Någon som har erfarenhet av att jobba som Specialistundersköterska?

Gammal tråd.

Har någon något att förtälja om någon inriktning som specialistundersköterska?

T.ex. anestesi och operation, eller akut och intensiv?

Jag har jobbat inom två av dessa områden. Det var superkul. Intensivvården var nig det roligaste jobbet jag haft. Älskade det. Bytte bana pga ändrade arbetsförhållanden.

Om du vill plugga vidare, börja med att söka ett uskjobb på närmaste sjh. Sök jobb inom specialområdet som du kan tänka dig utbilda dig inom. Se till att kolla med chefen om du får löneökning om du pluggar specen.

Ärligt talat är det bättre om du utbildar dig till Sjuksköterska istället. Lönenivån för en undersköterska kommer alltid vara låg oavsett om du har en påbyggnadsutbildning eller inte.

Vad var det som var så kul med jobbet på IVA? Det låter väldigt stressigt. Men variationen kanske?

Saken är den att jag inte är undersköterska, men läste tre terminer på SSK-programmet. Jobbar i hemtjänsten och är anställd som USKA, men skulle inte kunna få anställning som sådan på ett sjukhus. De utbildningar jag nämnde kräver inte nödvändigtvis att man är USKA, utan de kan också titta på sådant man läst och på vad man jobbat med, och jag tänkte att det kunde vara en möjlighet för mig att bli klar med något, och sedan kanske också faktiskt jobba med det jag pluggade till.

Jag upplevde aldrig IVA som stressigt. Dey kunde vara stressigt en kort stund ibland. Vårdavdelningar är mycket värre. Där är det stressigt jämt, oavsett tid på dygnet.

Att spec.utbildningarna skulle kunna läsas av de som jobbat som usk utan utbildning, tror jag blir svårt. Möjligtvis om du är anställd som usk på sjh, trots utan usk-utb, kanske skulle funka. Du behöver nog ha jobbat inom det fältet som du vill specialistera dig inom, om du inte är utbildad uska. Nu ska väl usk bli skyddad titel och då lär det bli svårare att läsa spec.utbildningen.

Kan du inte läsa 1,5 år usk och kolla om du kan tillgodoräkna dig något från ssk? Du har ofantligt mkt mer möjligheter som ssk än usk. Kanske det är värt att läsa klart ssk?

Varför skulle det vara svårt om man har läst tre terminer på SSK-programmet? Dessutom utgörs halva utbildningen av praktik, så det är mycket tid som man är där, på plats. Att man inte nödvändigtvis behöver vara USKA vet jag att jag läste, men nu hittar jag det inte.

Skolan närmast där jag bor har eller har haft en lärlingsvariant av undersköterskeutbildning som jag sökte till två gånger (jag jobbar som sagt i hemtjänsten). Första gången hette det att det inte fanns plats på den utbildningen, och andra gången att de inte hade kompetens till att validera det jag har läst. "Det känns som alla motarbetar", sa en av mina kollegor.

Jag pratade med en studievägledare för kanske tre år sedan om en ev. fortsättning av SSK-programmet, men hon ansåg att det vore bättre om jag så fall började om från början därför att det var så längesedan jag gick på det programmet, och man tappar kunskap. Det skulle inte kännas rätt att låta dig börja på termin 4, sa hon. Jag förstår. Om jag hade kunnat få studiemedel för ytterligare tre år, så kanske jag faktiskt hade gjort det hon föreslog.

Jag befinner mig i något slags limbo; anställd som USKA men är inte USKA och har inte heller en USKAs lön - dock bättre lön än de vårdbiträden som inte har jobbat länge.

Det jag menar med "svårt" är att det kanske inte är så lätt att få plats på utbildningen om du inte är utbildad undersköterska.

Okej, jag vet att man har kunnat fått utbildningen via jobbet ibland - specen alltså. Din arbetsgivare kan inte tänka sig stå för en usk-utb?

Jag vet inte vilka kurser du läst på SSK-programmet, men är de likvärdiga kurser I usk-utbildningen? I usk-utbildningen läser man en del medicin (kropp och vanliga sjukdomar), läkemedelsräkning, omvårdnad, alternativmedicin, lagar och akutsjukvård (eller psykiatri). Man övar även på vissa praktiska saker. Att ha läst 3 terminer på SSK-programmet kanske inte är likvärdigt allt en uska läser på 1,5 år och du kanske därför behöver läsa till usk för att kunna få jobb och vidareutbildning inom intensivvården.

Det krävs en hel del baskunskaper för att jobba på IVA. Allt från omvårdnad till vitalparametrar. Väl på IVA (eller under utbildningen) lär man sig avvikande värden (hjärtvolym, blodvärden, värden på respirator mm) och dess betydelse, respiration, komplikationer, mm. IVA skiljer sig mycket från övrig sjukvård och det är en helt annan värld i jämförelse med äldreomsorgen.

Det jag försöker säga är att det kanske inte är så lätt börja jobba inom en specialitet utan en bas som undersköterska. Om du vill specialistera dig som usk, är det nog lättast att göra det inom den branschen du jobbar i nu. Annars behöver du nog plugga till usk. Kolla i så fall om arbetsgivaren kan tänka sig betala utbildningen 🙂

Det jag hann läsa var bland annat det jag fetat i ditt inlägg, och på en annan nivå än på undersköterskeutbildningen - att jag sedan givetvis inte kommer ihåg allt är en annan sak. Men jag förstår vad du menar med att kanske behöva den bas och erfarenhet som du pratar om.

Möjligheten att jobba halvtid och läsa till USK på halvtid för en heltidslön finns, men då tar det ju dubbelt så lång tid.

Specialistundersköterskor behövs verkligen. Sjuksköterskorna går på knäna och slutar på löpande band. Specialistundersköterska behövs som komplement. Detta är ett framtidsyrke men du får vara beredd på en del utmaningar.

Trots att yrket har funnits i flera år, har arbetsgivarna svårt att rekrytera och hantera specialistundersköterskor, som får en spännande men knepig plats i hierarkin.

Cheferna förstår sig inte alltid på detta yrke och inte de närmaste kollegorna heller.

En secialistundersköterska ska kombinera vanliga uppgifter (omvårdnad städning kontakt med anhöriga osv) med specialuppdrag: förbättringsarbete, handledning, särskilt stöd i vissa situationer (tex när patienter är döende eller har psykiska problem). Det innebär ökat ansvar, ökad pondus och högre lön än kollegorna, vilket leder till friktion såklart.

Det finns mycket avundsjuka i vården.

Allt beror på vilken chef du har. Har du en bra stöttande chef, kommer det vara hur kul som helst.
Har du en feg chef som inte vågar stötta dig och utamana gruppen, blir det helt värdelöst.

Har du en svag chef, kommer du att börja som specialistundersköterska, men med tiden urvattnas din yrkesroll och du slutar som vanlig undersköterska.

Jag skulle säga att arbetsmarknaden är god för specialistundersköterskor. Ha tålamod och var inte rädd för att ta chanser och byta jobb, så hittar du nog rätt. Nånstans därute finns en chef som älskar dig