på riktigt.
Det handlar om att du saknar pliktkänsla och ansvarskänsla - Hur har du uppväxt varit? Har du behövt klara dig själv på riktigt eller har tex. dina päron alltid ställt upp och fixat?

Personligen så har jag inte fått så mycket gratis, alltid behövt arbeta ihop det själv och visst, mina päron har funnits där för mig men inte ekonomiskt. Därav kan jag inte bara sluta gå till jobbet och få kicken, hur ska jag då betala mina räkningar?

Hur motiverar du ens att bara skita i att gå till jobbet? Hur är ditt resonemang med dig själv?
//A
Citera
2016-02-08, 19:28
  #4
Medlem
Du klarar uppenbart inte av att vara heltidsanställd sök andra anställningsformer eller starta eget.
Citera
2016-02-08, 20:03
  #5
Medlem
KonungHonungs avatar
Grattis, du har en egen vilja. Det är inte alla förunnat. Ta det nu till nästa nivå och engagera dig för medborgarlön.

Citat:
Ursprungligen postat av Lazeeboy
Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid?
Tänk på medborgarlön. Funkar för mig!
Citera
2016-02-08, 20:16
  #6
Medlem
Javalangs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av KonungHonung
Grattis, du har en egen vilja. Det är inte alla förunnat. Ta det nu till nästa nivå och engagera dig för medborgarlön.

Tänk på medborgarlön. Funkar för mig!

Nog för att det är beundransvärt att kämpa politiskt för att uppnå förändring inom ett ämne man brinner för, men är det verkligen konstruktivt att ge TS dessa råd just nu? Han agerar på en arbetsmarknad i ett samhälle som förmodligen inte kommer att se medborgarlöner på ett antal år och under tiden kan han inte leva på bröd och vatten.
Citera
2016-02-08, 20:30
  #7
Medlem
godboys avatar
Ja, har du fått allt serverat för dig TS? Curlad? Vem betalar dina räkningar när du inte har ett jobb? Var äter du? Hemma hos päronen?

Jag menar inte att vara elak. Se hur bra DU har det i jämförelse med många andra. Ensamstående trebarnsmorsor t ex. De får fan kämpa!

Jag har också ibland gravt motstånd till att gå till jobbet, men man får tvinga sig ibland. När man väl är där brukar det vara rätt okej i slutänden.

Sen ska jag erkänna att jag också sjukskrivit mig fast jag inte haft något större skäl än att varit sliten. Då har jag tagit mig en vecka. MEN det sker inte ens en gång vartannat år. Ströfrånvaro är det värsta som finns. Arbetsgivaren reagerar snabbt på sånt.
Citera
2016-02-08, 20:50
  #8
Medlem
LazyBlues avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lazeeboy
Jag är en katastrof. Besitter ett väldigt brett och fint CV med mängder av välberyktade företag över listan på anställningar senaste åren. Problemet? Har blivit uppsagd eller inte fått förlängt på 9 av 10 ställen. Ungefär.

Är väldigt utåtriktad, kan prata för mig och vet vad jag går för. Brukar få de jobb jag söker och har som ovannämnt landat bra jobb i jämförelse med vad många andra jobbar med i dagsläget. Men, som jag också nämner så blir jag ofta uppsagd.

Nu sist berodde det på att jag hade för hög frånvaro. Något som är väldigt återkommande på mina jobb. Kan vara vissa dagar jag vaknar och känner "nej, idag ids jag verkligen inte jobba". Så känner väl folk förvisso väldigt ofta, men för mig blir det lätt att jag drar till med "jag har blivit sjuk" eller "kan inte jobba pga personliga skäl". Sånt snack som funkar 1-2 ggr. Sen blir det misstänksamt. Och tröttsamt. Senaste anställningen hade jag två dagar mitt i en vecka då jag bara var hemma. Veckan därpå likadant, men på andra dagar. Mådde bra i övrigt och har trivs galant på arbetsplatsen, men har bara inte orken. Ingen energi. Ingen motivation.

Problemet var att jag sen faktiskt blev sjuk. Och det rejält. Hamnade hemma i först magsjuka och veckan därpå feber. Pojken som ropade varg? Ja, ungefär. Slutade med att chefen ringde mig i fredags, sa att så pass hög frånvaro inte accepteras samt att de hört av sig till min tidigare arbetsplats och fått bekräftat att jag hade samma mönster även där. Dessa företag är noterbart inom samma bransch. Vilket sabbar mina chanser rejält. Inte insett hur mycket mitt rykte förstörs pga detta. Kan knappt ange arbetsplatser på mitt cv längre. Mina referenser skulle såga mig vid fotknölarna.

Behöver någon som sparkar mig i rätt riktning nu. Vet att mitt beteende är oacceptabelt och ett hån mot folk som faktiskt söker jobb och vill jobba. Det vet jag. Dock är det som ovannämnt att jag saknar energi. Det är inte som för vissa som vaknar måndag och känner "åh nej, måndag".. utan, jag har ingen ork. Samtidigt som man behöver pengarna. Får dock ångest över tanken på 9-17 varje dag, men jag blir bara så förbannat less på mig själv. Vad håller jag på med?

Hur ska jag göra för att finna motivationen att dra mig upp på morgonen, trots att det känns tungt och omotiverat? Tänka på inkomst? Tänka på rykte? Tänka på framtid? Ja, allt borde väl räknas in. Men det är rätt tragiskt. Senaste tre anställningarna så har jag blivit uppsagd av samma anledning, dvs för hög frånvaro. Låter som att man strejkar från skolan.

Vet inte syftet med inlägget egentligen och det är antagligen felplacerat. Ni får se det som något rop på hjälp. För det behövs. Gärna nu. Idag.

Det finns ingen hjälp på Facebook för ditt problem. Finns bara ett enda bot: att du slutar agera som en omogen bortskämt fjortis och tar tag i situationen.

Gå för faan upp når klockan ringer och gör det du ska. Thats it.
Citera
2016-02-08, 20:51
  #9
Medlem
LazyBlues avatar
Citat:
Ursprungligen postat av KonungHonung
Grattis, du har en egen vilja. Det är inte alla förunnat. Ta det nu till nästa nivå och engagera dig för medborgarlön.

Tänk på medborgarlön. Funkar för mig!

Medborgarlön kommer aldrig i träffa.
Citera
2016-02-08, 21:33
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av godboy
Ja, har du fått allt serverat för dig TS? Curlad? Vem betalar dina räkningar när du inte har ett jobb? Var äter du? Hemma hos päronen?

Jag menar inte att vara elak. Se hur bra DU har det i jämförelse med många andra. Ensamstående trebarnsmorsor t ex. De får fan kämpa!

Jag har också ibland gravt motstånd till att gå till jobbet, men man får tvinga sig ibland. När man väl är där brukar det vara rätt okej i slutänden.

Sen ska jag erkänna att jag också sjukskrivit mig fast jag inte haft något större skäl än att varit sliten. Då har jag tagit mig en vecka. MEN det sker inte ens en gång vartannat år. Ströfrånvaro är det värsta som finns. Arbetsgivaren reagerar snabbt på sånt.

Jag har varit sjukskriven i 1,5 år men jag har fortfarande inte blivit uppsagd. Så du behöver inte oroa dig för sjukskrivning. (Om du har ett giltligt skäl för detta dvs)
Citera
2016-02-08, 21:33
  #11
Medlem
Vad du kan göra är ju att sänka din konsumtion och dina utgifter så du inte behöver dra in så mycket pengar.

Jag kände att jobba hårt mån-fre vecka ut och vecka in verkligen sög all livslust och energi ur mig. Så jag började utvärdera min livssituation, och gjorde mig av med alla onödiga utgifter. Detta resulterade i att det numera räcker för mig att jobba halvtid eller helger. Det går runt, och det blir till och med lite över ibland.
Citera
2016-02-08, 21:37
  #12
Medlem
Är det så hela året, eller blir det värre framåt hösten/vintern?
Känner igen mig i dina påståenden om ork osv.

Sök hjälp hos psykolog, du kan ha en depression.

Har själv bokat en resa att se fram emot, det har hjälpt en del!
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback