Citat:
Ursprungligen postat av
bithax
Jag.
Mitt liv r ver.
Det r inte vrt att leva hela livet i ensamhet.
Vet inte om du kommer lsa det hr, men: BULLSHIT
Jag lever livet ensam och det r s jvla vrt det. Tyckte under mnga r precis som du eftersom jag invaggats i strvan efter normen. Du vet, familj, barn, och s vidare. "Alla andra har det bra men inte jag". So what? Jag har det bttre n mnga miljoner mnniskor och det har du nog ocks. Du r frmodligen inne i ett stadie av sjlvmkan och det enda och bsta du kan gra r att skrpa dig och anamma det som faktiskt R bra i ditt liv, fr ingens liv r fritt frn ljuspunkter.
Det gr alldeles utmrkt att vara lycklig och ensam, fast det sklart kan vara svrt. Det kan man se som en utmaning om inte annat. Lt resten av vrlden leva sina inrutade liv med fruar, barn och vnner. Lt dem tro att samvaro r den enda vrlden och att sna som du och jag r "misslyckade". De har fel.
Som ensam r man fri. Lite brcklig infr sitt eget medvetande, men fri.
