Citat:
Men hade vi människor någonsin kunnat respektera deras "stenålder"?
Eller hade vi bara betraktat dem som "smarta djur."?
Nivån på kommunikationen hade varit tvungen att vara väldigt hög. Det måste handla om mer än att göra tecknet för mat.
Hur skulle en grupp chimpanser kommunicera mellan varandra för att tex planera en jakt?
Det hade inte räckt med tecknet för mat. Någon måste utdela order - du och du tar spjut med der, du och du går på flankerna ... etc.
Det teckenspråk vi lär aporna är väldigt rudimentärt och innehåller inte alla de detaljer som behövs för att levandegöra kommunikationen.
Men det är kanske det om aporna hade kunnat lära sig själva - om de som grupper alla haft dessa inlärda rudimentära teckenspråkskunskaper.
Deras kreativitet hade kanske tvingat fram nya tecken för att fixa detta?
Och problemet med hur vi ska kunna respektera kvarstår ju.
Hur reagerar vi om vi tex kan filma en grupp apor, som alltså kommunicerar. Kommer det i TV-rutan att resultera i något som liknar "Big Brother?" Kommer vi att kunna förstå apornas egen interna kommunikation?
Kanske.
Men de kommer ändå inte bli respekterade som intelligenta, självbestämmande. För att få den statusen måste de nog visa att de kan stå på egna ben. Och det är långt kvar ...
Som jag skrev kanske aporna alltid varit i denna "stenålder." För forntidens apor hade ju exakt samma färdigheter. Dvs aporna har en hjärna som tillåter dem att lära sig väldigt, väldigt mycket - men bristen på gemensam kommunikation förhindrar en kollektiv utveckling.
Eller hade vi bara betraktat dem som "smarta djur."?
Nivån på kommunikationen hade varit tvungen att vara väldigt hög. Det måste handla om mer än att göra tecknet för mat.
Hur skulle en grupp chimpanser kommunicera mellan varandra för att tex planera en jakt?
Det hade inte räckt med tecknet för mat. Någon måste utdela order - du och du tar spjut med der, du och du går på flankerna ... etc.
Det teckenspråk vi lär aporna är väldigt rudimentärt och innehåller inte alla de detaljer som behövs för att levandegöra kommunikationen.
Men det är kanske det om aporna hade kunnat lära sig själva - om de som grupper alla haft dessa inlärda rudimentära teckenspråkskunskaper.
Deras kreativitet hade kanske tvingat fram nya tecken för att fixa detta?
Och problemet med hur vi ska kunna respektera kvarstår ju.
Hur reagerar vi om vi tex kan filma en grupp apor, som alltså kommunicerar. Kommer det i TV-rutan att resultera i något som liknar "Big Brother?" Kommer vi att kunna förstå apornas egen interna kommunikation?
Kanske.
Men de kommer ändå inte bli respekterade som intelligenta, självbestämmande. För att få den statusen måste de nog visa att de kan stå på egna ben. Och det är långt kvar ...
Som jag skrev kanske aporna alltid varit i denna "stenålder." För forntidens apor hade ju exakt samma färdigheter. Dvs aporna har en hjärna som tillåter dem att lära sig väldigt, väldigt mycket - men bristen på gemensam kommunikation förhindrar en kollektiv utveckling.
Nej, jag tror inte människan hade kunnat respektera deras eventuella utveckling. Vi tycks sakna förmågan att ens respektera utvecklingen hos andra människor i andra delar av världen, vilket vi aldrig har. Vi vill gärna se oss som det absolut främsta som existerar på den här planeten och skulle förmodligen förminska ned deras intelligens och utveckling så mycket vi bara kunde, för att alltid få ha övertaget.
Scenariot du målar upp. liknande "Big-Brother", är nog tyvärr rätt nära det som skulle ske i verkligheten.
Visst deras kommunikation är kanske inte på vår nivå (åtminstone inte ännu - om de nu når den), men tänk om det bara går så oändligt mycket långsamma för dem än för oss och att det är därför de "fastnat" i det här stadiet i en lång lång tid. Eller har bara inte den rätta chansen, det där perfekta ögonblicket för deras nästa steg i utvecklingen, ännu hunnit uppenbarat sig?
Du får ursäkta flummigheten i stycket här ovan, men jag hoppas du förstår vad jag menar och vart jag vill komma.
Oavsett hur långt aporna kommit, eller kommer att komma gällande utveckling, så önskar jag bara att vi kunde respektera dem mer och ta hand om dem på bästa möjliga sätt. Låta dem sköta sitt.
Visst experiment och forskning hit och dit gör kanske oss mer kloka kring deras beteende och levnadssätt, men jag tycker att det någonstans är fel och jag är rädd att vi gör mer skada än nytta. Tillslut når vi en punkt då vi inte kan reparera skadorna vi orsakar.