Alkoholiserad far- vill ha tips på hur jag kan hjälpa honom?

Hej, min far är sedan tonåren alkoholist efter att ha växt upp med våldtäkter, misshandel och alkoholiserade släktingar. Idag är han helgalkoholist och arbetar fulltid. Han bor tillsammans med min mamma. Alkoholen använder han för att dämpa sin ångest. Han har samtidigt skapat ett beroende som göder på ångesten ytterliggare.

Anledningen till att detta problem måste lösas nu beror på att min pappas ångest har blivit mycket värre det senaste året. Mina föräldrar flyttade just till ett nytt hus och de båda hoppades på att det skulle bli bättre nu, men istället blev det mycket mycket värre på grund av grannar (gamla bekanta till min far) som behandlar min far som skit. Mamma är nu rädd att min pappa kommer råka supa ihjäl sig om han dricker så mycket som han gör nu... han dricker inte i omgångar utan han smyger istället iväg och häller i sig upp till 1 flaska starksprit på några minuter.. Det går sedan bara några minuter innan han blir så full att han helt slutar fungera. Det är därför vi är så väldigt oroliga för honom nu.

Min pappa är medveten om att han har problem men han vågar inte skaffa hjälp. Dels så vill han inte att hans släktingar ska veta att han skaffat hjälp då de anser att bara "svaga" människor går o pratar med såna där "psykologkärringar". Samtidigt så vågar han inte släppa alkoholen då det är den enda tröst han haft för att dämpa ångesten och han inte kan föreställa sig något annat. Han var dock hos psykolog för några år sedan men hon trodde att han drev med henne när han berättade sin livshistoria. Därefter slutade han gå och han tror att det kommer vara likadant om han provar igen. Att han behöver hjälp är dock inget han berättat för oss barn då han skäms utan det är något han bara erkänner till min mor ibland.

Jag och mina syskon har aldrig riktigt förstått eller hjälpt till med hans problem då vi varit för små, men nu är vi vuxna och redo att stötta till 100%. Min mamma likaså. Min pappa vill bli fri från sina problem även om han inte säger det rakt ut.

Jag vill därför gärna ha tips på saker man kan göra, gärna ifrån någon som varit i en liknande situation. Finns det forum för alkoholister där han kan prata av sig, anonymt? Hur funkar ångestdämpande tillsammans med alkoholism? Tex antabus? Vad kan familjemedlemmar göra för att stötta? Alla tips är välkomna

Till sist vill jag bara tillägga att min far är den underbaraste människan jag känner. När han är full är han aldrig aggressiv eller elak, han snarare bara försvinner bort och blir okontaktbar.

Lider med dig.Om min pappa hade varit i livet fortfarande (han var också alkoholist, dock nykter de sista åren som tur var) så hade jag försökt styra upp en ibogainbehandling åt honom. Läs på om ibogain och hur det motverkar beroende. Det är visserligen olagligt men vem bryr sig. Eventuella straff är mikroskopiska i förhållande till vinsten. Lycka till!

Din pappa behöver professionell hjälp, han kan inte ta sig ut detta själv.

Vet inte var ni bor, men det funkar så här i större städer:

Ni går till en beroendemottagning ( tex akutpsyk ), får sitta med en sjuksköterska och en läkare och förklara situationen. Din pappa kan sedan välja om han vill lägga in sig i 4-5 dagar eller få medicinering med sig hem. Detta för att klara sig igenom den värsta abstinensen. Medicinen består av Stesolid eller Oxascand ( för ångesten och för att bli lugn ), en spruta om dagen i rumpan med
B12/6-vitamin, för att inte få delirium eller problem med levern, och några andra vitaminer. Om han
väljer att ta medicinen hemma, så får han gå dit de dagarna och hämta medicinen + lämna alkotest.

Efter 4-5 dagar när kroppen lugnat ner sig och abstinensen lagt sig, så kontaktar ni kommunens
beroendemottagning för en behandlingskontakt. Är han anställd, så är det faktiskt jobbet som måste erbjuda honom rehabilitering för alkoholmissbruket. Det kan vara allt från samtal en gång i veckan, eller intensivt på ett behandlingshem i cirka 5 veckor.

I princip är det omöjligt för en alkoholist att sluta på egen hand. Alkoholen är enormt stark, och
kroppen kräver hela tiden mer. Till slut måste man dricka för att överhuvudtaget fungera, trots
att man inte vill dricka. Levern tar slut, matlusten försvinner och ångesten blir övermäktig. Att
som alkoholist dricka för att dämpa sin ångest är ännu värre, det är nämligen alkoholen som
skapar ångesten.

Han måste också vilja sluta dricka, och det är suveränt bra, om ni finns där i närheten och stöttar honom. Det tar lite tid att bli kvitt sug och känna ro i kroppen, men jag lovar dig, efter någon månad så kommer din pappa vara en ny människa, han kommer känna lugn i sin kropp, och ångesten kommer vara som bortblåst.

Många som har har haft problem med alkoholen, går sedan regelbundet på AA-möten, och där
kommer han möta alla olika slags människor. Arbetare, lärare, advokater, fabriksarbetare, you
name it. Det är väldigt många i vårt samhälle som har problem med alkohol. Och man fixar inte
att ta sig ur det på egen hand. Fortsätter han, så är utgången med största sannolikhet en tidig
död. Kroppen orkar inte.

Lycka till och skicka PM om du vill fråga något mer.

Det låter riktigt illa. Och värre kan det bli.

Om din far verkligen vill sluta och komma ur det långsamma självmord, för det är vad det är, så finns det hjälp. Hos de som inte dömer och som varit i samma eller liknande situation i AA. Till skillnad från många (inte alla) läkare och terapeuter vet personerna där vad de talar om.

Det finns öppna möten att gå på där även de som inte är alkoholister får deltaga som du och dina syskon. Det finns inga krav och det är anonymt.

Det finns såklart andra sätt att få hjälp men det här fungerade för mig efter otaliga försök på annat håll. Att söka hjälp, oavsett vart egentligen, är det primära.

Jag anser att jag har AA att tacka för att jag lever idag. Igår firade jag 5 år som nykter och ingenting, absolut ingenting, i mig idag vill tillbaka till alkoholen och misären.

Idag lever jag livet på livets villkor. Inte på alkoholens.

Edit: En avgiftning kan vara nödvändig. Abstinenssymptomen från alkoholen kan i VÄRSTA fall vara dödliga.

Som anhörig till en alkoholist är man nog ganska maktlös tyvärr. Risken är uppenbar att det i stället blir en hjälp att fortsätta supa, men framförallt lider den anhörige mest. Alkisen dövar hela tiden sina känslor medans de nyktra bara mår sämre och sämre.

En sak ni kan göra är att skaffa er mer kunskap om hur en beroende fungerar och varför det blir som det blir.
Kunskap är viktigt både för dom medberoende och den beroende, för utan den kommer ingen någon vart.

En sak tror jag är säker och det är att om din far inte vill eller vågar ta ett steg mot nykterhet, så kommer han att dö.

Kan tipsa om några hemsidor du kan börja studera:

http://www.al-anon.se/
http://www.tryggabarnen.org/
http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/beroende/
http://www.stockholm.se/-/Sok/?q=missbruk+r%c3%a4ttigheter+m%c3%b6jligheter&uaid =A16B82A87A020E633D51FBEDC3A97EF5:3137322E32332E32 32382E313339:5247197287703257042

Efter du läst lite kan du börja fronta din far lite och komma med förslag till hans tillfrisknande.
På din beskrivning tror jag en avgiftning på sjukhus är ett nödvändigt första steg. Det går att klara själv men knappast utan hjälp av någon som varit där din far är idag.

Lycka till!

Är väldigt tacksam för era svar, och har läst på lite mer om det. När vi ska börja tala med min pappa så vill jag gärna ha så många olika lösningar som möjligt så han tydligt förstår vilka alternativ som finns.

Om jag har förstått det rätt så är ångesten den största anledningen till att han väljer alkoholen och inte suget/beroendet. Beroendet finns dock givetvis där.. Därför dricker han mer i perioder med mycket ångest t.ex högtider eller när han tvingats ta kontakt med släktingar. Hur funkar det med ångestdämpande medicin för någon med alkoholmissbruk? Vet ju att medicin + alkohol kan göra situationen värre i vissa fall, men han skulle behöva något annat sätt att dämpa ångesten istället för med alkohol.

Att gå från ett beroende till ett annat beroende är inte något att rekommendera till en person som har beroendepersonlighet. Det kommer bara förstärka hans ångest, och alkoholen gör ångesten redan värre.
Han måste trappa ner, och inte sluta tvärt, för då kan det bli konsekvenser.

Det enda svar som finns är att det kan du inte. Han är din far och måste själv ta initiativet att sluta för alltid, och göra det på egen hand, vilket, i varjefall med den erfarenhet jag har, aldrig kommer att hända.

Det finns mediciner som tar bort ångesten som beror på abstinens.....

Lycka till

Jag vet att jag har möjlighet att påverka honom. När vi växte upp så kunde mammas support få honom att dricka mindre i perioder, men också få honom att gå till psykolog under en period. Han vill bli fri från sina problem och må bra, men det är tufft för honom. Därför tror jag att ett rejält försök av hela familjen att stötta honom och pusha honom kan hjälpa.. Det kan främst få honom att testa nya metoder hoppas jag, vilket är ett steg i rätt riktning.

Jag är mer nyfiken på icke-beroendeframkallande medicin, både stämningshöjande och ångestdämpande beroende på vilken han skulle kunna tänka sig behöva. Hur funkar sådan medicin tillsammans med alkohol?

Oj så många år av medberoende. Ni verkar väldigt okunniga om vad alkoholism är. Ni kan inget göra för honom. HAN måste göra allt själv. Tråkigt men sant. Ni behöver verkligen en riktig genmomkörare av ett proffs. Du har ett eget liv. Släpp nu.

Läs denna, skriven av en otroligt duktig och erkänd terapeut.
Han vet vad han snackar om.

https://www.psychologytoday.com/blog/cui-bono/201107/review-reclaim-your-family-addiction-craig-nakken