Borde jag ringa honom och sätta ner skåpet?

Det här problemet grundar sig nog väldigt mycket i min envishet. Men ja, också känslor som tar över mig, och det är jag medveten om. Efter ett triangeldrama med mitt ex som inkluderade dumpning i början av hösten 2014 bestämde jag mig för att ge mig in i dejtingdjungeln igen.

Jag fick kontakt med den här killen i september via en dejtingsida och vi träffades nån månad senare, under tiden hade vi kontakt på sms. Låt oss kalla honom Sebastian. Han är ca 9 år äldre än vad jag är och jag hade väl inga speciella förväntningar alls. Var så nära på att ställa in dejten någon timme innan men det var tur det för han tog mig med storm. Vi träffades väl ca 5 gånger eller nåt sånt, fördelat på två månader. Helt plötsligt försvann han bara under jordens yta. Han bara slutade svara så jag antog att han bara dissade mig.

Jag har ju träffat nån/några killar efter honom men ändå har jag inte kunnat släppa vad som egentligen hände. Så för en ca 1,5 månad sen tog jag tag i saken och bestämde mig för att skriva till honom och höra hur det är med honom. Jag skrev i princip, lite skämtsamt "jag drömde om dig inatt ". Fick inget svar men min mobil krånglade lite då för jag fick alla sms ca 2 dagar efteråt. Han hade då undrat vem det var och skrev "vad spännande! Men vem är det??". Han hade skrivit flera gånger i brist på svar från min sida.

Jag svarade sedan när jag fick tillbaka alla sms att "jag vet inte hur många Patricia du ramlat runt med, men jaa.. Patricia!". Han ba "vad jag vet har jag bara ramlat runt med en Patricia! Hej ". sedan började vi snacka och jag frågade även vad som hände, när han bara slutade svara.

Han svar blev "det som hände var att jag tappade min telefon så jag använde bara jobbluren efter det. Och jag visste inte vad du hette i efternamn så kunde heller inte hitta ditt nummer. Jag bytte till det här numret för någon vecka sedan bara så sjukt att du skrev nu!!"

detta kan stämma då vi bara hade träffats några få gånger och för att jag vid tillfället var skriven i en helt annan stad än den jag bor i nu. Och sedan så tappade han telefonen en vecka under den tiden vi fortfarande träffades. Och då dröjde det en vecka innan jag fick ett svar. Så han är ju garanterat en klantig pojk.

Det slutade med att vi sågs för ganska precis en månad sedan. Jag sov där och när jag gick så väckte jag honom och han sa "vi hörs senare". Jag skrev på måndag kväll. Han svarade inte. Skrev på torsdag kväll, han svarade men sedan svarade han inte på mitt. Så jag ba lät det vara. På fredag morgon hörde han av sig. Då var det sista dagen på mitt dåvarande jobb och då skrev han "sista dagen på jobbet!!! hur skönt känns inte det?? ".. jag svarade honom två timmar senare och jag fick inget svar på det. Skrev sedan på lördag kväll och frågade vad som händer ikväll. Han svarade efter 2 min att han var på 30 års fest. Sedan så svarade jag att han får gärna komma och hälsa på oss (vi var på en bar).

Han svarade inte men han svarade däremot 04.30. "eller så kommer du hit typ nu ". jag svarade inte på det utan svarade senare på dagen typ vid 16 "jag vill inte vara ditt booty call..". Inget svar. Så jag fick panik igår för att jag tänkte att han blev väl arg för det där kanske. Så jag skrev ihop ett lite ursäktande sms till honom.. typ i denna stil: "förlåt att jag var så dramatisk och inte förklarade vad jag menade. Jag känner mig bara ouppskattad när du inte svarar på sms och bara hör av dig efter krogen och vill ses. Jag vill ju lära känna dig..". Fick inget svar på det.

I fredags hörde jag av mig och frågade en enkel fråga.. "hej, hur är det?". Han svarade efter någon timme. "Hej! Där är du ju!! Slutade din tel att fungera eller?? Jag mår bra hur är det med dig? Trivs du på nya jobbet?".. jag skrev att jag inte haft problem, mer än lite tekniska kanske men att jag trodde att det var han som gick under jordens yta. Då svarade han "Nä jag trodde du dissade mig!"

Det slutade med att han kom hit och sov här. Sedan råkar det vara så att jag tappade min mobil i helgen och det kommer dröja säkert minst en vecka innan jag får en ersättning. efter det har jag fyllts av ren panik. Har hört av mig till honom från min tillfälliga helt utan svar. Och efter lite resonerande med kompisar så börjar jag tro att allt är bara en lögn för att få ligga och att jag bara är en blåst tjej.

Jag är medveten om att han kanske bara vill ligga, det har jag inga problem med. Även om jag känner lite och inte har några problem om det skulle bli nåt mer. För det är ju egentligen det jag vill. Är mest..glad för det lilla? Förstår bara inte varför han skulle ljuga för att få det ligga när man bara kan säga som det är? Visst, han kanske är rädd för att såra men om han nu bara vill ligga är det väl bättre att säga som det är och hitta nån annan att ligga med? Och varför anklaga mig för att dissat honom om det är han som ljuger?

Och jag vet att han är singel, men den historien behöver jag inte dra, det vet jag bara.

Efter tidigare teknikstrul vet jag varken ut eller in...HJÄLP mig flashback. Jag är så nära på att ringa honom och ställa ner skåpet. Detta börjar bli tröttsamt.

Han driver ju med dig! Det är solklart att han fått dina sms, du är bara väldigt naiv och väntar på att berättaren ska säga att det blir ett lyckligt slut på sagan.

Läs din text, sedan läser du den en gång till och kanske ytterligare tre gånger. Sedan så gör du en lätt suck och tar bort hans nummer. Spar dig själv från känslor och ångest.

Jag har inte läst allt i detalj nu.. men det verkar som att han bara, på ett väldigt smooth sätt, försöker få dig att bli hans efterhängsna lilla knullobjekt.


Skit i honom för fan.

Jag har också bara ramlat runt med en patricia men seriöst lägg ner det där, hade han varit intresserad så hade han inte kommit med några dumma bortförklaringar

Jag tror dessvärre som föregående skribent att han driver/leker med dig. Du har gjort dig på tok för tillgänglig och jagat honom istället för att låta honom jaga dig. Min gissning är att han träffar olika brudar och har dig lite som reserv alt. "lätt ligg" eftersom du tolererar hans beteende och bortförklaringar.

Ge upp snubben, hör inte av dig.

Håll huvud och hjärta öppet så träffar du säkerligen någon som behandlar dig så som du önskar.

Testa o ring varandra istället, så slipper ni sådana här språkbarriärer som uppstår i korta txt-meddelanden.