När ska samhället sluta lägga resurser på slagna och våldtagna kvinnor?

Kvinnor blir inte rädda av män men du blir det... Bullshit.
Ibland tänder kvinnan på att bli slagen men i ett annat inlägg är smärta inte upphetsande. Ibland är det skönt med våldtäkt men ibland inte. I typ 90 % av dina inlägg kan man hitta mängder av motsägelser som verkligen är rakt emot tidigare påståenden. Ibland är det helheten kvinnan tänder på hos mannen och ibland bara våldtäkt.

Patetiskt sen att du tror du är en 10a. Helt sanslöst dålig självinsikt. Skaffa dig ett liv.

1) Ja det är verkligen så. Det är som att fråga "tycker män verkligen om stora bröst?"

2) I kvinnors värld är det bara status bland andra kvinnor som räknas, och bland kvinnor är det status att ha sex med spännande män. Ingen bryr sig om vad män tycker.


Lol

Om man riskerar att få stryk så blir man rädd.


Ja man tänder på att bli slagen men man tänder inte på själv smärtan. Först blir man rädd och det gör ont sen efter en stund blir man kåt. Sen har man ont i några dagar men man blir fortfarande kåt när man tänker på att man blev slagen. Så en dos stryk kommer att göra kvinnan konstant kåt i typ en vecka.


Du har bara bara låg IQ.


1) Jag vet att jag är en 10a.

2) Jag får ligga det får inte du.

För helvete. Det handlar i princip alltid om kvinnor som har vuxit upp i en familj där fadern eller fadersfiguren/erna har varit våldsamma, kontrollerande, känslomässigt svårtillgängliga, missbrukare eller bara jävliga. De känner sig därför "hemma" när de som vuxna (eller halvvuxna) träffar en likadan man. Det liksom "stämmer". Jag har en tjejkompis som i åratal valde fel män i princip rutinmässigt och hon var väldigt ledsen över att hon inte förmådde engagera sig känslomässigt i män som det inte var nåt jävla fel på.

Förr bland svenskar var det vanligare än det kanske är nu att pappor t ex drack för mycket (accepterat på många arbetsplatser), såg sina egna barn som nån slags jobbiga onödiga bihang som de ansåg sig inte skulla behöva "passa" osv. Jag tror män idag är bättre mot sina barn (svenska män då). Väldigt många har upptäckt att det är roligt att ha barn, att vara en familj.

Låter närmast overkligt men grymt om det fungerar för er.

Ja men effekterna vet vi inte förrän om 10-15-20 år. Hittills verkar det enbart skada barn att mannen övertar delar av det kvinnan gjorde förr. Sockerdiagnosen och explosioner av självmordstankar bland barn talar tyvärr i den riktningen. Kanske feminismen har fel att allt i livet ska handla om kvinnans rätt att undslippa ansvar?

Alltså blir du inte lite trött på dina egna floskler?

var nånstans säger feminister att "allt i livet" ska handla om att kvinnor ska slippa undan "allt ansvar".

Sen kan du ju komma in med ett hållbart resonemang kring hur "sockerdiagnosen" ( vad är det?)
är just feminismens fel, eller pappor som tar hand om sina barns fel.

Det var det eller skiljsmässa, så illa hade vi det. Tanken började gro i mig när jag en gång snubblade in på Karen straughans youtubeklipp och lyssnade på allt inom ämnet. Ville testa för jag ville inte att våra barn skulle bli skiljsmässobarn. Det som gjorde störst förändring i vår relation med min könsroll var att jag släppte kontrollen. Kvinnor har en tendens till att bli kontrollerande och männen ge efter i ett vanligt svenssonförhållande och ju mer kontroll hon får desto mer vill hon ha.

Det som gjorde störst skillnad med att min man tog sig an sin könsroll var att han tog det övergripande ansvaret för oss, tog beslut som gjorde hans familj lycklig. Han ska lyssna på oss och ta de slutgiltiga besluten som gör oss lyckliga genom att se ett helhetsperspektiv. I vanliga svenssonfamiljer är det kvinnan som har den rollen (även om de flesta pratar om att de tar gemensamma beslut så är det oftast inte så det är, oftast bryr sig mannen inte så mycket och kvinnan intalar sig att det har varit ett gemensamt beslut).

Han har också övergripande ansvar för de äldre barnens fostran (även om jag självklart också har det, men han har det slutgiltiga ansvaret) medan jag har ansvar för de yngre barnen (nu har vi bara två barn som är ganska små än men när de blir äldre så.

Vet du vad jag skulle vilja? Möta en person som dig IRL och se när du gråter och vågar visa känslor, vågar vara dig själv som du är innerst inne. Finns inte en chans att din agenda för den förvidna verkligheten skulle vara det enda viktiga för dig då.

Logiken torde tala för att alla sockerdiagnoser sammanhänger med feminismens framfart eftersom utvecklingen skett samtidigt och när man samtidigt pladdrat om att det på något märkligt sätt är bra för barnet att bli utan sin mor och försättas på dagis bland främmande fröknar så att mamma kan tjäna pengar, kanske sparka ut pappa och leva för sig själv i stället. Det är i grunden egentligen ett efterblivet resonemang. Men nu är det ju som det är.

Även kvinnor som har vuxit upp med en rent fysisk frånvarande fadersfigur.

Då tänder man inte på smärta utan något annat.


Kan du inte begripa motsatserna i vad du säger så är det snarare du som har låg IQ. Senast var det väl EliasAlucard som rövknullade dig i en annan tråd.

Att som kvinna försvara sig med att man får ligga (alla kvinnor blir knullade automatiskt) är extremt misslyckat. Du är inte i närheten av att vara 10a. Stackare. Skaffa dig självinsikt, sen kan du ta tag i dina problem med bildning och förståelse.

Så fan heller, det är bara ännu en "förklaringsmodell" som inte håller vid närmare inspektion. Det finns många kvinnor som växt upp under stabila förhållanden som i vuxen ålder söker sig till våldsamma män för att de tycker det är spännande. Det säger ju sig själv att din teori inte stämmer, för då skulle det inte finnas några kvinnor som vill bli slagna kvar, eftersom varje gång kvinnor blir uppfostrade i ett hem där det inte slagits skulle det enligt din teori permanent bli färre kvinnor som vill bli slagna.

Det är snarare så att Lisa växer upp med en snällpappa som aldrig höjer rösten och tofflar för frun, sedan vill Lisa ha spänning och letar upp män som slår henne och för att slippa ta ansvar för sina handlingar hittar Lisa på att snällpappan innerst inne skulle ha varit elak mot henne och hennes mor.