Citat:
Ursprungligen postat av
raskens
Jag blir ännu mer konfys över nedanstående problem om man varierar förutsättningarna:
Betänk att man har två isolerade kroppar A B som består av säg t ex syrgas och kvävgas. Bägge kropparna har exakt samma temperatur.
Man för samman kropparna så att gaserna kan komma i kontakt med varandra. Efter en stund så blandas gaserna och man får en jämn mix av Syrgas och kvävgas.
Rimligtvis har entropin för sammanfogade system A och B ökat.
MEN enligt den makroskopiska definitionen på entropi så är ju S= delta Q/T. I det här fallet så utbyts ingen energi, delta Q=0. Bägge hade ju samma temperatur. Räknar med formeln så kommer ju entropiändringen att vara noll. Men det kan den ju inte vara då gaserna har blandats.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Entropi#Makroskopisk_definition
Vad gör jag nu för fel i resonemanget?
Nu var det ett tag sen jag läste
Reif... Men det här är nog ändå enklast att förstå med den mikroskopiska definitionen, där varje molekyl efter blandningen ju faktiskt har dubbelt så mycket volym, vilket i sig ger dubbelt så många tillstånd för varje molekyl.
Men envisas man med den makroskopiska definitionen så gäller ju dS=dQ/T för
reversibla processer (i annat fall är dS>dQ/T). Vilket det ju inte är om en gas expanderas till dubbla volymen med konstant T. Expanderas en gas adiabatiskt (utan värmetillförsel) till dubbla volymen så sänks temperaturen på ett sätt som bestäms av gasens adiabatiska index.
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Adiabatisk_process#Ideala_gaser
Så för att få upp det till starttemperaturen igen så måste man tillföra värme, och därmed ökar ju entropin. Räknar man sen så på båda gaserna för sig så får man ju entropiökningen du talar om.
Men vad händer i så fall om det är
samma gas innan i de två behållarna? Då borde ju entropin öka av samma skäl, fast man i DETTA fall förstår att den inte borde det! (Makroskopiskt blir det ju ingen skillnad efter blandning..) Där har du, om jag minns rätt, en verklig paradox - i den
klassiska fysiken. Inte hjälper det heller om man använder den mikroskopiska definitionen och den klassiska Boltzmann-fördelningen för partiklarnas energier. Lösningen ges faktiskt av kvantfysik (iaf enl Reif). Enligt kvantfysik är alla molekyler av en viss gas verkligen identiska. Det ger ingen som helst skillnad om två molekyler byts ut mot varandra (förutom att vågfunktionen byter tecken om det är fermioner). Den relevanta statistiken är då inte Boltzmann utan Bose-Einstein (för bosoner) eller Fermi-Dirac (för fermioner). I båda fallen blir det ingen entropiökning om man räknar mikroskopiskt, precis som det bör vara.