Ord i svenska språket som svenskar inte längre riktigt förstår betydelsen av

Även bussarna hade konduktörer förr i tiden som sålde biljetter.

Ett lustigt ord hur som helst eftersom franskans conducteur som det kommer från egentligen betyder förare, alltså chaufför.

Franskans chauffeur som chaufför kommer från betydde å andra sidan ursprungligen eldare, alltså den som höll fyr i ångmaskinen på den tiden bilarna hade en sådan.

Vetelev från TS fick ingen bra förklaring:
vetelängd, limpa
Etymologi: Av fornsvenska lēver, av fornnordiska hleifr. Av urgermanska *hlaibaz. Jämför engelska loaf.

Inklusive.
Hört i affären:
- Priset är inklusive batterier.
- Eh, de ingår eller....?

Högoddsare/lågoddsare.
Läst på ABoK:
-Det är en högoddsare att det är en blatte som gjort det.

a) lustigt nog, bröd heter chleb på polska, nästan samma uttal. Alltså tydligen ett direkt lån från urgermanska. Gissningsvist ett gammalt polskt ord från när man hade aktuella levande kontakter med urgermanskan...

b) Bra funnet! Det är nog ett ganska vanligt missförstånd!. Högoddsare betyder ju: chansen är minimal, typ 1 mot 20. men man menar ju uppenbarligen: chansen är mycket stor....typ 1 mot 2. Man måste tänka tvärtom när man talar om oddsen.

b - icke intuitiva missförståndet påminner om en annan tankefälla: bakterieprovet gav positiva resultat. Vilket betyder att man hittade bakterien i provet. Vilket egentligen är negativt, det är inte bra att få bakterien bekräftad...

Förstod fler människor högoddsare/lågoddsare förr i tiden? Jag föreställer mig att folk som inte själva håller på med spel och dobbel alltid måste funnit utrycken lika förvirrande som jag. Rent intuitivt känns det ju som om "det är en högoddsare" borde betyda ungefär "chansen är hög"...

"Att banna" eller "att ge bannor" används numera riktigt sällan på samma vis som tidigare. Dagens vidriga ungdomar associerar nog i allmänhet "banna" med att bli avstängd från ett internetforum eller liknande.

Där har de glömt ett inte/ingen, uttrycket är ju: det är ingen högoddsare att... och innebörden alltså att det är sannolikt.

Uttrycket att ta hyra, det vill säga bli sjöman, förekommer inte ofta i vardagsspråket. I sin nyutkomna bok Arbetarlitteraturens återkomst visar Rasmus Landström var gränsen för hans begreppsvärld går. Ur recensionen av Tom Karlsson i tidskriften Ny Tid 3/2021:

Ganska snopet är det också att han i början av boken analyserar en dikt av Harry Martinson och inte känner till att för sjömän innebär att ta "hyra" inte att hyra en bostad.

Husera.
Är ju att härja o leva rövare, som husarerna.

Inte att man bor i ett hus någonstans.

Lite snopet för dig när "ta hyra" inte alls betyder "bli sjöman" utan "mönstra på"

Precis. Jag visste att det fanns ett korrektare uttryck men kom naturligtvis inte på det då.

Det är nog inte många svenskar som vet att ”lägenhet” kan betyda:

Förbindelse.
Resemöjlighet.
Vid första lägenhet = Vid första lämpliga tillfälle.

Ordet har ingenting med husar att göra etymologiskt, utan är inlånat från lågtyskan och är en avledning av ordet hus. Och det kan faktiskt betyda att vistas eller hålla hus någonstans, även om den betydelsen kanske är mindre vanlig numera.

Däremot används husera idag ofta felaktigt i betydelsen hysa, ge husrum åt.

Alla som studerat tyska vet detta, eftersom Gelegenheit på tyska betyder just ”tillfälle”.
Regeringen vill ju få fler medborgare att studera tyska eftersom det sannerligen behövs, vilket dock väckte ramaskri från personer som värnar om engelskans ställning. Så det blir väl inget med det.