Citat:
Ursprungligen postat av Rakii
Fått Nyår av Stig Larsson utläst nu och blev väldigt tagen av boken, mestadels för hans sätt att beskriva med små medel och korta meningar att bygga upp hela handlingen kring huvudpersonen Kenneth som känns väldigt melankolisk. Även om hebefilitemat är ytterst litet och begränsat känns det som en frisk liten fläkt i bokens depressiva faser, fanns visserligen en del obscena scener just där huvudpersonen spanar på dotterns könshår då hon sitter och bajsar på toa. Hela den scenen kändes lite väl provocerande även för mig, mestadels för det var hans dotter det handlar om.
Nu ska jag läsa Autisterna, är det någon hebefili i den?
I
Komedin 1 är just detta scenario boken slutklimax, när huvudpersonen - Stig Larssons åldrade alter ego - får följa med den tolvåriga grannflickan Alice på toaletten när hon sitter och skiter. Genom hela boken har han dragits till henne, dock utan att det kommer till fysiska närmanden.
Autisterna är det länge sen jag läste... minns inte riktigt om temat dyker upp där också.
Rekommenderar även att du ser Larssons film
Kaninmannen, en av de bästa som gjorts i Sverige enligt min mening. Sent glömmer man Leif Andrées gestaltning av den trackade gympaläraren "Fittis" vars åtrå efter pubertala flickor går överstyr.