Det goda livet – lycka
Vad är det högsta goda? Vad är det som våra handlingar ytterst syftar till? Det är något som vi värderar som gott i sig självt, och som vi inte väljer som en väg att uppnå något annat gott.
Saker som kan vara goda i sig själva är t.ex. lust, dygdigt handlande, vänskap och kunskap, och vi väljer dem enbart för deras egen skull.
Vi väljer dem dock också därför att de utgör delar av ett helt gott liv. Det är detta Aristoteles menar med lycka (eudaimonia).
Ett gott liv består av aktivitet och verksamhet i enlighet med människans uppgift eller funktion: förnuftet. Det goda livet består alltså i förnuftigt handlande och tänkande.
Det goda livet är harmoniskt – alla förmågor (intellektuella, idrottsliga, politiska, personliga och konstnärliga) ska odlas på ett balanserat sätt.
Här kommer vi till ett av de viktiga begreppen, den gyllene medelvägen.
Enligt Aristoteles finns det två slags dygder: moraliska dygder (eller karaktärsdygder) och intellektuella dygder.
Exempel på moraliska dygder är: mod, måttfullhet, generositet, storslagenhet, stolthet, godlynthet, uppriktighet, kvickhet, rättvisa.
Kännetecknande för en dygd är att den är en medelväg mellan ytterligheter, mellan två laster. Exempel:
Feghet
Mod
Dumdristighet
https://filosofifuralle.wordpress.co...i/aristoteles/