Den Nationella Enfrågeproblematik(DNE)

Hej, jag tänker lägga fram en hypotes som jag tänkt på ett tag och vill ha lite feedback på om ni anser det ligger något i den eller om jag bara är ute och svamlar.

Jag har varit aktiv inom vad som i vardagstal kallas för den nationella rörelsen rätt länge och börjat fundera på om partier och organisationer inom rörelsen oftast fokuserar sig på en enda fråga.

Vissa fokuserar helt på Kommunism som Tor Paulsson och CO. Vissa fokuserar sig helt på Sionism, vissa på Banksystemet och sist men inte minst Islam som SD idag snöat in på.

Jag undrar om inte detta bara är kontraproduktivt? Visst är alla ovannämnda problem viktiga och bör tas itu med. Men att enbart fokusera sig på vissa och tro att ett enda problems lösning kan leda till en utopi är enligt mig väldigt naivt och nästan i klass med tankevärlden vi brukar finna hos miljöpartiser eller dylika vänstergrupperingar.

Om alla bara vill fokusera på en fråga blir inte slutprodukten då att ingen fråga blir löst och att vi istället krigar emot varandra som våra motståndare vill?

Vad beror detta på tror ni? Varför är den en närmast sekteristisk fixering vid vissa frågor?

Jag personligen tror vi alla skulle gynna på att behandla alla problem istället för att haka upp oss på enskilda.

Små grupper har svårt att synas och höras, då skulle det vara idiotiskt att köra 20 frågor samtidigt.

SD har alltid haft ett mycket omfattande program, men har lyckats delvis för att man valt sina frågor att profilera sig i.