Tankar i kaos...

Jag har aldrig läst så mycket om t.ex filosofi och logik, men jag undrar om det finns några speciella tekniker för hur man ska få ordning på sina tankar?

Alla människor tänker ju, alla människor lär sig saker, kombinationer som vi skapar av saker som vi lärt från andra kan ibland bli väldigt intressanta, och när man sen tänker vidare på dom kommer man ibland fram till saker som man tror kan förändra ens liv.

Men många idéer verkar försvinna ut i det tomma intet, innan man hinner bygga vidare på dom. Jag tycker att det är synd, eftersom man ibland kommer fram till något väldigt intressant, ofta något som man upptäcker om sig själv, och en upptäckt leder ju ofta till en massa andra. När man sen lämnar tankebanan så glömmer man ofta det som man har tänkt på.

Tror ni att det som man kommer fram till omedvetet bidrar till att förändra ens personlighet, kan man vid ett senare tillfälle omedvetet plocka fram tankarna och bygga vidare på dom? Jag anser att det är det vi gör hela tiden, men hur mycket är det som vi missar?`

Finns det någon speciell teknik som man kan använda sig av för att välja vad som man ska minnas extra mycket?

Neanderthalare hade större hjärna än oss men vi har en skrynklig som gör att hjärnans neuroner kopplas samma bättre och gör oss mycket smartare.

Det vill säga, koppla dina neuroner genom att koppla ihop saker och ting, med jämförelser, liknelser och så vidare så att man kan se mönstret. Mönster är lättare att komma ihåg (tex alfabetet och sånglyrik osv) och koppla ihop dom med varandra och slutligen ser man förhoppningsvis vid en ansenlig ålder att världen är ett enda stort mönster. Och man säger "Jaha, det är så det är" och sen dör man. =)

Jag tänker sjukt mycket, och ofta mår jag dåligt över det, för jag får inget mönster i det. Ibland kan jag haka upp mig på att en boll är rund, hur funkar det?

Hade varit härligt att slippa alla tankar, och leva som 5 åring

Det ända jag kan föreslå är att du skriver ner tankarna.

qwacker: Jag hatar när man får dem tankarna, brukar få det under feber nojor, och det började när jag var 4-5 år så tro inte att du slipper undan för att du blir yngre

Brukar snurra runt i hur man gräver en gropp, om du inte hade det problemet förut knaske jag har bidragit med något nytt irriterande

Narja: okej, men för mig så när jag var 5 typ, så var allting självklart för mig, (förutom att jag inte fatta varför inte kineserna ramlade av jorden) men allt annat var bara som det var.

Nu när man börjat få information om allting, så blire svårare. och att man läser fysik hjälper inte spec. mycket.

Jag valde faktist bort filosofin i skolan, var rädd att helt hamna i psykos av nya funderingar.

Jag får dom största funderingarna när jag inte somnar på natten, eller på tråkiga lektioner, och då mår jag som sagt, dåligt.

Men ska försöka att tänka som en 5 åring, eller kanske rättare sagt som ett djur, dvs. att allt är självklart, man kanske inte får nått nobelpris då, men livet blir så himla mycket lättare :]

Btw, du menade "grop"? eller vad är "gropp"? no offence, jag är bara seg i skallen idag :P

börjar hammna lite OT men....


Nej jag menade grop (tog ett tag innan jag såg skillnaden

Ett bra tips kan nog vara att skriva ner sina tankar och funderingar.
Om du har riktig tur kanske du kan knåpa ihop en bok av allt du har skrivit ner tillslut

trodde jag var ensam om att ha skippat Filosofi-kurserna enbart för att inte tappa livslusten på kuppen =)


Själv fick jag bestämma mig för att helt enkelt sluta grubbla höll på att missa allt kul man faktiskt kan ha där ett tag

Hehe, så sant :]

Funkade det? bara la av sådär?
När jag gör nånting, så tänker jag inte speciellt mycket.
Men på lektioner (framförallt matte & fysik) så sätter skallen igång. Även när jag har tråkigt.
Och vissa fyllor :]

Visst försvinner många tankar ut i det tomma intet, åtminstone känns det ju som det ibland. Om nu idén man fick är så himla intressant, så borde den ju bli lättare att komma ihåg, mer banala tankar tror jag hjärnan förkastar rätt så fort.


Jag anser också det. Om du t ex på jobbet funderar på vad du ska äta när du kommer hem så ser du till att handla vad du behöver. Men när maten är färdig och du har ätit klart så behöver du ju fortfarande inte tänka på vad du ska äta efter jobbet. Dock kommer du att få samma tanke igen en annan dag! Frågan är bara hur omedvetet vi tar fram t ex just den tanken. Eftersom hjärnan konstant associerar saker och ting, så antar jag att det i detta fallet är hungern som triggar hela tankeförloppet


Menar du en teknik för att sortera ut "rätt" sorts tankar? Eller menar du en teknik för att komma ihåg extra bra? Eller en kombination av det?

Liksom trådskaparen tänker jag väldigt mycket och på väldigt olika ting.

Jag arrangerar mina tankar under "ikoner" i skallen. Jag läser mycket historia, konsthistoria och filosofi. Det jag funderar mycket om i dessa områden placerar jag under någon form av mental "bild" eller "ikon". Om jag till exempel finner någon intressant bit konsthistoria, som jag ämnar fundera mer över, placerar jag den under konsthistorians bild. När jag nästa gång vill fundera på något, kan jag helt enkelt susa in på bilden och hitta det jag "lagrat" där. Varje kväll försöker jag gå igenom allt jag memorerat under bilderna, gång på gång och i olika ordningar. Såvitt jag har förstått har detta skänkt mig ett bra minne, då det mesta jag vill komma ihåg ligger kvar ett bra tag. Det kanske låter lite knasigt, men teorier och tankar ifrån min tidiga ungdom ligger fortvarande kvar och jäser, så helt värdelöst är det inte.

Jag har på senare dagar även börjat intressera mig för psykologi och speciellt minnesområdet, och min teknik verkar vara tämligen vitt utbredd. Av det jag har läst om detta, har jag förstått att fotografiskt minne antagligen är en myt, och att personer med bra minne istället tillämpar någon form av sortering eller arkiv i sina hjärnor. Jag läste nyligen en artikel om en projektledare i ett företag, med ett extravagant minne. När han satt på företagets möten och erhöll information visualiserade han sig själv gående på en väg, varefter han gick på vägen passerade han någon form av landmärken, landmärken som han lagrade sin information i. Dessa landmärken kunde han senare återvända till för att få tillgång till den sparade informationen.

Det skall tydligen ej vara en medfödd förmåga alls, alla har möjlighet att utveckla den genom träning. Om du utvecklade denna färdighet, skulle du kanske kunna "spara" intressanta tankar och låta övrigt flyta bort i minnets dimma?