Romper Stomper (1992)

Jag var skinhead när filmen kom och visst fanns det individer som kallade sig skinheads som klädde sig som luffare, men vi kallade dem boneheads och inget annat.

Tror vi ska reda ut definitionerna av de begrepp som vi slänger oss med innan vi fortsätter denna diskussion.

"moralisera v. -de
komma med sedelärande förmaningar, mästra"

Att moralisera innebär alltså att man skriver någon på näsan och kommer med tydliga pekpinnar i syfte att vara "sedelärande".

Du har en poäng i att det är ren fiktion, men samtidigt så innebär det inte att den inte behöver vara realistisk. Skinheadskulturen är oupplyst och enkelspårig, och om jag förstått det hela rätt håller de flesta nazister med mig där. Så vari ligger då moraliserandet att visa den så som den är/var? Tänk som sagt på att den är 13 år gammal och gjord i Australien.

Filmen handlar egentligen inte om nazismen, utan om ett gäng ungdomar som har halkat synnerligen snett i livet, en vardag som består av extremt våld och hat mot samhället. Som sina antagonister har dom valt de asiatiska invandrarna.

Samtidigt framställs nästan skinbollarna som supermän, kommer ni ihåg hur den största fighten, hur sjukligt många asiater det är med där? Trots det förlorar dom bara en kille (eller är det två?).

Och att hävda att moralkakan ligger i att de faktiskt får sota för sitt beteende... Prova själv att leva som de gör i ett år, jag är tämligen säker på att det kommer gå illa för dig också då. Jämförelsen med Kubricks "A Clockwork..." är egentligen malplacerad, eftersom Kubricks film är ett surrealistiskt mästerverk där ingenting riktigt stämmer, där människor inte fungerar på det sätt som vi är vana vid att de fungerar. I Romper Stomper så gör dom däremot det.

Jag står fast vid att filmen saknar moraliserande. Att det däremot möjligen finns en sensmoral i filmen kan jag sträcka mig till, men den kan knappast ses som moraliserande: Om du dödar och försöker slå ihjäl människor hela dagarna så kommer det antagligen inte gå så bra.

Tycker du trainspotting är moraliserande, bara för att det går åt pipsvängen för några av knarkarna?

Trainspotting ligger väl i samma nivå ungefär.

OK. Filmen skriver inte åskådaren på näsan och enligt den definition vi nu utgår ifrån så kan inte Romper Stomper kallas för moraliserande.

Du går dock med på att filmen har en viss sensmoral, och jag antar att det var någonstans dit jag ville dra diskussionen. Samtidigt så menar jag att filmen syftar till att väcka tankar och att dessa tankar i stor utsträckning handlar om den underliggande sensmoralen. Därav tycker jag att man kan hävda att filmen delvis har ett inslag av moraliserande även om detta inte sker vare sig direkt eller tydligt. Det handlar då om grader av moraliserande och jag tycker nog att en films sensmoral kan uppfattas som delvis moraliserande även om detta sker utan pekpinnar. Sensmoralen finns ju ändå där genom ett medvetet val av filmskaparen och den förmedlas till oss som ser filmen.

Jag tror egentligen inte att vi har så olika uppfattningar om filmen, du och jag. Vi verkar snarare värdera begreppet moraliserande olika. Framförallt var gränserna för moraliserande går. Men så kan det vara.

btw. Jag gillar inte heller jämförelsen med Clockwork..

Med det tackar jag för en trevlig diskussion.

Detsamma

Var dom inte vietnameser? jag knallade runt i filmens kvarter (Melbourne) härom året. Nu är det ont om skinheads där tydligen men väldigt många från Vietnam bor där. Men mina aussie-polare talar om Romper Stomper som en av de viktigaste filmerna i landets historia. Den är verkligen bra. Ska nog se den igen.

Det kan nog stämma. Jag skrev väl bara fel i all hast.

Har precis sett filmen för första gången! Har tyvärr avfärdat den som en film som nynazister sitter och runkar till, men den var ju riktigt bra!

Jag undrar dock varför filmen heter Romper Stomper? Har försökt googla men kommer bara till recensioner av filmen

Såg filmen för säkert 3e gången igår, och tänkte på en grej: Dör alla skinheads vid fighten mot "gulingarna"?, för när man får se några skinheads som ligger ner blodiga, så ser man ju helt klart att dom lever och andas.

Regissören kanske inte noterade detta annars?

Cpbra film f.ö.

Såg filmen igår och förbryllades över hur rik filmen var. Ett gäng nynazister som lever i samhällets utkant, förenade av en gemensam ideologi. En klar vi-mot-dem känsla hela tiden. Men vad händer? Jo, deras fiender blir i slutändan inte asiater eller svarta, utan de själva. En tjej kommer in i gruppen och det hela utvecklar sig till ett triangeldrama mellan två skinheads och en psykiskt instabil kvinna. När kvinnan blir utesluten hämnas hon genom att tjalla. Han framstår således som en klassisk tragisk hjälte av episk karaktär likt Odesseys och de andra. Får många referenser till den klassiska Antikens dramaturgiska modell, den här den kanske mest uppenbara.

Alla karaktärer lever i en ond tro. Det blir extra uppenbart att deras ideologi fallerar då ett par asiater står och blickar ned på dessa "mad men" från en klippa. Den självdestruktiva vita mannen som förgör sig själv innan de andra.

Någon annan som sett denna film och vill kommentera?

Jag tänker bara på karaktären som är med i South Park när Cartman hamnar i finkan