I dom B 1074-15, B 1074-15, fastslog Hovrätten för Västra Götaland att normalstraffet för mord är 15 års fängelse.
Citat:
Tingsrätten har, med hänvisning till NJA 2013 s. 376, konstaterat att utgångspunkten
är att straffvärdet för mord motsvarar fängelse 14 år. Enligt hovrättens uppfattning kan
dock denna utgångspunkt påverkas av den lagändring som skedde efter Högsta domstolens
dom i det nämna fallet. Vid den tidpunkt som var aktuell då hade 3 kap. 1 §
brottsbalken lydelsen:
dom men före Mikael Sjöholms gärning), ändrades lydelsen till:
känna i motivuttalandena (prop. 2013/14:194), nämligen att mord i ökad utsträckning
skall bestraffas med fängelse på livstid. Motivuttalandena avser dock inte bara tillämpningen
av livtidsstraffet. Det framgår också (a. prop. s. 25) att lagändringen får effekt
även för andra än de allra allvarligaste fallen:
bara en ökad tillämpning av livstidsstraffet, utan även att utgångspunkten för straffvärdet
skall vara ett längre tidsbestämt fängelsestraff än de 14 år som Högsta domstolen
angav i det ovan nämnda rättsfallet. Enligt hovrättens uppfattning har lagändringen
fått till följd att utgångspunkten numera får anses vara 15 år, dvs. för de fall där
varken förmildrande eller försvårande omständigheter finns.
är att straffvärdet för mord motsvarar fängelse 14 år. Enligt hovrättens uppfattning kan
dock denna utgångspunkt påverkas av den lagändring som skedde efter Högsta domstolens
dom i det nämna fallet. Vid den tidpunkt som var aktuell då hade 3 kap. 1 §
brottsbalken lydelsen:
Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio ochGenom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014 (dvs. efter Högsta domstolens
högst arton år, eller på livstid.
dom men före Mikael Sjöholms gärning), ändrades lydelsen till:
Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio ochAv den ändrade ordalydelsen framgår inte direkt den avsikt som mycket tydligt ges till
högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid.
känna i motivuttalandena (prop. 2013/14:194), nämligen att mord i ökad utsträckning
skall bestraffas med fängelse på livstid. Motivuttalandena avser dock inte bara tillämpningen
av livtidsstraffet. Det framgår också (a. prop. s. 25) att lagändringen får effekt
även för andra än de allra allvarligaste fallen:
Enligt dagens praxis (NJA 2013 s. 376) ska straffvärdet för mord som utgångspunktEtt liknande besked ges i specialmotiveringen till den nya lydelsen (a. prop. s. 29):
vara 14 års fängelse. Detta tar sikte på en gärning som varken innefattar förmildrande
eller försvårande omständigheter. Även med den förändring som nu föreslås är utgångspunkten,
vid sådana förhållanden, ett tidsbestämt straff. Den ökade användningen
av livstidsstraffet innebär emellertid att en förskjutning uppåt inom den tidsbestämda
straffskalan kommer att ske.
Som en effekt av lagändringen höjs straffnivån även för mord som inte bestraffasPropositionsuttalandena i denna fråga måste förstås som att lagändringen syftar till inte
med fängelse på livstid. Hela straffskalan bör användas vid straffmätningen.
bara en ökad tillämpning av livstidsstraffet, utan även att utgångspunkten för straffvärdet
skall vara ett längre tidsbestämt fängelsestraff än de 14 år som Högsta domstolen
angav i det ovan nämnda rättsfallet. Enligt hovrättens uppfattning har lagändringen
fått till följd att utgångspunkten numera får anses vara 15 år, dvs. för de fall där
varken förmildrande eller försvårande omständigheter finns.
