Klosterliv i Sverige?

Är man intresserad av klosterliv kan man redan hemma skapa som vana att ha dagliga andakter på bestämda tider.
Följer man den kristna traditionen kan man be och ha andakter enligt den s k tidegärden (googla tidegärden).

Om man lyckats få till vardagsrutiner hemma med morgon- och kvällsandakter och har följt det en längre tid (månader eller år) och villa ha mer av sådant varje dag, då kan man besöka ett kloster en tid för att se om man trivs med alla andakter och gudstjänster där varje dag.

Arbeta måste man göra både hemma eller i kloster. Skilnaden är att hemma är man inte tvingad att ha massor med gudstjänster och andaktervarje dag, men trivs man med det kan man pröva klosterliv.

Personligen ber jag varje morgon och ofta när jag kommer hem från jobbet och vid sänggående. Om jag kunde tro på trosbekännelsen hade jag nog kunnat platsa som munk.

Jag kom att tänka på den här artikeln. Han ska visserligen bli jesuitpräst och inte munk, men det är ändå en intressant artikel.

http://www.dn.se/livsstil/thomas-idergard-har-slutat-tvivla/

Bra artikel. Belyser många viktiga ämnen.


Katolicismen är väldigt sympatisk men jag kan inte tro på den... Det finns för mycket "konstigt"...

Egentligen har jag svårt att tro på en personlig Gud.


Vad är det för böner du ber?

Böner är rogivande tycker jag, förutsatt att med "bön" menas givetvis lovprisningen och inte "detta är vad jag vill ha"-böner. Jag har provat med lite böner för tacksamhet och lovprisning men jag har inga systematiska.

Tacksamhet och lovprisning låter mer som kontemplation.

Munkliv innebär ju systematiserat bönearbete, så mysmyset med missionering o.dyl är tämligen bearbetat och inte ens av intresse, varför munklivet har beroende på disciplin inte särskilt mycket beröring med det världsliga livets beröringspunkter längre, där ständiga begär gör sig påminda, dem som fick individen att känna något slags plågande i det, att stå till tjänst för människor.



Så ett liv med böner, är nog ändå olikt ett avstick mot munkliv och isolering, så total uppgörelse med avkall av de mänskliga begären att avsky sin mänskliga status som ju är imperfekt i deras ögon och framförallt beröringen med sinnevärlden och menad som ett starkare avståndstagande, lika evigt som gudssynen i perfektionistisk tro att gud är någonting perfekt de tar avstamp ifrån förnekelse av fri vilja men tyvärr också instinkten (så bra för dem med allvarligare prostatabesvär och annat) - totalt överlämna sig och lossa köttet ur själen.. som man ju tror har ett separat liv ej förankrat i kropp. (hur det nu går att få ihop sådan ekvation, ja de söker hårdare och ser frälsning i hunger, att stilla hungern ska vara en allvarlig synd för då kommer njutningen snabbt om hörnet... men kan vara traumatiska bakgrunder som får folk att gå så långt, enbart, gud -förstår-komplexet) (maxad tjurighet och vresighet)



Men kan förstås vara det bättre alternativet gentemot valet att ta livet av sig, självklart.

Att du inte vet vilket samfunds kloster du kan tänka dig att leva i är oroväckande. Gå i kyrkan, besök olika samfund, studera deras olika traditioner och särdrag. Bestäm dig efter att du varit aktiv där du anser dig höra hemma.

Jag kan inte längre bekänna mig till kristendomen och ber därför inte med tidegärdens böner och Psaltar-böner.

Istället följer jag den Judiska traditionen där man ber igenom Psaltaren på en månad:
http://www.chabad.org/dailystudy/default_cdo/jewish/Daily-Study.htm
http://www.hebrew4christians.com/Scripture/Ketuvim/Psalms/Perek_Yomi_Tehillim/perek_yomi_tehillim.html
Jag ber på Svenska.

Dessutom ber jag fritt ur hjärtat som det faller sig, oftast hemma eller när jag kör bil.

https://www.svenskakyrkan.se/klostren/ostanbak.htm är kanske något att kolla in

Jag hoppas att du har fått många bra svar- Har tyvärr inte hunnit läsa dem alla, men det jag vill säga är att det finns ett flertal katolska ordnar representerade i Sverige. De flesta av dem välkomnar sökande från andra traditioner, men den orden som jag personligen har varit i mest kontakt med är också en av de allra äldsta - jag talar om benediktinerorden.

Efter flera hundra år av protestantiskt förtryck och förföljelse finns de numer återigen etablerade i Sverige, och jag tycker att du bör ta kontakt med pater Ingemar:

http://www.benedictuskloster.se/

Tack, jo jag fick många bra svar.
Blev lite osäker eftersom det är sådan fokus på det katolska, som folk sa.
Jag hade liksom en tanke om att munkliv handlar om att be böner, vara asketisk i avhållsamhet, och så. Dvs det praktiska och konkreta. Jag trodde det var typ som i buddhism, man sitter mest och ber/mediterar.
Men att acceptera allt det katolska blir nog svårt göra för mig bara sådär. Det är ju inte som att köpa en ny telefon.

Sen är det ju en fundering jag har som inte säkert kommer bli något. Men det hade varit kul att veta om det öht finns möjlighet, och vilka i så fall. Hade också underlättat om det legat mer i närheten av mig... Men men.

Jag råkade stöta på en längre artikel,
Klostervägen innanför fängelsemurarna, i Kyrknytt nr 2, 2010.


En av personerna där är buddhist vad jag läser.


Jag tror det visar på ett behov i dagens samhälle för denna typ av "bortkoppling". En total andling återskapelse. Ett fokus på det andliga, och den grundläggande gemenskapen, som vi ofta saknar i samhället.

Det finns ju en del retreats som är "lightversioner" där man vistas i 2-4v.
Men om det blir för katolskt är ju ett problem för den som inte är katolik. Det är lite synd tror jag för värderingarna är väl samma.
Borde därför gå att ha klosterliv för dem som inte känner sig bekväma med Maria-kulten, helgon, treenigheten och allt det där.

Jag har tyvärr inte undersökt alla svar så du får ha överseende med att jag kanske upprepar något som tidigare har sagts!

Jag ville bara meddela människor som är intresserade av klosterliv i Sverige att det även finns ortodoxt kristna kloster som exempelvis Heliga Treenighetens kloster. https://www.facebook.com/pages/Heliga-Treenighetens-Kloster/1443654322555713?fref=ts

Möjligtvis kan även denna pdf vara givande att läsa som verkar vara utgiven av ett ortodoxt kloster i USA. http://www.monasteryofstjohn.org/documents/abbatialessays/Why_be_a_monk.pdf

Allt gott!