Hålla låg profil -Jantelagen i sin fulla form?

En annan privatekonomisk tråd jag författar i fick mig skapa denna.

Jag känner flera personer som med mina mått mätt tjänar snuskigt bra på inkomst av tjänst, det vill säga anställningar. Vad är då snuskigt bra. 1,2 mil/år brutto, 41 år och två barn. Bor i ett medelklassområde, nedre medelklass. Det roliga är nu, vederbörande kan aldrig tänka sig att köra annan bil än volvo v70-07. Inte ens den nyare modellen som kom 2008. Han fru kör barnen till skolan i en toyota från 1995. De bor i ett hus som kan säljas idag för 2,5 milj. Det är inte renoverat, tillbyggt eller omgjort de sista 20 åren.

En annan kille. Äger tre fastigheter. 32 år gammal. egna hyresgäster som ger hyresintäkter. inkomst av tjänst 700,000.- sommarstuga vid havet. Begagnad bil årsmodell 2004. Går alltid runt arbetsklädd, även söndagar då han alltid ska "hamra på nåt och förbättra något" Unnar sig aldrig någonting. Klipper sig själv för att spara 350kr hos frisören. Unnar sig inga kläder inga resor ingenting. Ser bara ut som en efterbliven lodis.

En annan kille. 34 år. Inkomst av tjänst 900k. Gjorde en miljonvist på en insatslägenhet för två månader sedan. Bor i ny insatslägenhet. Äter snabbmat, tränar inte, överviktig och ser ut som en alkis. Han har inte köpt nya t-shirtar de sista tio åren. För snål för att köpa sig själv en lunch ute. Äter matlåda av överblivna rester som hans mamma plockat ihop. Kör en mercedes från 2007 som han aldrig tvättar.

Vad är det med folk som tjänar mycket pengar? Slår det över och de får ångest och vågar inte unna sig något?

Vad bedömer du själv TS?
Vilka är för respektive nackdelarna med att visa att namn har gott om pengar?

Killen som äter dåligt och inte tar hand om sig har kanske inte ändrat sin självbild och uppfattad livssituation från när han hade det sämre ställt?

När man börjar visa upp att man har pengar är samma stund som man blir av med dem.

Vad ska dom 'unna' sig? Hörde en podd med Gunther Mårder där han berättade att han körde en volvo från 2003. Sen har han ju en Lexus också, men.
Klart att man vill köpa det man vill ha, men om man inte vill ha nånting? För dom flesta kommer dit tror jag, att man har det man vill och då behöver man inte köpa mer grejer. Är man nöjd med boendet och bilen och tycker pizza är gott så är det ju så.

Och pengar vill iaf jag inte slösa bort. Hellre min krona i min fick en min krona i nån annans ficka
Men i övriga, slösa gärna på, gärna Cloetta, Kopparbergs, ncc, HM, osv

Typ. Gör du av med pengarna kommer de inte tillbaka. Kolla gamla överklassen, flanellskjortor, gamla jeans och Datsun. Men slott har de.
Det är inte jantelag utan familjekänsla. Jag har fått, jag har och jag lämnar vidare.

Har inget med jantelagen att leva så, utan snarare nyckeln till rikedom.

De har garanterat lärt sig spara av sina föräldrar och det är också därför de redan är rika från början.

Nu kör ju inte alla med pengar runt i gamla bilar men många gör det och det säger väl en hel del om man tänker på hur många med mindre pengar som kör runt i nya bilar köpta med lån.

det är väl snarare deras sociala klass tillhörighet som spelar roll.

De du talar om här låter som de var uppvuxna medelklass bönder från Småland som bor i en småstad, och nu fått en ekonomi examen frān någon högskola.

Jag var själv på väg att bli sån så jag vet

De du nämner tjänar alla över snittet men de lönerna du anger blir inte så fantastiskt mycket mer än vad en med medelinkomst tjänar. I dessa lägen är det andra faktorer som mer avgör om man blir rik eller ej. T.ex. vilka levnadskostnader man tillåter sig. Alla personerna du nämner verkar idag leva en bit ifrån de möjligheter de faktiskt har men de kanske har en längre ekonomisk plan än nästa löning? De kanske har som mål att sluta jobba tidigare alternativt lyckas blir skuldfria och investera sig till en rikedom. Eller tycker de helt enkelt att flashiga nya prylar inte är värda den kostnaden?

Ser inte problemet? Vad handlar tråden om?

jag ser en röd tråd i alla dessa historier. å de är drivna personer som har satt upp ett mål. målet är ej uppfyllt ännu, derför finns de ingen anledning till å byta riktning speciellt om folk i deras omgivning börjar se att de funkar.

ifall vi ska va ärliga så behöver man ju en bil som kan ta en från punkt a till b. Man behöver ett hem man trivs i och kan leva i. Man behöver bra mat. allt utöver de är ju skryt.

Det är inte så att allt gammalt per automatik blir dåligt bara för det finns nytt. En del är spararnarkomaner, en del investerar på börsen och låter det vara en stor del av livet. Jag kommer alltid pendla billigt, köpa billiga kläder och resa billigt även om jag kommer ha en hög inkomst eftersom jag har andra värden i livet än att bli lycklig av att leva dyrt bara för att man kan. Det enda jag kan tänka mig lägga relativt mycket pengar på är på sikt en bostad på landet och gärna ett större hus om jag har barn, och bilåkande skulle i så fall kosta en del, då duger en Volvo V70 från 2007 eller en Volvo 940 från 2005! Eventuellt hundar är något jag kan tänka mig lägga pengar på.

Men, ts. Vem orkar lägga energi på att resonera om hur dyrt folk i ens närhet lever? Den som prioriterar en ny bil köper en ny bil, annars gör man det inte, finns inte mycket att göra åt som åskådare och det påverkar inte ens liv alls.