Vad har jag gjort min mamma?

Förstår inte hur man kan bete sig så mot sitt barn, trist läsning för familjen ska vara det viktigaste. Håller tummarna att det löser sig för dig och att du själv hittar/bildar en egen ny fin familj. Lycka till!

När din mamma gör tio korkade saker i rad, istället för att du blir upprörd och chockad så bli glatt överraskad över att det inte var femton korkade saker hon gjorde. Du vet, "min mamma skällde bara på mig tre gånger idag, detta är ju underbart!" För vad kan jag förvänta mig utav min mamma? Vi tänker oftast, "ja, men hon borde inte ha skällt så många gånger!" Hur många gånger trodde du att hon skulle skälla? Och istället för att engagera dig i samma spända beteende, du vet, "när du har lungnat ner dig igen mamma så kan vi talas vid ". Ditt kontra skällande får inte din mamma plötsligt att inse, "vilken idiot jag har varit, jag skall nog sluta skälla så mycket."

Folk hajjar dessa verktyg i vissa situationer. Jag menar, om jag tog min mamma till ett mentalsjukhus och en patient på avdelningen vi besöker tar fram sin penis och pissar på morsan, så blir morsan inte arg på petienten eftersom hon vet att "ja, men stackarn, han är ju sjuk."
Så, när folk pissar verbalt på dig, inse då att dem är emotionellt sjuka, spända, nervösa, haft en kass jävla dag på jobbet, eller valfri skit som man stöter på dagligen....

Alltså.
Känner igen mig lite - i dig. Har "utmanat" min mamma gång på gång (omedvetet) och hon har stannat. Alltid förlåtit och alltid varit där. Jag testar och testar. Skäller, sparkar bakut, berättar knäppa saker osv - men hon är alltid kvar. Jag är så otroligt tacksam.

MEN
Jag är över 18. Jag är myndig. Jag är vuxen. Har du tagit studenten och är över 18 är även du det.
Jag säger inte att det din mamma gör är rätt, men det är också så att hon har ett eget liv. Och att du är vuxen. Ditt liv är DITT ansvar och inte din mammas. När en sparkar bakut tillräckligt många gånger, oavsett vad det beror på, så finns det en risk att personen ifråga tröttnar. Jag säger inte att det är rätt, men inte heller fel.

Jag försökte förändra min mamma i en lång period när jag kände att hon inte förstod mig (vi bråkade varje dag osv). Slutade med att vi inte hade kontakt på typ ett halvår. Vi gick i terapi en gång. Jag gick i terapi varje vecka oooooosv. Men sen bara slog det mig - hon är inte jag. Jag är inte hon. Hon har ett eget liv. Hon SKA ha ett eget liv. Mina val handlar om mig, inte henne. Om jag inte mår bra för att vi inte kommer överens så kan jag berätta varför men sedan är det upp till MIG vad jag vill göra med situationen.

Du är en vuxen människa nu. Din mamma behöver inte ta hand om dig. Även om det är något en önskar. Men samtidigt är det DITT ANSVAR att ta hand om dig själv tillräckligt för att inte ta en överdos. Det ligger på DIG. Inte på din mamma. Oavsett vad din mamma gör eller har gjort har DET inte med henne att göra - det ligger bara på dig. Ditt mående är ditt ansvar, inte hennes.

Tror också det är bra att fokusera på de gånger hon har varit där. Det hade jag svårt för. Jag skällde och skällde när vi inte kom överens eller blev ledsen över något för att sen se att hon alltid var där. Inte att vi alltid höll med varann. Ibland är det lätt att fokusera på den saken som är fel istället för de tio som är rätt. Man väntar för att visa - TITTA, DU ÄR INTE HÄR. DU STÅR INTE UPP FÖR MIG osv. Tillslut händer det för man tänjer på det så länge och mycket.

Hej alla!
Om det nu finns någon som ser detta!

Har brutit med min mamma, har inte pratat med henne sedan nån vecka efter att jag skrev detta inlägget. Har vart jäkligt jobbigt måste jag erkänna men samtidigt mår jag så mycket bättre.
Vill tacka alla er för att ni pushade mig och hjälpte mig göra det!! <3

Någon dag kanske jag och min mamma blir vänner igen, vem vet. Jag är inte arg på henne. Har bara varit ledsen för att jag inte fick den barndomen jag önskar att jag fick, tyvärr inget jag kan göra något åt utan bara blicka framåt och lära mig av hennes misstag!

Stor kram till er alla

vet att det är en gammal tråd men jag måste fråga, Vad menade morsan när hon sa så där? "Spelar detta på mig?" 🤔

I övrigt så hoppas jag du mår bättre nu TS och att du brutit kontakten med din mamma för hon är ju inte frisk, är ju nåt kraftigt fel i huvudet på henne, Dricker hon? Isåfall hur mycket? Tar hon mediciner? Har hon några diagnoser?

Synd att hon inte kan vara den mamma du behöver och förtjänar..

Min Mamma är död.. Jag skulle Göra allt i hela världen för att få krama om henne en sista gång.. 😥

Blir rörd när jag läser sånt här..
må bäst Emma
Mvh IND👁

Såklart att hon jobbar inom psykiatrin.
Hoppas också att du mår bättre nu och brutit kontakten med din mamma.