Vem införde ränteavdraget och varför?

Vi kan ta ett väldigt enkelt exempel för att illustrera. Du köper min bil men lånar till köpeskillingen av mig. Och förbinder dig till att betala 1000 SEK i ränta per år till mig under lånetiden.
Jag åker på att betala 300 i skatt på denna ränta till staten. Men du får 300 SEK i lägre skatt. Staten går plus minus noll på detta.

Bryter vi mot reciprocitetsprincipen och tar bort avdraget så tar du av dina beskattade pengar och betalar mig. Sedan beskattar staten mig en gång till på räntebeloppet. Vi har nu en höjning av skattetrycket på 300 SEK och det utgörs av ett dubbelbeskattat räntebelopp.

Skatt på reala ränteinkomster har vanligen varit över 100% genom åren, så den har varit enormt mycket högre än skatt på arbete.

Fastighetsskatt är inte inkomst av kapital. Den skatten har problemet att det inte finns någon inkomst att betala den. Den har genom åren lett till att pensionärer inte kan bo kvar i sina hem.

Om vi håller oss till räntor (vilket var ämnet) så är de med ränteinkomster sparare. Det är väl inte riktigt uppenbart varför sparare skulle straffas hårt med en konfiskatorisk beskattning.

När man är ung så har man i allmänhet ett större konsumtionsbehov än när man är äldre. Det är mycket man inte har hunnit skaffa sig. När man är äldre är inte konsumtionsbehovet så stort. Man har hunnit skaffa sig det mesta.

Kan man som ung lånefinansiera vissa dyrare "varor" så möjliggör det att man kan inhandla dessa tidigare. Bostad och bil är typiska sådana. Men möbler kan också räknas dit. Man har också extra utgifter för barn.
Ränteavdraget gör att kapitalkostnaderna blir något mindre när man är ung, men att man åker på att betala mer när man blir äldre och är den som lånar ut.

Skulle vi ensidigt ta bort avdrag för underskott av kapital så skulle yngre i allmänhet få bo in mindre bostäder. Bo trängre. Barn skulle oftare få dela rum mm.

Här föreligger ett missförstånd. Banker är bara mellanhänder.
De tar bara betalt för:
* dels risken vid utlåning. Skall täcka deras kreditförluster.
* den förmedlande tjänsten. Löner, datorer, lokaler mm.

När du lånar är det jag som lånar ut. (Och banken förmedlar). Antingen lånar jag ut direkt genom fordringar på banken som manifesteras i tillgodohavanden på bankkonton.
Eller att jag fört över fordringarna till en fond som köpt obligationer som banken emitterat.
Eller via inbetalning till pensionssparande och den vägen köpt obligationer som banken emitterat.

Nej, lån mellan privatpersoner är inget myndigheterna har koll på eller beskattar. Om jag lånar 300.000 kr från min pappa med ränta så betalar vi ingen skatt på det. Det är bara när du lånar från ett finansinstitut som det blir skatt mm. Så du får nog ta fram ett annat exempel på att förklara dubbelbeskattningen.

När en person lånar av ett finansinstitut så blir det absolut många olika skatter, som t.ex. vinstskatt.

Det här får du gärna utveckla. Skatt på t.ex. aktieutdelning är väl 30% nu, och ingen fastighetsskatt. Så som jag ser det så är det betydligt mer skatt på arbete än kapital.

Ja, det stämmer nog, en typ av förmögenhetsskatt.

Jag tycker att det är fullt naturligt att ha en skatt på kapitalinkomster på samma sätt som vi har inkomstskatt.


Jag ser ingen poäng med att staten ska underlätta lyxfällan-livet. Har man inte pengar till en ny fin Volvo så finns det begagnade på Blocket. Samma sak med möbler.

Nej, det håller jag inte med om. Det är inte bara yngre som får ränteavdraget, det får alla. Priserna generellt skulle sjunka, vilket skulle vara sunt för samhället. Så med andra ord, folk skulle bo lika som de gör idag, men med ett mindre bolån.

Det håller jag med om. Men mer/större lån du har, desto mer tjänar banken på dig.

Eftersom du vill ha ränteavdraget så tar du upp lånekostnaden i deklarationen, och då måste jag ta upp ränteintäkten för att inte åka dit på falskdeklaration.
Exemplet är utmärkt om vi förutsätter att det inte bryts mot lagen. Och det borde vi kunna göra när vi diskuterar hur lagstiftningen fungerar.

De tar skillnaden mellan sin upplåningsränta och utlåningsräntan, och betalar sin omkostnader (och risk) med det. Eftersom det är risk kan dom gå både plus och minus. Carnegie är ett exempel på när det inte gick bra.

Spararen brukar få en ränta som är ungefär inflationen. Den tar sedan staten skatt på. Dvs staten tar ut skatt på reala räntan plus inflationen. Har t ex nominella räntan varit 6%, inflationen 5,5% så skulle staten med dagens skattelagstiftning ta 2% i skatt. Och med en real ränta på 0,5% är det en beskattning på 400%.
Tittar vi 40 år tillbaka i tiden så blir det svårt att hitta ett år när staten inte konfiskerat över 100%. Det är i så fall senaste året där det knappt varit någon inflation eller ränta.

30% skatt på real ränta tror jag de flesta sparare skulle vara lyckliga med. Men över 100% som det varit ser jag inte som annat än plundring.

Dock skulle det då bli så lite skatteintäkt för staten att man lika gärna kunde skippa den skatten.

En del har ingen framförhållning, eller förmåga till konsekvenstänkande. Känslorna får styra. Och då går det illa. Det gör det oavsett om vi har dubbelbeskattning på räntebeloppet eller inte.

Den unga familjen skulle ha mindre betalningsförmåga, och därmed skulle det byggas mindre/billigare bostäder. Byggfacket kommer inte att gå med på att sänka sina löner.

När barnen flugit ut kommer den familjen att få det mycket bättre ekonomiskt. Då skulle dom kunna ha råd med en större bostad. Men då är dom bara två och behovet av en större bostad finns inte.

Det mekanismen med skatt på ränta och ränteavdrag gör är att omfördela kostnad från när man är ung och har mer kostnader till när man är gammal och har mindre kostnader och har bättre råd. Det gör den oavsett om man gillar det eller inte.

Det gäller inte alla individer men det gäller generellt och det är det som politikerna tittar på.

Bankens vinst kommer av att den är effektivare än sina konkurrenter. Och gör bättre riskbedömning. Då får den lägre omkostnader och lägre kreditförluster. Då kan den antingen ta ut det som vinst eller ta mindre räntenetto och ta marknadsandelar från konkurrenterna.

Här kan det vara bra att ha i minnet att en bank som Nordea håller på med massor med annat, som den tjänar på.
Medan ICA-banken som ska leva mer på in- utlåningstjänster har det inte lätt nu.

Nej det är det inte. Tror mer som det sades tidigare att det skapades som något av en muta för att kunna upprätthålla det ernorma skattetrycket vi har i landet.
Det finns många saker bankerna skulle kunna göra om de ville tjäna mer pengar. Tar man t.ex. SEB så skulle de kunna avskaffa amorteringskravet de har på sina kunder. Det finns en anledning till att de har det dock...

När det gäller bankvärden är det balansgången mellan "risk" och "förtjänst" som sätter spelreglerna. Skatteavdraget påverkar inte så mycket, de flesta banker jag har varit i kontakt med tar inte ens upp det i sina prövningsrelger.

nu sitter vi en rävsax - blir illa slopa ränteavdraget , blir illa inte slopa ränteavdraget.
Borgs nyliberala styre i 8 år har skapat denna starka rävsax! -

Anta räntan stiger till 4 % - gör inget åt ränteavdragen - ränteavdraget gröper ur statsfinanserna!
påföljande nödvändiga åtstramningar skapar depression, arbetslöshet i en ond spiral

eller sänk ränteavdragen ... högbelånade hushåll i storstäder fallerar , kan inte betala!

blir depression, arbetslöshet mm - bara en tidsfråga innan kollapsen!

Visst kan ränteavdraget för fastigheter avskaffas, men då behöver andra skattter ses över och sänkas.
Vill du bromsa bostadspriserna är väl stramare lånekrav det snabbaste och enklaste sättet att göra det på.
Det enda som räknas i slutändan är bolånetagarnas disponibla inkomster, slopat ränteavdrag avser att minska den, men det gör hårdare amorteringskrav med.

Hur tänker du där??
Hur gröper ränteavdraget ur statsfinanserna?

Varför skulle inte skatteintäkter kopplade till räntan öka lika mycket som ränteavdraget ökar. Och nettoeffekten bli 0?

Nja knappast till skattesystemets begynnelse. På den tiden medgavs inga som helst avdrag . . . Apropå korrekt historiesyn . . .

Nu förenklar och raljerar jag naturligtvis, vilket väl torde framgå av inlägget, men min poäng var att ränteavdraget inte var något som till exempel regeringen Bildt införde, utan det har funnits med åtminstone sedan början av 1900-talet, det vill säga när det skattesystem infördes som vi i princip har än idag.

Dagens skattesystem infördes av Brahe et Oxenstierna på 1500 resp 1600 talet på initiativ av Vasa-kungarna men dessa system vilade på en trygg grund av först Uppsala Öd-organisationen (där är historia och arkeologiska vittnesbörd helt klarlagda men det var med största sannolikhet ett slags skattesystem) och kyrkans tionde och fogdeorganisationer av olika slag i landet.

ränteavdraget "kostar" nu staten runt 30 miljarder i uteblivna skatteintäkter - hushållens lån ökar med cirka 6% varje år. Dvs med högre ränta kan kostnaden stiga till hundra miljarder.

Några motsvarande skatteintäkter för staten kopplade till räntan finns inte i praktiken. Bara i vissa hemmaekonomers grumliga teorier.

En sådan intäkt finns inte i statsbudgeten.

Nej om bolånen blir tusenlappen dyrare hjälper det inte med att alla hushåll får tusen spänn mer. Alla hushåll har inte lån. De kanske köper resor istället. Basal pris/ efter/fråge teori.
Det skulle dessutom kosta statskassan enormt mycket.

Stramare lånekrav med amortering en god ide på sikt.

Rävsaxen finns där redan dock - vad göra om räntan "normaliseras" till 4% ?