Felaktig forskning

Vilka forskningsinriktningar kommer i efterhand att visa sig vara felsatsningar. Tänker tillexempel att man nu kanske forskar på nåt nytt material som har tex väldigt bra hållf-egenskaper. Men innan det kommer till nytta (kommersiell användning) så har någon nånannanstans redan upptäckt ett material med ännu bättre egenskaper som kan användas nästan direkt. Såklart är det svårt att sia om, men har ni några tankar om detta?

Det finns givetvis väldigt många exempel på det. Men även 'felaktig' forskning brukar leda till någonting eftersom de flesta forskare endast fortsätter om de får lite bra resultat.

Nu utreds bland annat flera olika strategier för nästa generation icke-flyktiga RAM-minnen. Idag dominerar flash-minnen men bland utmanarna finns

MRAM - magnetisk
FeRAM - ferroelektrisk
FeFET - ferroelektrisk fälteffekttransistorer
OUM - Ovionic Unified Memory alltså minnen baserade på fasomvandlingar mellan amorft och kristallint
RRAM - resistansförändringar i metalloxider som funktion av pålgd spänning

Antagligen kommer endast en eller två av dessa bli riktigt stora men de andra kanske kommer att bli nischapplikationer som passar vid vissa specialfall. Ett bra exempel är MRAM vilket har spått en lysande framtid men introduktionen (av bland annat Freescale) har hela tiden skjutits på framtiden. Nu finns dock en kommersiell produkt från Honeywell där minneskapaciteten är liten men den är strålningssäker och är därför intressant för bla NASA.

Samma exempel finns i nästan alla områden av forskning.

Genus- och queer-teori.

När det gäller forskning inom vetenskapliga dicipliner är saken lite annorlunda. Även ett negativt resultat, "det här går inte", kan vara värdefullt.

Herman Lundborg, professor i psykiatri, med speciell förkärlek för rasbiologi. Blev chef för Rasbiologiska institutet. Det var faktiskt denna ursvenska institution som inspirerade Hitler, inte tvärtom!

http://www.vitabussar.se/rasbiologi1.htm

Läser man en tio-femton år gammal Illustrerad Vetenskap finns det gott om exempel på "banbrytande" idéer och upptäckter som det inte blivit så mycket av. Jag minns till exempel en dialysmetod som skulle bygga på antikroppmärkta små, små metallkulor som skulle skickas in i blodomloppet på patienten. Antikropparna skulle binda utvalda ämnen, och sedan skulle man via magnetism kunna fånga in metallkulorna med medföljande ämnen. Jag har inte i dagsläget hittat några exempel på tillämpning av den här idén.

Detta forskas det fortfarande på. Nanomagnetism är ganska stort.

Även att utforska genus och queerteori kan ge bidrag i och med att man prövat dem. Att tankegodset inte ger något är en sak men forskningen kan innehålla metoder och perspektiv som är användbara.

När det gäller naturvetenskap tror att forskning om polyvatten har framtiden bakom sig.