Skära sig i armarna.

Är inte hävda fel uttryck?
Tex idioter gör ju "tuffa" saker för att hävda sig för kompisarna.

Medans folk som gör det som du beskriver kanske gör det för att avreagera sig, slippa ångest?

jag kan medverka till att döda två myter, att det bara är tjejer som skadar sig själva och att det är för att få uppmärksamhet. jag är pojke och har bland annat skurit mig (armar, mage, ben) och har alltid långärmade tröjor på mig, jag skyltar aldrig med ärren.

Jag läste om någon som satte in armen mellan dörren och väggen och drämde igen med full kraft, så att armen gick av.

Tonårstjejer är sannolikt överrepresenterade när det gäller självskärande, och problematiken har tagits upp tidigare i trådar där jag deltar med den vuxne mannens omisskännliga klumpighet.

Tyvärr kom vi inte fram till speciellt många konkreta förslag.

Då denna tråd börjat i ett mindre provocerande tonläge så hoppas jag att den lyckas bättre.

Jag har faktist skurigt mig under min tonårs tid. Hade även en lättare form av aneroxi tror jag.

Tycket att jag var så ful, så fet och ingen ville ha mig. Var helt värdelös.

Men idag mår jag bra, och kan ta vara på mig själv. Men det är nog en lögn...

Fast för vissa är det ett rop på hjälp/ uppmärksamhet , även om det inte var så i ditt fall.
En vän till mig blev hopplöst förälskad i mig och skar sig i armarna , och den enda hon skyltade med det för var mig för att jag skulle veta hur illa hon mådde. Det var inte så kalas. Ingen annan visste om att hon gjorde det.

lite felformulerat av mig, vissa gör det förstås också för att få uppmärksamhet. men många verkar tro att det nästan alltid är pga. uppmärksamhet och det tror jag inte på. hur det nu är bör man alltid ta det på allvar eftersom det lätt kan bli värre (kan behöva sys, lämnar permanenta ärr, kan skada nerver, kan träffa stora blodådror etc) och kan övergå till andra självdestruktiva handlingar.

måste också säga att jag ville inte ha uppmärksamhet, jag skar mig i armarna (hade konstant långärmad tröja på mig för att dölja det) och sökte absolut inte hjälp för det, slutade med tvångsintagning efter jag på 2 veckor hade åkt på akuten för att piller överdos, sen för att sy handleden. skäms än i dag för mina ärr och vet jag i dag att jag ska träffa någon som inte känner mig desto bättre så är det långärmat som gäller. detta är nu många årsen 8-10 år (pågick under 2 års tid)

Den tjejen som jag kände som mådde dårligt ligger nu i koma. Försökte ta sitt liv av sig med en överdos och uppskurna handleder. Lärkarna vet inte om hon kommer att överkeva...

Fan att man inte kunde hindra henne. Fan att man inte kan göra något...