Lågt IQ på dem som använder överdrivet mkt smileys/emojis ? vad händer med folket?

Tack. Du är en eldsjäl.

Även fast jag tillhör den unga generationen har jag alltid haft en viss avsky för smileys och sms-språk, jag försöker använda normalt språk för att inte påverka mitt vanliga språk. Som du säger så är 1 smiley helt okej och det förgyller texten och känslan man vill förmedla. Men det absolut värsta jag vet är när folk skriver t.ex. "men d är oxå". Alltså va? Kan man inte skriva "det" och "också"? Har man så lite att göra?

Ja, människor som använder överdrivet mycket emojis har i snitt lägre iq än en som inte gör det.

Just det här är också min erfarenhet. Det var något som blev kusligt tydligt efter mycket kort tid. Jag har inget emot smajlis men just den där som slår sig för pannan är speciell. Jag har ibland fantiserat att om man kunde räkna alla sådana i en användares posthistorik så skulle man få ett värde som starkt korrelerar men dennes iq. Det kanske inte är hård vetenskap men väl beprövad erfarenhet. *skämtsam*

Jag kommer ihåg när man brukade skriva känsloläget mellan asterisker.
Några år senare så kom :-)
Nymodigheter.

Ja alla förkortningar och smileys gör ju att skriften är nästintill obegriplig. Om ett sådant CV skulle komma in till något företag skulle det slängas direkt. Såg någonstans att det börjar komma böcker med smileys i tror det var Shakespeare


http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/news/3-and-h8-emoji-speak-versions-of-shakespeare-have-been-published-unfortunately-10315353.html

yes folket det är som i filmen idiocracy folk blir dummare och dummare

http://www.imdb.com/title/tt0387808/?ref_=nv_sr_2

Som några redan påpekat är det komiskt ofta man kan använda -smileyn som en indikator på att postaren inte har en aning om vad hen pratar om.

Jag använder också någon enstaka smiley ibland, för att förtydliga att det är ironi det handlar om. Det kan framgå dåligt i text annars. Ser väldigt sällan det du beskriver, tio symboler på rad.

Kanske inte just på Flashback men Facebook Twitter sms och andra sociala medier

Det blir tyvärr en vana och sedan blir man beroende av dem... Har själv märkt, att när jag skriver i sammanhang som inte tillåter smajlis, så kan jag sakna att få använda en och ha svårt att komma på hur jag ska uttrycka mig i stället. Med ord. För att få fram vad jag menar, t.ex. ironi.

Tycker man får smileys i varje sms.

Jag försöker vara sparsam men man låter nästan sur efter ett par sms om man inte lägger till smiley eller "bra!"

Just den där smilfinken är nog den jag tycker sämst om. Jag tycker att det verkar som om det nästan bara är idioter som använder den.

Det känns som att det är vanliga medelsvenssons i 45-50-årsåldern som använder det mest. Facebooktanter som sett att det finns och att det då såklart ska användas hela tiden.

Jupp det är min morsa det mellan 50-60 och använder minst 5 olika smileys eller 5 i varje meddelande

Kanske någon kan förklara vilken subkultur det är som använder "emojis" och varför delar av media, typ kvällspressen, framställer deras smileys som någon helt nytt.

Så här har jag upplevt utvecklingen, ungefär:
mitten av 80-talet använder vi terminaler till stordatorer, och det utvecklas ett antal olika smileys, ironiparanteser och liknande. Där känner jag mig rätt hemma, men vill använda det hela måttligt.

slutet av 90-talet finns denna tradition kvar, men då kommer de som direkt använder ikoner. Dessa kallas under 00-talet emoticons. Unga människor luras tillochmed att betala för idiotiska emoticon-paket till microsoft messenger. Detta är den 'gyllene ålder' där barn luras att betala för ringsignaler och habbo-möbler via sina kontantkort.

Tio år senare dyker något som kallas emojis upp. De kommer från japan, och sprids med en färdig subkultur av något outgrundligt slag. Snart kommer tabloid-pressen med artiklar om att emojis är rasistiska m.m.

Ogillar grafiska smileys eftersom man aldrig vet exakt hur de kommer se ut hos mottagaren. Visst, klassiska :-) går väl alltid hem, men många av de övriga går att tolka på flera olika sätt.