Det mest rättvisa är att säga till dina barn att de får båda klara sig själva.
Det näst mest rättvisa är att ge båda samma startförutsättningar.
Exempel: Du kan gå i borgen för ett bostadslån på max X, där X är samma för båda barnen.
Att försöka utmäta mera "rättvisa" än så är nog vanskligt. Att till exempel försöka reglera vad som händer vid eventuella försäljningar är orealistiskt. Du vet inget idag om vad som kommer hända och vad som kommer påverka värderingar i framtiden. Kanske ena barnet bygger om och fixar upp sin lägenhet/hus mycket mer än andra barnet. Hur värderar du det? Eller så väljer det ena barnet att sälja med god förtjänst men det andra trivs mycket bättre i sin lägenhet och vill bo kvar. Ska det barnet få av det andra för att den bestämde sig för att sälja? Som du hör, blir väldigt lätt absurdt.
Om det blir sådan skillnad vid försäljning måste det ju betyda att grundförutsättningarna var helt annorlunda och om detta var rättvist i så fall. Jag menar den med högst värdeökning måste ju vara den bättre lägenheten till läge, skick, storlek osv.
Om det skall delas på något vis: Jag anser att båda ungarna bör vara införstådda att försöka höja värdet så mycket som möjligt på sina lägenheter på grund av att de båda skall dela på vinsterna sedan. Mät ökningarna och vinsterna i procent annars.. det är väl mer rättvist än att gå på summa.
Lösningen är ju att föräldern äger båda lägenheterna och att vinsten vid försäljning delas på 2. Äger dock barnen lägenheterna gör de separata vinster och du kan inte göra något åt det.
Håller med föregående talare. Föräldrarna köper bostadsrätterna själva, hyr sedan ut dessa till barnen. Alternativt så får barnen ett symboliskt delägarskap på säg 1% (så att även barnen blir medlem i bostadsrättsföreningen).
När barnen får tillräckligt god ekonomi köper de antingen en egen bostadsrätt, eller köper loss den befintliga.
Oavsett vilket så tillfaller vinsten föräldern, som sedan kan välja att ge barnen hälften var.
Väljer barnen att bo på olika platser så gör de sannolikt olika stora vinster på sitt boende. Inte så konstigt eller? Sannolikt så blir det dyrare att bo för den som vill bo mer centralt än den som bor i knohult Förstår inte varför du krånglar till det så mycket, du påstår att du enbart står på lånen och har således inte köpt lägenheterna kontant till dina barn. Alltså bör de ju själva ha valt vart de vill bo?
Min syster har gjort lägenhetsvinster på ca två miljoner, inget jag missunnar henne på något sätt. Vi har gjort olika val i livet och då får man olika förutsättningar.
Om du ska hjälpa ungarna med deras bostäder ska du max hjälpa dom med 15% dvs kontantinsatsen. vid ev. försäljning så tar du 15% av det totala försäljningspriset. Så blir det lika för båda ungarna.
Riktigt konstig frågeställning om du frågar mig... Lånar jag ut pengar till någon, barn, bekanta eller vem som helst lånar jag helt enkelt ut pengar. Mitt krav är att pengarna återbetalas.
Jag ställer självklart inga krav på att ta del av eventuell vinst om jag lånat ut pengar till lägenhet som senare säljs med vinst.
Ditt resonemang med lapp1 och lapp2 är inte heller helt klokt... Jag antar att dina barn får hjälp av dig att ta lån till en lägenhet de vill köpa och inte att de ska betala lån för en lägenhet du tycker de ska ha.
Rättvisan du talar om är absolut ingen rättvisa... Vad händer med stackarn som tvingats dela med sig av sin "vinst" när försäljning sker till förmån för större lägenhet eller kanske hus om den andre trivs kanonbra och väljer att bo kvar i sin lägenhet resten av livet? Ska hen helt plötsligt få pengar till en ny bil bara sådär medans den andre tvingas ta extra lån för att ha råd att köpa större.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
