Allt det omöjliga är i själva verket möjligt, men vi kan inte uppfatta det?

Det som forskarna anser är en omöjlighet och saker som vi uppfattar som omöjligt, är det egentligen möjligt?
Eftersom människans logiska tänkande och verklighetsbild är anpassad efter människans uppfattning , MÄNNISKANS uppfattning, så betyder det att det som människan anser är omöjligt i själva verket kanske inte måste vara omöjligt. Vår uppfattning som baseras på våra sinnen och vår intelligens kanske säger att något är omöjligt, men för en varelse som är betydligt mer utvecklad än människan och som har ett annat synsätt så kanske omöjligheterna inte är omöjliga?
Det som går emot vår logik och vårt sanna förnuft anser vi vara befängt eller rent av omöjligt, exempelvis att göra det gjorde ogjort. Men vi människor är begränsade och vårt förnuft är inte optimalt på något sätt. Föreställ dig en utvecklad varelse som kanske är utrustad med förmågor och sinnen som gör att begreppet intelligens får en helt annan innebörd eller gör intelligensen underlägsen, för en sådan varelse så kanske det omöjliga är möjligt?

Jovisst.
I teorin kan man väl inte konstatera att saker är omöjliga om man inte vet allt om universum.
Men om alla våra observationer tyder på att nånting funkar på ett visst vis, och vi lyckats styrka det med alla möjliga matematiska regler - då har vi ingen anledning att tvivla på att det sätmmer.
Först när bevis dyker upp för att det skulle va på annat vis är det värt att ompröva det hela.

Mänskligheten är dessutom helt ok på att avgöra om det kanske finns faktorer som går bortom vårt förstånd.
Exempelvis vet vi att vi inte vet exakt hur mörk materia och kvantpartiklar funkar.
Vi anar också att det kan finnas flera dimensioner som vi aldrig kommer kunna uppfatta med våra sinnen, men vi är åtminstone smarta nog att ana att dessa existerar och känner till vår egen oförmåga att uppfatta dom

Vi säger nog inte längre att saker är omöjliga, däremot att somliga saker är väldigt osannolika.

(...och för att vara lite mer ovetenskaplig: O=M+T^2, där O=det omöjliga, M=det möjliga, T=tiden.)

Hur man skulle göra det gjorda ogjort vet man ju: man skulle behöva resa bakåt i tiden. Det är logiskt sett inget problem så långt. Det är däremot såvitt känt praktiskt omöjligt och skulle om det vore möjligt ändra på den framtid som man reser tillbaka ifrån.

Det är omöjligt att svara på...

Omöjligt/Möjligt kanske är en falsk dikotomin.

Det omöjliga tar bara lite längre tid.

Saken är att ingenting är "omöjligt", men vissa saker är bara olika svåra att genomföra beroende på ens ursprungsläge, där det efter en viss gräns börjar bedömas som "omöjligt".


ps. Det kanske finns någonting som är omöjligt, det enda jag vet helt säkert(?) är att jag inte vet (eller gör jag?)

Men det finns dock lagar som upprätthåller universum inte sant?
Så det krävs isåfall något gudalikt som står över universums struktur..
Frågan kan därför nästan omformuleras till tror du på gud?

Nej det finns ingen koppling till någon gud i den frågeställningen. Om det är så att det i ontologisk mening kan ske sådant som vi försanthåller som omöjligt, bygger det enkom på att vi inte förstått hur världen är beskaffad.

Jaha.. Då var det en lätt fråga. Tror du man såg det som möjligt med stora jumbojets för 500 år sedan? Eller internet? Ett osynligt nät som kopplar ihop människor över hela världen?

Jag håller dock fast vid att det finns regler och lagar som upprätthåller universum och dom får man rätta sig efter.

Leonardo DaVinci ritade helikoptrar och transsexuella människor för ungefär 500 år sedan. Jules Verne förutspådde internet på 1800-talet. Tänkande människor har alltså funderat ut saker som gemene man såg som "trolleri" redan för mycket längesedan.

Naturlagarna har inget med något gudalikt att göra. Det är bara så att om allting vore kaosartat skulle det inte finnas någon möjlighet att fråga. Man kan fråga därför att universum är lagbundet.

Svårt att veta vilken verklighetsbild människor har eller har haft. På vilket sätt har detta med ditt gud-påstående att göra?

Det så kanske det är, frågan var ju i så fall hur pass bra koll vi har på dem.