Spärr i huvudet - "orkar" inte jobba

Gick ut gymnasiet för lite över ett år sedan, teknisk linje trots att jag inte ens är särskilt intresserad av datorer.
Mina betyg blev bara sämre och sämre och jag gick inte ens ut med fullständiga betyg.

Har de senaste två åren kanske jobbat max ett tiotal timmar utspritt över några dagar. Ska också nämna att jag har asperger (en liten släng) och ADHD.

Under de senaste veckorna har jag fått arbetsträning som diskare på ett äldreboende. Jobbar sammanlagt 6 timmar i veckan. Fast jag skulle vilja mer så klarar jag inte att fokusera/jobba längre än tvåtimmarspass.

Mitt största problem är inte privat, känner förvisso ett stort mindervärdeskomplex eftersom jag är oskuld (har aldrig ens kysst en tjej) och skulle vilja ha en tjej.

Det jag ser som största problemet i mitt liv just nu är att jag har en slags "spärr" i huvudet som gör att jag har extremt svårt att göra saker som jag inte tycker är särskilt roliga. Jag går på sosbidrag och bor hemma och ser inte hur jag ska kunna utvecklas som människa om jag inte får bort den där spärren. Jag har dessutom börjat gå upp väldigt mycket i vikt sedan jag fyllde 18, för snart två år sedan och har akne över hela ansiktet. Har dessutom byggt upp ett stort hat mot mig som person och börjat snurra in i tankar som att jag bara skulle vilja börja om livet.

Vad bör jag göra för att få bort den här spärren som hindrar mig från att jobba och utvecklas? Känner att skulle vara en sån mycket bättre människa än vad jag är idag.

Börja fokusera på dig själv - se till att börja träna och jobba med ditt yttre. Aknen kommer ge med sig om några år och om du inte orkar vänta på det, så sök upp läkare och be om att få hjälp. Om du börjar äta bättre kommer även hyn bli bättre, men det kan ta tid och det kommer bakslag då och då.

När du börjar trivas med dig själv kommer du nog vilja träna pengar också för att få möjlighet att göra roliga saker, som t ex att bjuda ut tjejer...

Hoppas verkligen det blir bättre - ge inte upp!!

Det finns en anledning till att man får betalt, och det är att ingen skulle göra jobben frivilligt.
Steg 1 är att inse att de flesta jobb är rätt sugiga.

Med det sagt är vi inte alla skapta att passa på alla jobb, jag hade aldrig klarat av att vara försäljare tex. Så fundera på vad som är dina styrkor och svagheter och ta reda på, om inte vad du passar bäst till så ialla fall minst sämst till.

Det här samhället kanske inte är din grej. Nya perspektiv?

Det finns kanske jobb som du skulle finna en mening i ett mer exotiskt land tänker jag.

Du kanske ska söka ny mening i en mer kyrklig rörelse? Kanske bli munk?

Kanske hitta ett land där det går att leva med väldigt små medel?

Verkar fruktansvärt modernt att någon bokstavsdiagnos. Var och varenda jävel har ett A eller D någonstans. Klart man inte ska jobba . Har tappat lusten helt, skit it låt skiten rämna,