Vad är min Existens!

”Jag tror inte att jag existerar för jag vet inte om jag existerar. Jag kan inte inta ett antagande (existensen) om jag inte har ett bevis (en evig sanning)”

Kanske mitt liv handlar om att hitta ett syfte för att behaga mitt inre.
”Folk vill tro p.g.a. en inbillning” är detta sant? Måste vi tro för att finnas..

Vi människor är som ett program, ett program kan inte vara funktionellt utan ett syfte..

Det här är saker som jag tänkt på undra bara vad ni Filosofer här på Flashback tyckte..

Deja vu

vad ska man säga om något sånt här, vi kan inte gärna ifrågasätta vår egen existens, eller kan vi det? Nej, det kan vi inte.

Klart att du kan anta saker utan att det finns bevis. Beviset är ju till för att antingen förkasta ditt antagande om det är falskt, eller bevisa att antagandet är korrekt. Rent logiskt kan du åtminstone göra det, sedan är det en annan sak om du själv personligen kan göra det

Du tänker alltså existerar du

I.s.f kan du väl inte tro att du inte existerar, eller kan du bevisa det
Existensen är ett grundantagande vi gör och kan vi inte acceptera det grundantagandet blir alla vidare resonemang meningslösa. Kan du inte acceptera att 1+1=2 är det ingen mening att videreutveckla matematiken.

Personligen tror jag att vi, eller i alla fall jag existerar. Kanske inte så som jag föreställer mig i vardagen men i alla fall i en sjuhelvetes illusion. Huruvida du existerar kan jag inte svara på eftersom du eventuellt bara är en del av min illusion. Är du nyfiken på medvetandet får du gärna hoppa över till tråden bredvid: Var finns medvetandet?

ett enkelt argument.. om du inte existerade skulle du inte kunna formulera frågeställningen och därmed dör hela grejen..

i rest my case..

Ärsh, vi finns. Varför inte? Lättare så. Allting är som vi ser, vetenskap for the win, vi föds, vi lever, vi dör, inget vi gör kan ha betydelse, våra liv suger. =)

Men det du vet och har bevis på är att du existerar på något sätt, annars hade du inte kunnat gjort den här frågeställningen.
Frågan du bör ställa är istället; är du medveten om hurdu existerar? är du en människa eller är det bara den bild som är framsatt för dig att se. Finns det överhuvudtaget materiella ting eller är det bara för att stimulera ditt Jag?

Om inte vi existerar så betyder det att vi bara är en illusion. Men om en illusion ska finnas så måste det finnas en verklighet.

Så om vi tänker oss en illusion i illusionen så måste den illusionen existera så länge vi föreställer oss den.

ibland har jag tänkt att på samma sätt som fotoner finns i atomerna och atomerna bygger upp ämnen/material/allt vi ser runt omkring oss. så kanske vi alla här finns som ngn inre energi i ngt mycket större än vad vi kan uppfatta, att allt vi gör i vardagen bara är till för att generera energi till denna "superatom". att hela universum är som en stor atom. Sen vad dessa superatomer används till, Det är ngt större än vad jag kan förstå, eller kanske ngt så simpelt så jag bara skulle skratta åt det om jag slulle förstå.

bara min konstiga tankar såhär en måndageftermiddag.
Tack för ordet.
//Smartass