Citat:
Ursprungligen postat av
TaxiFB
Alltså vad är det George Orwell vill varna för i boken? Som jag har fattat handlar detta om en totalitär stat? Vad är det som säger att Oceanien inte kan bli en totalitär stat också?
Ni som har läst boken, varför ska jag läsa den här boken?
Boken varnar nog i mycket för hur statsmakten på ett noga utstuderat sätt använder just språket i syfte att förvränga och omdefiniera det folkliga medvetandet i att tro och tänka på ett visst sätt. Detta faktum betonas särskilt väl med Partiets införda "nyspråk" - och detta förstås nog bäst om man själv har läst boken - men syftet med Nyspråk är att i så stor utsträckning som möjligt eliminera så många synonymer och överflödiga ord som möjligt (det som omfattas i det ursprungliga språket, dvs. "gammalspråk" som det också heter i boken) och istället använda sig av ett av Partiet ordinerat språk. För tänk själv, det är ju med språkets hjälp som du resonerar och tänker kring hur du känner och hur du mår, kring din egen självbild och världsuppfattning formas av den dialog, det språk, du har med dig själv. Språket är det verktyg du använder för att definiera din egen verklighet. Om statmaken kraftigt begränsar det ordomfång du i din vardag använder dig av begränsas också kraftigt din möjlighet att tänka i större och bredare banor; ditt intellektuella tankeutrymme blir snävare och mer inskränkt. Det är just nyanserna i språket som Partiet vill ska bort. Ord som förträffligt, underbar, lysande, fantastiskt, dessa är alla beskrivande nyanser av något man vill beskriva som bra. Således täcks de lika bra av just ordet "bra" och så till den grad man vill beskriva nivåer av bra används prefix som förstärkare, t.ex. ordet "plusbra" beskriver (som lätt kan antydas från ordet självt) något som är mer än bara bra, och mer därtill kan "dubbelplusbra" beskriva något som är ännu bättre än "plusbra"; således försvinner synonymernas funktion att beskriva nyanser av rotordet "bra" och tas därför ifrån språkbruket. Likaså är superlativ som "bäst" och "utmärkt" onödiga och görs också av med av samma anledningen (dock bör sägas att nyspråk inte har slagit igenom i samhället i en så stor omfattning utan är i vad man kan kalla ett initialt skede, även om det finns starka anhängare av partiet som försöker implementera så mycket "nyspråk" i sin vardag som det bara går).
Just det att ett ord rymmer så många olika betydelser, detta görs också av med i nyspråk. Från boken minns jag exemplet med "tankefrihet" eller för den delen alla sorters "friheter" som yttrandefrihet, åsiktsfrihet, etc. dessa ord har egentligen ingen betydelse eftersom ordet "fri" när den berövats alla övriga nyanser endast betyder en enda sak: till exempel i meningen "hunden är fri från loppor", här har ordet "fri" här en enda, singulär betydelse, dvs. den förmedlar att det råder en avsaknad av någonting, i det här fallet loppor. Ordet "fri" inrymmer i Nyspråk således bara en innebörd; således finns inte inte något koncept om "fri vilja" eller "tankefrihet"' där fri i denna betydelse (i gammalspråk) innebär och förmedlar en rättighet att tänka och en rättighet att göra som man vill; dessa i sig är koncept som inte finns i Nyspråk eftersom det överhuvudtaget inte finns något ordutrymme som kan beskriva den konceptuella innebörden av "fri" i den bemärkelsen (inte ens heller ordet rättighet har någon betydelse i Nyspråk skulle jag säkert tro eftersom ordet "rätt" i Nyspråk antagligen bara skulle inrymma en enda betydelse, dvs. huruvida saker är sanna eller inte, varför det inte finns inte något sådant ord som "rättighet" överhuvudtaget). Ord stryps ner till sina minsta beståndsdelar.
Ska inte gå in i detalj i hur Nyspråk är uppbyggt men här ser man i alla fall grundidén. Visst innehåller detta en del humoristiska inslag, men man får samtidigt en helt annan uppskattning och förståelse för hur viktigt språket är när man ser hur staten i 1984 använder just språket som ett krigsmedel mot befolkningens medvetande. Hur staten använder ett visst typ av språk i propagandstiska syften eller för att sätta en slags agenda, alternativt forma folkets medvetande, detta blir man snabbt medvetnare om efter att man läst 1984. Till exempel ordet "collateral damage", som på svenska betyder ungefär "indirekta skador" är ett annat ord för vad det egentligen betyder, dvs. skador på/dödade civila". Detta låter finare, dvs. en eufemism, en förskönande beskrivning av en fulare verklighet ("krig är fred", "frihet är slaveri", "okunnighet är styrka") och detta är medvetna sätt att utforma en verklighet med hjälp av förvridna och direkt missvisande uttryck, därav kommer ordet "orwellisk", om något är orwelliskt är det just en avsiktligt sätt att maskera och vilseleda sanningen med hjälp av eufemismer och intetsägande termer. Man får en helt annan förståelse för hur språket kan användas i sådana syften av makthavare, politiker, ledare, organisationer, etc. Just den aspekten tror jag är viktigast i boken, om hur just det språk vi använder är vad som avgör vad vi tänker och hur vi resonerar, och därför till syvende och sist hur vi handlar.