Uppmärksamhet

Vi har nog alla kommit i situationer där det finns en person som gruppen lyssnar på men så fort du säger något så blir det flackande blickar och personerna i fråga är inte "lika" intresserade av att lyssna på det du ska säga. Men du vet om att om den där "andra killen hade sagt det som alla lyssnar på" hade dem lyssnar. Hur kommer sig detta?

Karisma babey. Utstrålning, självsäkerhet, humor. Om det är en filosofisk diskussion är mer tveksamt.

Kan vara sättet det sägs på. Självsäkerhet gör att folk lyssnar bättre skulle jag tro

Skulle vilja påstå att det är många tusen faktorer som spelar in i denna ekvation.
Några olika som kan vara värd att nämna är att det beror på vem/vilka lyssnarna är. Det vill säga att om det är en framstående inom t.ex. teknik så är det en större chans att tekniknördar godtroget lyssnar på talaren. Denna faktor i sig kan eliminera flera faktorer som t.ex. att talaren är självsäker. Men som sagt, det finns flera tusen faktorer och de eliminerar och stärker varandra beroende på situationen.

Det du frågar är som att fråga varför Megan Fox är attraktiv? Vissa tycker hon är det, vissa inte. Beroende på åskådare kan vissa delar av henne även framstå som mer att attraktiva/oattraktiva för en person än för en annan. Typ att jag föredrar brunetter över blondiner.

Nu kanske jag inte är så filosofisk i mitt svar men jag anser inte heller (som tidigare nämnt) att detta är en särskilt filosofisk fråga.

Som ovan, beror på i vilken grupp den talande befinner sig. En människa som fått status som påfrestande, tråkig eller liknande mottas sämre i en sådan grupp men kan väl accepteras som intressant i en ny. Värt är att fundera över om man stjäl energi från folk eller har en rubbad balans där man själv är inofficiellt stämplad som oviktig med personligt mindervärde. Då gäspar gärna folk, ser undan och svarar avmätt genom att bara svara i farten med tydligt uppvisat ointresse. Mina syskon gör så mot mig mer som regel med få undantag såvida de inte styr samtalsämnet och det är på deras villkor något tagits upp etc. Med åren har jag tröttnat alltmer och kan ibland uppvisa samma gester när jag blir trött i huvudet av folks babbel, det är ju inte mera intressant för mig vad andra har att säga än tvärtom.

Om man är blyg mumlar eller flackar med blicken mkt stammar och låter nervös så tappar folk snabbt intresse. Om man är självsäker med en vass ton och kan få den tråkigaste historien intressant så vill folk lyssna.

Men sen finns det folk som är dryga och gillar endast att prata. Tyvärr är det bara öva att ta plats och försöka få en syl i vädret.

Kanske känner de sig mer trygg med den andra personen, de vet att den tar ofta beslut som de alla känner sig bekväma med och litar på honom.

Om någon annan som de inte riktigt är lika trygga med/känner lika väl så tror jag att de drar öronen åt sig av den anledningen.

Det här beteendet "bevisar" att många felaktiga beslut antagligen tas, eftersom man faktiskt inte lyssnar på folk för deras åsikter, utan för vilka de är.

Sen kan det ju också vara att de vet att den där personen som alltid blir lyssnad på inte vill ha konkurrens och att det kanske gynnar dem själva också om han slipper det.

Det nya och okända känns alltid mer osäkert än det gamla som man vet att man har att vänta av.

Du har kanske inte druckit tillräckligt.