Citat:
Aftonbladet
Fembarnspappan Thomas Fahlgren, 40, Göteborg, mördades i sömnen med 18 yxhugg i huvudet.
Mördaren - Ralf, 39 - var Thomas barndomskompis och psykiskt sjuk.
Före dådet mordhotade Ralf flera personer i sin omgivning.
Men trots hoten bedömde läkare att han var hövlig och balanserad och inte behövde psykvård.
Thomas Fahlgren hade känt sin baneman, vi kan kalla honom Ralf, sedan barndomen i Sundsvall.
I slutet av tonåren förlorade de kontakten. Ovetande om varandra flyttade båda till Göteborg och efter att ha stött ihop på en buss på Hisingen återupptog de kontakten.
[...]
Vintern 2002 blir det tydligt att Ralf inte mår bra. Han hotar att ta både sitt eget och andras liv.
Helene Careberg, hemtjänsten:
- Han blev plötsligt annorlunda. Han var ofta arg och hotfull.
I maj mordhotar han henne när hon missar en tvättid. Hon gör en polisanmälan.
En allmänläkare från vårdcentralen besöker Ralf för att kontrollera hans psykiska tillstånd. Läkaren konstaterar att Ralf är "i god balans och kommunicerade på ett normalt hövligt sätt".
[...]
En tidig morgon drygt en månad senare: Ralf ringer polisen och säger att han har en död man i lägenheten.
Polismännen möts av en makaber syn. Thomas ligger i vardagsrummet, obduktionen ska senare visa att han fått 18 hugg i huvudet av en tveeggad yxa. Huvudet är så illa tilltygat att Thomas måste identifieras med hjälp av sina tatueringar.
Motivet till mordet blir aldrig klarlagt. Ralf döms mot sitt nekande till sluten psykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i både tingsrätt och hovrätt.
Historien om hur en man får psykiatrisk vård först efter att ha begått ett mord kunde ha slutat här.
Men för (systern) är den inte över, sorgen har blandats med rädsla.
- Trots att Ralf bodde och fortfarande är skriven i Göteborg placerades han på psykiatriska kliniken i Nacksta, Sundsvall - bara fyra minuter från mig, säger hon.
[...]
Mördaren - Ralf, 39 - var Thomas barndomskompis och psykiskt sjuk.
Före dådet mordhotade Ralf flera personer i sin omgivning.
Men trots hoten bedömde läkare att han var hövlig och balanserad och inte behövde psykvård.
Thomas Fahlgren hade känt sin baneman, vi kan kalla honom Ralf, sedan barndomen i Sundsvall.
I slutet av tonåren förlorade de kontakten. Ovetande om varandra flyttade båda till Göteborg och efter att ha stött ihop på en buss på Hisingen återupptog de kontakten.
[...]
Vintern 2002 blir det tydligt att Ralf inte mår bra. Han hotar att ta både sitt eget och andras liv.
Helene Careberg, hemtjänsten:
- Han blev plötsligt annorlunda. Han var ofta arg och hotfull.
I maj mordhotar han henne när hon missar en tvättid. Hon gör en polisanmälan.
En allmänläkare från vårdcentralen besöker Ralf för att kontrollera hans psykiska tillstånd. Läkaren konstaterar att Ralf är "i god balans och kommunicerade på ett normalt hövligt sätt".
[...]
En tidig morgon drygt en månad senare: Ralf ringer polisen och säger att han har en död man i lägenheten.
Polismännen möts av en makaber syn. Thomas ligger i vardagsrummet, obduktionen ska senare visa att han fått 18 hugg i huvudet av en tveeggad yxa. Huvudet är så illa tilltygat att Thomas måste identifieras med hjälp av sina tatueringar.
Motivet till mordet blir aldrig klarlagt. Ralf döms mot sitt nekande till sluten psykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning i både tingsrätt och hovrätt.
Historien om hur en man får psykiatrisk vård först efter att ha begått ett mord kunde ha slutat här.
Men för (systern) är den inte över, sorgen har blandats med rädsla.
- Trots att Ralf bodde och fortfarande är skriven i Göteborg placerades han på psykiatriska kliniken i Nacksta, Sundsvall - bara fyra minuter från mig, säger hon.
[...]
Mordet skedde den 13/7 2002.
Vem är "Ralf"? Hur ser hans liv ut idag? Hur såg hans uppväxt ut? Sitter han fortfarande inspärrad? Hur såg Thomas och "Ralfs" kontakt ut genom åren?